Avancerade funktionella material

Forskare fotograferad genom aluminiumrör.

Passiv utstrålande kylning kan styras elektriskt

Forskare vid LiU visar nu att elektrisk styrning av passiv utstrålande kylning kan användas för att reglera temperaturen hos ett material vid normala temperaturer och lufttryck.

Man i heltäckande labbkläder håller upp en transparent skiva framför ansiktet.

Konstgjorda nervceller nästan som biologiska

Forskare vid LiU har skapat en artificiell organisk neuron som nära efterliknar biologiska nervcellers egenskaper. Denna artificiella neuron kan stimulera naturliga nerver, vilket gör den till en lovande teknologi för olika medicinska behandlingar.

Stort steg närmre stabila högeffektiva perovskitsolceller

Solceller tillverkade av så kallade perovskiter är billiga och energisnåla att tillverka. Men problemet har varit dålig materialstabilitet – något forskare vid LiU nu har lyckats överkomma. Resultaten är publicerade i Science.

Nytt ljus över organiska solceller

För att ställa om till en fossilfri energiförsörjning krävs bland annat effektiva och miljövänliga solceller. Forskare vid LiU har kartlagt hur energin flödar i organiska solceller, något som hittills varit okänt.

Omöjliga material skapas under extremtryck

Forskare vid bland annat Linköpings universitet har skapat ett nytt material som borde vara omöjligt. Syntesen är dock möjlig tack vare en ny metod som skapar ett tryck cirka tre gånger högre än i jordens kärna. Resultaten är publicerade i Nature.

Nu höjs temperaturen för supraledarna

Forskare vid LiU har genom ett antal teoretiska beräkningar visat att magnesiumdiborid blir supraledande vid en högre temperatur när det töjs ut. Upptäckten är ett stort steg mot att hitta praktiskt användbara supraledande material.

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer.

Akchheta Karki och Magnus Jonsson, två forskare bakom en glasskiva med figurer som visar hur antennerna kan styras.

Nanoantenner för ljus kan styras elektriskt

Forskare vid LiU har utvecklat optiska nanoantenner som kan slås av och sättas på igen på elektrisk väg, och även justeras gradvis. Resultaten, publicerat i Advanced Materials, öppnar för framtidens justerbara smarta material och styrbar tunn optik.

Eleni Stavrinidou tilldelas ERC Starting Grant

Hennes projekt handlar om möjligheten att bygga in elektronik i växtceller för att skapa material som behåller de levande cellernas egenskaper. Ett mål är också att skapa hållbara system för bland annat energilagring, med naturens egna metoder.

Professor Xavier Crispin och forskningsingenjörerna Ujwala Ail och Ziyauddin Khan, vid pressen för knappcellsbatterier, Laboratoriet för organisk elektronik.

Prisbelönt teknik för storskalig energilagring

En säker, billig och hållbar teknik för energilagning har tagits fram vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU. Två genombrott har lagt grunden: elektroder i trämaterial tillverkade på rulle samt en ny vattenbaserad elektrolyt.

Två kvinnor, Eleni Stavrinidou och doktoranden Daniela Parker, håller i bönplantan som är en biohybrid.

De får växtens rötter att lagra energi

Genom att vattna bönfrön (Phaseolus vulgaris) med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.

Färgskärmar på nytt sätt

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod där nya typer av displayer kan utvecklas med hjälp av strukturella färger. I framtiden hägrar billiga och energieffektiva färgskärmar. Studien publiceras i Advanced Materials.

MXener öppnar för framtidens nanoteknologi

Konstgjorda njurar, kraftfulla batterier och effektiv vattenrening är några av framtidens användningsområden för en grupp ultratunna material som kallas MXener. Det menar forskare från bland annat LiU i en artikel i Science.

Grzegorz Greczynski vid röntgenfotoelektronspektroskop i labb.

Kan 12 000 vetenskapliga artiklar per år ha fel?

För att identifiera den kemiska sammansättningen i olika material används ofta en teknik som kallas XPS. Det är en standardmetod inom materialvetenskapen. Men forskare vid LiU har kunnat visa att metoden ofta ger felaktiga resultat.

