Avancerade funktionella material

AFM utlyser forskningsanslag för 2020

Forskare inom material-området vid LiU kan nu ansöka om 500 000 kr per år under tre år, från den strategiska forskningssatsningen Avancerade funktionella material. Forskningen ska hålla hög nivå och tvärvetenskap premieras.

17,8 miljoner till Kajsa Uvdal

Professor Kajsa Uvdal får 17,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en forskningsmiljö i gränslandet mellan fysik, kemi, medicin och bildvetenskap. Målet är att bidra till effektivare behandling av olika typer av hjärt- och cancersjukdomar.

De skapar styrbara plasmoner i plast

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram optiska nanoantenner i en ledande polymer. Antennerna som kan stängas av och sättas på öppnar för en helt ny typ av styrbar nanooptik. Resultatet presenteras i Nature Nanotechnology.

En elektrisk puls ökar materialets volym 100 gånger

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram ett material som både kan öka och minska sin volym när det utsätts för en svag elektrisk puls. I en svamp eller ett filter kan forskarna styra hur stora partiklar som släpps igenom.

Kedjor av atomer far runt i fasta material

Ett fenomen som tidigare uppträtt när forskare simulerar det höga tryck som finns inne i planeternas kärnor har nu även observerats i metallen titan vid atmosfärstryck. Kedjor av atomer far runt med blixtens hastighet inne i det fasta materialet.

Nya Wallenberg-pengar till LiU-forskare

Två LiU-forskare får 34,5 respektive 34 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Håkan Olausson för forskning kring snabb smärtsignalering och Feng Gao för utveckling av nya material för solceller och lysdioder.

De får tobaksplantan att spara på vattnet

Eleni Stavrinidou och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har kunnat påverka cellandningen hos en tobaksplanta, med hjälp av bioelektronik, utan att plantan på minsta sätt tagit skada.

Solcellerna flyttar inomhus

Svenska och kinesiska forskare har tagit fram organiska solceller optimerade för att omvandla normalt inomhusljus till el. Det är låga effekter det handlar om, men nog för att driva de miljontals produkter som följer med sakernas internet.

Så tillverkas perovskiter för effektiva lysdioder

Forskare vid LiU har, tillsammans med kollegor i Kina, visat hur det är möjligt att få fram effektiva lysdioder i perovskit. I en artikel i Nature Communications ger de riktlinjer för hur ljusemitterande perovskiter av hög kvalitet bör tillverkas.

LiU-doktorand möter Nobel-pristagare

Tim Cornelissen, doktorand på IFM, är en av de unga forskare som bjudits in till årets Nobelmöte i tyska Lindau. 580 studenter, doktorander och postdoktorer får här möjlighet att träffa och diskutera vetenskap med Nobel-pristagare.

Sensorn som reagerar på ljus, värme och beröring

Med inspiration från hudens eget sätt att fungera har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik tagit fram en sensor väl lämpad för elektronisk hud. Den kan mäta förändringar i kroppstemperatur samt känna av både solljus och en varm beröring.

Fukt skapar fällor i den organiska elektroniken

Dåliga organiska halvledare kan bli bra halvledare om de bara tillverkas på rätt sätt, visar forskare vid Linköpings universitet. Den organiska elektronikens ledningsförmåga minskas kraftigt av fukt, visar de i en artikel i Nature Materials.

AFM utlyser bidrag till infrastruktur

Härmed utlyses möjligheten att söka bidrag för finansiering av infrastruktur från det strategiska forskningsområdet Avancerade funktionella material, AFM. Bidrag kan beviljas mellan 3 och 10 miljoner kronor. Sista dag för ansökan är 27 maj 2019.

Miljonsatsning på bioelektronik som bot för svåra sjukdomar

Magnus Berggren, forskningsledare för Laboratoriet för organisk elektronik får det Europeiska forskningsrådets Advanced Grant, ett personligt forskningsanslag på cirka 3 miljoner euro, för forskning i gränslandet mellan medicin och elektronik.

Rekordhög effektivitet i lysdioder av perovskit

Effektiva nära-infraröda lysdioder i perovskit-material finns nu i labbet på Linköpings universitet. Effektiviteten är rekordhöga 21,6 procent och resultatet publiceras nu i Nature Photonics. Forskningen leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Nytt cellulosa-baserat material ger tre sensorer i en

Cellulosa indränkt i en väl avvägd polymerblandning blir till en sensor som mäter tryck, temperatur och fukt - samtidigt! Mätningarna är helt oberoende av varandra. Sensorn kan få stor betydelse inom områden som robotik, hälsovård och säkerhet.