Nytt ljus över tillverkningen av ultratunna polymerer

Forskare från bland annat Linköpings universitet har utvecklat en metod för att tillverka tvådimensionella polymerer endast ett molekyllager tjocka. Upptäckten banar väg för utvecklingen av nya ultratunna och funktionella material.

Nytt ultratunt material skapat under extremtryck

Ett internationellt forskarlag har upptäckt ett nytt grafen-liknande material endast ett atomlager tjockt. Det nya materialet, som fått namnet beryllonitren, skapas under extremt högt tryck och kan på sikt användas till kvantberäkningar.

Nytt ledande bläck öppnar för nästa generations tryckta elektronik

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett stabilt polymert bläck med hög ledningsförmåga. Framsteget banar väg för nyskapande och mer energieffektiv tryckt elektronik. Resultaten publiceras nu i Nature Communications.

Genombrott möjliggör spinntronik av halvledare

I framtida kvantdatorer kanske elektroners "spinn" kan utnyttjas för att bearbeta information. Nu har ett internationellt forskarteam designat en komponent där information effektivt kan överföras mellan elektronspinn och ljus – vid rumstemperatur.

Prestigefyllt fysikpris till Johanna Rosén

I år har Göran Gustafssonspriset i fysik gått till Johanna Rosén, professor vid Linköpings universitet, för hennes forskning inom nyskapande materialdesign av tunna filmer och 2D-material. Prissumman uppgår till cirka fem miljoner kronor.

Biosensor implanterad i stammen på en växt.

Biosensorer övervakar växters välmående i realtid

Forskare vid LiU har utvecklat biosensorer som gör det möjligt att övervaka sockernivåerna i växters vävnad i realtid. Informationen från sensorerna skulle kunna hjälpa jordbruket att anpassa produktionen för att klara klimatförändringarna.

Två droppar, en gul och en transparent, på kretsar.

Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering

Forskare vid LiU har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling.

Blålysande perovskit i förgrunden och ögon i bakgrunden.

Blålysande framsteg för lysdioder av perovskit

Forskare vid LiU har utvecklat lysdioder baserat på perovskiter som effektivt avger blått ljus. ”Jag ser det som ett genombrott”, säger LiU-professorn Feng Gao. Upptäckten kan på sikt leda till billig och energieffektiv belysning.

Bygger en hållbar värld atomlager för atomlager

Med visionen om en hållbar värld leder Per Eklund sin forskargrupp i utvecklingen av avancerade material som bland annat kan återvinna spillvärme för att alstra elektricitet. Nu har han fått förlängd Wallenberg Academy Fellow.

Perovskiter, som liknar svarta och röda kristaller, ligger på ett ljusbord.

Perovskiter kan även bli magnetiska

I nästa steg av utvecklingen inom materialfamiljen perovskiter har forskare vid LiU, tillsammans med kollegor runtom i världen, utvecklat en optoelektrisk och magnetisk dubbel perovskit. I framtiden hägrar snabb och energisnål informationsteknik.

Mikhail Vagin och Penghui Ding arbetar i laboratoriet.

De har tagit fram det första organiska batteriet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har för första gången demonstrerat ett organiskt batteri. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar.

Ny teori förklarar det glödande stålets styrka

Björn Alling har tillsammans med forskarkollegor och studenter tagit fram nya metoder för att beräkna mekaniska egenskaper hos järn och stål ända upp till de temperaturer då metallen glöder av värme. Resultaten är publicerade i Physical Review B.

Professor Johanna Rosén tittar rakt in i kameran

29 miljoner till forskning om nya 2D-material

Professor Johanna Rosén får, tillsammans med kollegor vid LiU och Uppsala universitet, 29 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Även AI ska nu användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.

Nanocellulosa blir till guld

När nanocellulosa kombineras med olika typer av metall-nanopartiklar ger det material med många nya och spännande egenskaper, de kan bli antibakteriella, byta färg när man trycker på dem och de kan omvandla ljus till värme.

Nytt biobläck för utskrifter med celler i 3D

En forskargrupp under ledning av Daniel Aili, biträdande professor vid LiU, har tagit fram ett biobläck för utskrifter av vävnads-liknande material i 3D-skrivare. Forskarna har utvecklat en metod och ett material där cellerna överlever och trivs.

En karriär i perovskiters sällskap

Feng Gao, sedan våren 2020 professor vid LiU, har gjort en spikrak forskarkarriär, från Kina, via Storbritannien till Linköping. Driven av nyfikenheten, av att få forska inom ett område som kommer till nytta och viljan att stötta nya unga forskare.

Xenofon Strakosas, Gábor Méhes och Arghyamalya Roy.

De mäter bakteriens elektriska aktivitet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har utvecklat en organisk transistor med vars hjälp de nästan i detalj kan mäta och studera det fenomen som kallas extracellulär elektronöverföring - bakterier som skickar ut elektriska laddningar.

Ånggeneratorn där solens värme förångar vattnet medan salt och andra produkter stannar kvar.

Rent vatten med soldriven ånggenerator

Billiga material som cellulosa och den ledande polymeren PEDOT:PSS blir till en högeffektiv ånggenerator för rening och avsaltning av vatten. Ånggeneratorn har utvecklats vid Laboratoriet for organisk elektronik, LiU.

Optisk sändare och mottagare i ett

Forskare vid LiU har, tillsammans med kollegor i Kina, tagit fram en liten enhet som både är en optisk sändare och mottagare. ”Det har stor betydelse för miniatyriseringen av optoelektriska system”, säger LiU-professor Feng Gao.

Ett steg närmare en stabil lysdiod i perovskit

Forskare vid Linköpings universitet har, tillsammans med kollegor i Storbritannien, Kina och Tjeckien, fått fram en lysdiod i perovskit som både har hög effektivitet och är stabil över tid Resultatet är publicerat i Nature Communications.

Nara Kim, i bakgrunden Xavier Crispin och Klas Tybrandt

Deras mjuka elektronik fångar energin

För första gången har en mjuk och töjbar termoelektrisk modul skapats i ett organiskt kompositmaterial. Materialet skördar energi från kroppsvärme, kan tryckas och lämpar sig för exempelvis smarta kläder, kroppsnära elektronik eller elektronisk hud.

Tage Erlanders pris till Feng Gao

Kungliga Vetenskapsakademin tilldelar Feng Gao, universitetslektor vid avdelningen Biomolekylär och organisk elektronik, Tage Erlanders pris inom fysik för år 2020. Priset består av 200 000 kr i forskningsmedel samt 75 000 kr för en workshop.

En röd ros ligger på en arbetsbänk. Oskarpt i bakgrunden ses en person iklädd labbrock och blå gummihandskar.

Fem framtida forskningsledare vid LiU

Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett 20 unga forskare till Framtidens forskningsledare. Fem av dem finns vid Linköpings universitet. Alla får de 12 miljoner kronor under fem år samt möjlighet att delta i ett ledarskapsprogram.

Här skapas nästa generations kontrastmedel

Genom att integrera gadolinium in i ceriumoxidens kristallstruktur går det att få fram kontrastmedel som är både skonsammare för kroppen och ger en bättre kontrast vid avbildning med magnetresonanskamera, MRI, visar Peter Eriksson i sin avhandling.

Nyupptäckt metod ger supertåliga transistorer

En ny metod att få nanotunna lager av halvledare att passa ihop har resulterat i såväl en vetenskaplig upptäckt som i utveckling en ny typ av transistorer för kraftelektronik. Resultatet är publicerat i Applied Physics Letters.

17,8 miljoner till Kajsa Uvdal

Professor Kajsa Uvdal får 17,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en forskningsmiljö i gränslandet mellan fysik, kemi, medicin och bildvetenskap. Målet är att bidra till effektivare behandling av olika typer av hjärt- och cancersjukdomar.

Shangzhi Chen, doktorand och Magnus Jonsson, som leder gruppen inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik

De skapar styrbara plasmoner i plast

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram optiska nanoantenner i en ledande polymer. Antennerna som kan stängas av och sättas på öppnar för en helt ny typ av styrbar nanooptik. Resultatet presenteras i Nature Nanotechnology.