Tre nya Wallenberg Scholars vid LiU

Professorerna Anders Ynnerman, Erik G Larsson och Igor Abrikosov har utsetts till årets Wallenberg Scholars, vilket innebär att de tilldelas vardera 18 miljoner kronor i fria forskningspengar under fem år.

Teorierna avslöjar de oordnade fasta materialen

Teoretiska fysiker vid Linköpings universitet har tagit fram en metod som gör det möjligt att beräkna övergången från en fas till en annan i en speciell grupp av fasta material. Det handlar om material väl lämpade för miljövänliga applikationer.

Nytt ljus över mest studerade materialet

Den ledande polymeren PEDOT är just nu ett av världens mest studerade material. Trots detta visar LiU-forskare, med professor Igor Zozoulenko i spetsen, att materialet fungerar på ett helt annat sätt än forskarvärlden hittills trott.

Kiselparadoxen

En internationell forskargrupp har upptäckt hittills okända faser av kiseldioxid, med strukturer som inte ska kunna finnas i naturen. Det teoretiska underlaget har tagits fram under ledning av Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik.

Metoden som avslöjar de magnetiska materialens inre

Björn Alling, forskare i teoretisk fysik vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor lyckats med det uppdrag han fick av Vetenskapsrådet hösten 2014: Ta reda på vad som händer i de magnetiska materialen vid höga temperaturer.

De har löst ferroelektricitetens gåta

Nu 2018 har forskarna lyckats visa att de fenomen existerar som Franz Preisach tog fram en modell för 1935. I Nature Communications visar forskare vid universiteten i Linköping och Eindhoven varför ferroelektriska material fungerar som de gör.

Perovskiter framtidens material för optisk kommunikation

Forskare vid universiteten i Linköping och Shenzhen har visat hur en oorganisk perovskit blir till en billig och effektiv fotodetektor som överför både text och musik. "Ett lovande material för framtiden snabba optiska kommunikation" säger Feng Gao

Microscope image of chimney-shaped nanopillars.

Pelare i nanostorlek kan bli byggpelare i framtida informationsteknologi

Forskare från LiU och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram ett nytt koncept för en komponent som effektivt kan överföra information som bärs av elektroners spinn till ljus i rumstemperatur – en språngbräda mot framtida informationsteknologi.

33 miljoner i jakten på kvantbitar i rumstemperatur

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU får drygt 33 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att visa hur man kan ta fram kvantmekanikens minsta beståndsdelar, så kallade q-bits, i rumstemperatur.

27 miljoner till framtidens flytande bränsle

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik får drygt 27 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta fram en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre.

Ett 70-tal posters presenterades under AFM 2018

Materialforskare söker nya vägar att nå ut

– Det vetenskapliga är vi inte oroliga över, men vi behöver öka intresset bland studenterna och även hitta vägar att nå ut med våra resultat så att de kommer till nytta, sa Igor Abrikosov, moderator för den avslutande diskussionen under AFM2018.

Två dagar om smarta material

Forskare inom regeringens strategiska forskningssatsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet, bjuder in till en internationell konferens där de allra senaste rönen inom materialforskningen presenteras.

Vatten blir vätgas med nanofackverk i järn

Svenska forskare har hittat ett nytt och effektivt sätt att omvandla el till vätgas med hjälp av katalys. Istället för de dyra och sällsynta platinaelektroderna används elektroder av nanosmå fackverkskonstruktioner i järnoxid.

Så byggs effektiva organiska solceller

25 forskare från sju forskningsinstitutioner har slagit sina kloka huvuden ihop för att hitta regler för hur högeffektiva organiska solceller ska designas. Forskningen, som publicerats i Nature Materials, leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Xavier Crispin, Canyan Che och Mikhail Vagin

Lignin nytt supergrönt bränsle för bränslecell

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram en bränslecell som drivs av billigt lignin, en av de vanligaste biopolymererna som också är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa.

Weihua Ning (till vänster) och Feng Gao i laboratoriet med det blyfria solcellsmaterialet.

Dubbla perovskiter i framtidens miljövänliga solceller

Ett nytt steg har nu tagits mot att kunna tillverka solceller och lysdioder i bly-fria perovskit-material. Filmer av hög kvalitet med lovande egenskaper för framtidens solceller har tagits fram i ett samarbete mellan LiU och NTU i Singapore.