En elektrisk puls ökar materialets volym 100 gånger

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram ett material som både kan öka och minska sin volym när det utsätts för en svag elektrisk puls. I en svamp eller ett filter kan forskarna styra hur stora partiklar som släpps igenom.

Kedjor av atomer far runt i fasta material

Ett fenomen som tidigare uppträtt när forskare simulerar det höga tryck som finns inne i planeternas kärnor har nu även observerats i metallen titan vid atmosfärstryck. Kedjor av atomer far runt med blixtens hastighet inne i det fasta materialet.

Nya Wallenberg-pengar till LiU-forskare

Två LiU-forskare får 34,5 respektive 34 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Håkan Olausson för forskning kring snabb smärtsignalering och Feng Gao för utveckling av nya material för solceller och lysdioder.

Iwona Bernacka-Wojcik, Eleni Stavrinidou och Miriam Huerta.

De får tobaksplantan att spara på vattnet

Eleni Stavrinidou och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har kunnat påverka cellandningen hos en tobaksplanta, med hjälp av bioelektronik, utan att plantan på minsta sätt tagit skada.

Solcellerna flyttar inomhus

Svenska och kinesiska forskare har tagit fram organiska solceller optimerade för att omvandla normalt inomhusljus till el. Det är låga effekter det handlar om, men nog för att driva de miljontals produkter som följer med sakernas internet.

Så tillverkas perovskiter för effektiva lysdioder

Forskare vid LiU har, tillsammans med kollegor i Kina, visat hur det är möjligt att få fram effektiva lysdioder i perovskit. I en artikel i Nature Communications ger de riktlinjer för hur ljusemitterande perovskiter av hög kvalitet bör tillverkas.

LiU-doktorand möter Nobel-pristagare

Tim Cornelissen, doktorand på IFM, är en av de unga forskare som bjudits in till årets Nobelmöte i tyska Lindau. 580 studenter, doktorander och postdoktorer får här möjlighet att träffa och diskutera vetenskap med Nobel-pristagare.

Mina Shiran Chaharsoughi och Magnus Jonsson fotograferade genom en glasskiva på vilken de ritar upp formler.

Sensorn som reagerar på ljus, värme och beröring

Med inspiration från hudens eget sätt att fungera har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik tagit fram en sensor väl lämpad för elektronisk hud. Den kan mäta förändringar i kroppstemperatur samt känna av både solljus och en varm beröring.

Fukt skapar fällor i den organiska elektroniken

Dåliga organiska halvledare kan bli bra halvledare om de bara tillverkas på rätt sätt, visar forskare vid Linköpings universitet. Den organiska elektronikens ledningsförmåga minskas kraftigt av fukt, visar de i en artikel i Nature Materials.

Miljonsatsning på bioelektronik som bot för svåra sjukdomar

Magnus Berggren, forskningsledare för Laboratoriet för organisk elektronik får det Europeiska forskningsrådets Advanced Grant, ett personligt forskningsanslag på cirka 3 miljoner euro, för forskning i gränslandet mellan medicin och elektronik.

Rekordhög effektivitet i lysdioder av perovskit

Effektiva nära-infraröda lysdioder i perovskit-material finns nu i labbet på Linköpings universitet. Effektiviteten är rekordhöga 21,6 procent och resultatet publiceras nu i Nature Photonics. Forskningen leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Närbild på en man som med sin gummihandskklädda hand håller upp en sensor framför sitt ena öga.

Nytt cellulosa-baserat material ger tre sensorer i en

Cellulosa indränkt i en väl avvägd polymerblandning blir till en sensor som mäter tryck, temperatur och fukt - samtidigt! Mätningarna är helt oberoende av varandra. Sensorn kan få stor betydelse inom områden som robotik, hälsovård och säkerhet.

Tre nya Wallenberg Scholars vid LiU

Professorerna Anders Ynnerman, Erik G Larsson och Igor Abrikosov har utsetts till årets Wallenberg Scholars, vilket innebär att de tilldelas vardera 18 miljoner kronor i fria forskningspengar under fem år.

Teorierna avslöjar de oordnade fasta materialen

Teoretiska fysiker vid Linköpings universitet har tagit fram en metod som gör det möjligt att beräkna övergången från en fas till en annan i en speciell grupp av fasta material. Det handlar om material väl lämpade för miljövänliga applikationer.

Helbild av Igor Zozoulenko som promenerar utanför campus Norrköping

Nytt ljus över mest studerade materialet

Den ledande polymeren PEDOT är just nu ett av världens mest studerade material. Trots detta visar LiU-forskare, med professor Igor Zozoulenko i spetsen, att materialet fungerar på ett helt annat sätt än forskarvärlden hittills trott.

Kiselparadoxen

En internationell forskargrupp har upptäckt hittills okända faser av kiseldioxid, med strukturer som inte ska kunna finnas i naturen. Det teoretiska underlaget har tagits fram under ledning av Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik.

Metoden som avslöjar de magnetiska materialens inre

Björn Alling, forskare i teoretisk fysik vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor lyckats med det uppdrag han fick av Vetenskapsrådet hösten 2014: Ta reda på vad som händer i de magnetiska materialen vid höga temperaturer.

De har löst ferroelektricitetens gåta

Nu 2018 har forskarna lyckats visa att de fenomen existerar som Franz Preisach tog fram en modell för 1935. I Nature Communications visar forskare vid universiteten i Linköping och Eindhoven varför ferroelektriska material fungerar som de gör.

Filmen i den nya perovskiten överför både text och bild, snabbt och säkert.

Perovskiter framtidens material för optisk kommunikation

Forskare vid universiteten i Linköping och Shenzhen har visat hur en oorganisk perovskit blir till en billig och effektiv fotodetektor som överför både text och musik. "Ett lovande material för framtiden snabba optiska kommunikation" säger Feng Gao

Mikroskopibild av skorstensformade nanopelare

Pelare i nanostorlek kan bli byggpelare i framtida informationsteknologi

Forskare från LiU och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram ett nytt koncept för en komponent som effektivt kan överföra information som bärs av elektroners spinn till ljus i rumstemperatur – en språngbräda mot framtida informationsteknologi.

Professorerna Igor Abrikosov och Tien Son Nguyen

33 miljoner i jakten på kvantbitar i rumstemperatur

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU får drygt 33 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att visa hur man kan ta fram kvantmekanikens minsta beståndsdelar, så kallade q-bits, i rumstemperatur.

Professor Magnus Berggren med pappret som kan lagra energi

27 miljoner till framtidens flytande bränsle

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik får drygt 27 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta fram en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre.

Ett 70-tal posters presenterades under AFM 2018

Materialforskare söker nya vägar att nå ut

– Det vetenskapliga är vi inte oroliga över, men vi behöver öka intresset bland studenterna och även hitta vägar att nå ut med våra resultat så att de kommer till nytta, sa Igor Abrikosov, moderator för den avslutande diskussionen under AFM2018.

Två dagar om smarta material

Forskare inom regeringens strategiska forskningssatsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet, bjuder in till en internationell konferens där de allra senaste rönen inom materialforskningen presenteras.

Vatten blir vätgas med nanofackverk i järn

Svenska forskare har hittat ett nytt och effektivt sätt att omvandla el till vätgas med hjälp av katalys. Istället för de dyra och sällsynta platinaelektroderna används elektroder av nanosmå fackverkskonstruktioner i järnoxid.

Så byggs effektiva organiska solceller

25 forskare från sju forskningsinstitutioner har slagit sina kloka huvuden ihop för att hitta regler för hur högeffektiva organiska solceller ska designas. Forskningen, som publicerats i Nature Materials, leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Xavier Crispin, Canyan Che och Mikhail Vagin

Lignin nytt supergrönt bränsle för bränslecell

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram en bränslecell som drivs av billigt lignin, en av de vanligaste biopolymererna som också är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa.

Weihua Ning (till vänster) och Feng Gao i laboratoriet med det blyfria solcellsmaterialet.

Dubbla perovskiter i framtidens miljövänliga solceller

Ett nytt steg har nu tagits mot att kunna tillverka solceller och lysdioder i bly-fria perovskit-material. Filmer av hög kvalitet med lovande egenskaper för framtidens solceller har tagits fram i ett samarbete mellan LiU och NTU i Singapore.