Magnus Jonsson och Mina Shiran Chaharsoughi

Trädens löv kan hjälpa oss skörda energi

Kanske kan vi i framtiden skörda energi med hjälp av löv som vajar i vinden. Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram en metod och ett material som genererar en elektrisk impuls vid övergången från sol till skugga, och tvärtom

68 miljoner till materialforskning

Materialforskarna Vanya Darakchieva och Johanna Rosén får drygt 30 miljoner vardera från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskningsprojekten är inriktade på att ta fram nya material som kan bidra till effektivare energisystem.

Ny smart metod att tillverka organiska solceller

Billiga material och enkel produktion på rulle är några av de tryckta organiska solcellernas stora fördelar. Professor Olle Inganäs leder den forskargrupp som nu tagit fram en förfinad och enkel metod att tillverka solcellsmodulerna.

Klas Tybrandt, forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik

Nytt ljus över populärt material

LiU-forskaren Klas Tybrandt har tagit fram en teoretisk modell som förklarar kopplingen mellan joner och elektroner i den populära ledande polymeren PEDOT:PSS. Modellen har stor betydelse för exempelvis energilagring i papper och bioelektronik.

Feng Gao Wallenberg Academy Fellow

Feng Gao är en av 24 unga lovande forskare som utsetts till årets Wallenberg Academy Fellow. Han får nu medel för att fortsätta utveckla en ny typ av material, perovskiter, väl lämpade för bland annat solceller och lysdioder.

Ljuset kommer från LEC

Forskare vid Linköpings- och Umeå universitet har lyckats effektivisera de ljusemitterande elektrokemiska cellerna, LEC, så att de får lika hög ljusstyrka som en panel med organiska lysdioder, OLED, och en effektivitet i samma nivå som lysrör.

Martijn Kemerink, professor Avdelningen för komplexa material och system

Nytt material för framtidens minnen

Martijn Kemerink, professor vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor i Spanien och Nederländerna, tagit fram det första materialet någonsin som har en ledningsförmåga som kan slås av och på via den ferroelektriska polarisationen.

demonstrator av armatur med de nya vita lysdioderna

Steg framåt för lysdioder i kiselkarbid

Forskningen kring att göra vita lysdioder av kiselkarbid går framåt. Nu visar forskarna i ett internationellt samarbete att de kan få fram ett rent, vitt ljus utan färgtoner från kiselkarbid.

Elektroners spinn öppnar upp för framtida hybridelektronik

En upptäckt om hur elektroners spinn kan kontrolleras banar väg för hybridkomponenter som skulle kunna överträffa dagens halvledarelektronik. LiU-forskare använder en topologisk isolator, en fascinerande materiefas med unik elektrisk ledningsförmåga.

Perovskiter i fokus på LiU-workshop

Feng Gao är värd för Sveriges första workshop om perovskiter, en ny grupp av material, utmärkt lämpade för exempelvis solceller och lysdioder. 29-30 maj samlas ledande nordiska och asiatiska forskare för att utbyta kunskaper och erfarenheter.

många kablar leds in i elektronmikroskopet

Gäckande atomvandring fångad på bild

När atomer rör sig genom ett material kan det ibland ställa till med problem. Med atomupplöst elektronmikroskopi har forskare vid LiU för första gången fångat ett fenomen, som gäckat materialforskare i årtionden.

en forskare justerar apparatur som används för materialforskning

Storpott för LiU i satsning på kompetenscentrum

Fem forskningsmiljöer vid LiU får finansiering i mångmiljonklassen när Vinnova satsar på åtta nya kompetenscentrum. Här ska universitet och företag tillsammans bedriva forskning i världsklass.

Superdator, nationella superdatorcentrum

Tolv miljoner var till två LiU-forskare

Två yngre LiU-forskare, Daniel Aili och Björn Alling, får tolv miljoner kronor var av Stiftelsen för strategisk forskning. Totalt har tjugo forskare valts ut inom forskningsprogrammet Framtidens forskningsledare.

Två nya Wallenberg Fellows på LiU

LiU har fått två nya Wallenberg Academy Fellows, Daniel Aili och Sasan Zandi. Utmaningarna som de tar sig an handlar om material som kan hjälpa oss att skapa nya organ med 3D-skrivare, respektive återfall i cancersjukdomen akut leukemi.

20 miljoner till energiforskning

Fem LiU-forskare får en miljon kronor vardera i fyra år från Energimyndighetens och Vetenskapsrådets satsning på energiinriktad grundforskning.

Guld till Magnus Berggren

LiU-professorn i organisk elektronik, Magnus Berggren, får Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj för sin nyskapande forskning inom organisk elektronik. ”Oerhört hedrade och en medalj till hela vår forskargrupp” kommenterar han.

Artificiell intelligens hittar nya material

Artificiell intelligens hjälper forskare i jakten på nya användbara material. Forskare vid LiU har hittat 90 tidigare okända material, som de förutsäger kan skapas i laboratorier.

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik

Igor Abrikosov invald i KVA

Professor i teoretisk fysik, Igor Abrikosov, blev i oktober 2016 invald i Kungliga Vetenskapsakademien som svensk ledamot i klassen fysik.

Här synas materialen tillverkade i 3D-skrivare

Johan Moverare och hans forskargrupp ger sig nu in i de additivt tillverkade produkternas inre. Mikrostruktur, hållfasthet, slitstyrka med mera ska studeras i detalj. En industriell revolution hägrar om materialen håller måttet.

De tittar i superlegeringens inre

Sten Johansson och hans forskargrupp i konstruktionsmaterial skådar in i superlegeringars inre. Att veta exakt hur ett material utmattas och slutligen brister är av avgörande betydelse för att kunna öka effektiviteten i gasturbiner och jetmotorer.

Ytswitchen sätter fart på cellodlingen

Professor Magnus Berggren och hans forskargrupp har utvecklat en elektronisk yta, en så kallad ytswitch, baserad på organiska elektroniska material. Med dess hjälp kan forskarna kontrollera såväl tillväxten som differentieringen av stamceller.

Viktiga diskussioner på AFM2016

Konferensen AFM2016 bjöd på två dagar med det absolut senaste inom materialforskningen, men också på diskussioner om samhällsnytta och svårigheten att nå ut till industrin.

Unikt instrument lyser igenom det mesta

Lågfrekvent ljus avslöjar inre strukturer och egenskaper i alla tänkbara material. Ett forskarteam har byggt en världsunik spektrometer som analyserar prover med elektromagnetiska vågor i terahertz-området - en biljon svängningar i sekunden.

Gustafssonpriset till Xavier Crispin

Xavier Crispin, professor i organisk elektronik vid LiU får årets Göran Gustafssonpris i kemi. Priset är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda bland yngre forskare i Sverige.

Här lagras värme som el

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har skapat en superkondensator som kan laddas av solens strålar. Den innehåller inga dyra eller farliga material, är patentsökt och är möjlig att tillverka i industriell skala.

El kan lagras i papper

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram ett Power paper – ett nytt material med en enastående förmåga att lagra energi. Materialet består av nanocellulosa och en ledande polymer.

Rekordhögt tryck avslöjar materiens inre

En forskargrupp vid LiU har, tillsammans med kollegor i Europa och USA visat att vid extremt högt tryck börjar även de innersta elektronerna i atomkärnorna i metallen osmium att samverka med varandra, ett fenomen man aldrig tidigare sett.

30 miljoner till infrastruktur

Vanya Darakchieva och Per Persson, båda på IFM, Institutionen för fysik, kemi och biologi, får 15 miljoner vardera från SSF för utbyggnad av forskningsinfrastruktur vid LiU.

Magnetismens mysterier kräver kvantfysik

Med sju miljoner på fickan genom ett "International career grant" ger sig Björn Alling i kast med att lösa fysikens mest grundläggande ekvationer. Vad händer i magnetiska material när det osar hett?

En kall utmanare i halvledarbranschen

Basstationer för ett snabbt växande mobilnät, radar för stridsflygplan, kommunicerande satelliter. Grundarna av avknoppningsföretaget Classic, fyra halvledarforskare på IFM, ser ut att ha en betryggande marknad för sina produkter.

Hon räddade EES ur knipan

När kalla kriget var slut och tillverkningen av kärnvapen i princip upphörde, dök tillgången till isotopen helium-3. För jätteprojektet ESS, European Spallation Source, kunde det ha blivit ett allvarligt bakslag. Carina Höglund löste problemet.

Bläcket nyckeln till tryckt elektronik

Den första kommersiella produkten i tryckt elektronik, en batteritestare, är på väg ut på marknaden, men på Acreo Swedish ICT pågår forskning för fullt för att ta fram bläck som fungerar för många olika applikationer, i både regn och solsken.