Magnus Jonsson och Mina Shiran Chaharsoughi

Trädens löv kan hjälpa oss skörda energi

Kanske kan vi i framtiden skörda energi med hjälp av löv som vajar i vinden. Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram en metod och ett material som genererar en elektrisk impuls vid övergången från sol till skugga, och tvärtom

68 miljoner till materialforskning

Materialforskarna Vanya Darakchieva och Johanna Rosén får drygt 30 miljoner vardera från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskningsprojekten är inriktade på att ta fram nya material som kan bidra till effektivare energisystem.

Ny smart metod att tillverka organiska solceller

Billiga material och enkel produktion på rulle är några av de tryckta organiska solcellernas stora fördelar. Professor Olle Inganäs leder den forskargrupp som nu tagit fram en förfinad och enkel metod att tillverka solcellsmodulerna.

Klas Tybrandt, forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik

Nytt ljus över populärt material

LiU-forskaren Klas Tybrandt har tagit fram en teoretisk modell som förklarar kopplingen mellan joner och elektroner i den populära ledande polymeren PEDOT:PSS. Modellen har stor betydelse för exempelvis energilagring i papper och bioelektronik.

Feng Gao Wallenberg Academy Fellow

Feng Gao är en av 24 unga lovande forskare som utsetts till årets Wallenberg Academy Fellow. Han får nu medel för att fortsätta utveckla en ny typ av material, perovskiter, väl lämpade för bland annat solceller och lysdioder.

Ljuset kommer från LEC

Forskare vid Linköpings- och Umeå universitet har lyckats effektivisera de ljusemitterande elektrokemiska cellerna, LEC, så att de får lika hög ljusstyrka som en panel med organiska lysdioder, OLED, och en effektivitet i samma nivå som lysrör.

demonstrator av armatur med de nya vita lysdioderna

Steg framåt för lysdioder i kiselkarbid

Forskningen kring att göra vita lysdioder av kiselkarbid går framåt. Nu visar forskarna i ett internationellt samarbete att de kan få fram ett rent, vitt ljus utan färgtoner från kiselkarbid.

En dålig halvledare kan bli bra om den tillverkas i torr atmosfär

AFM utlyser forskningsanslag för 2020

Forskare inom material-området vid LiU kan nu ansöka om 500 000 kr per år under tre år, från den strategiska forskningssatsningen Avancerade funktionella material. Forskningen ska hålla hög nivå och tvärvetenskap premieras.

AFM utlyser bidrag till infrastruktur

Härmed utlyses möjligheten att söka bidrag för finansiering av infrastruktur från det strategiska forskningsområdet Avancerade funktionella material, AFM. Bidrag kan beviljas mellan 3 och 10 miljoner kronor. Sista dag för ansökan är 27 maj 2019.

Martijn Kemerink, professor Avdelningen för komplexa material och system

Nytt material för framtidens minnen

Martijn Kemerink, professor vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor i Spanien och Nederländerna, tagit fram det första materialet någonsin som har en ledningsförmåga som kan slås av och på via den ferroelektriska polarisationen.

Elektroners spinn öppnar upp för framtida hybridelektronik

En upptäckt om hur elektroners spinn kan kontrolleras banar väg för hybridkomponenter som skulle kunna överträffa dagens halvledarelektronik. LiU-forskare använder en topologisk isolator, en fascinerande materiefas med unik elektrisk ledningsförmåga.

många kablar leds in i elektronmikroskopet

Gäckande atomvandring fångad på bild

När atomer rör sig genom ett material kan det ibland ställa till med problem. Med atomupplöst elektronmikroskopi har forskare vid LiU för första gången fångat ett fenomen, som gäckat materialforskare i årtionden.

Två nya Wallenberg Fellows på LiU

LiU har fått två nya Wallenberg Academy Fellows, Daniel Aili och Sasan Zandi. Utmaningarna som de tar sig an handlar om material som kan hjälpa oss att skapa nya organ med 3D-skrivare, respektive återfall i cancersjukdomen akut leukemi.

20 miljoner till energiforskning

Fem LiU-forskare får en miljon kronor vardera i fyra år från Energimyndighetens och Vetenskapsrådets satsning på energiinriktad grundforskning.

Guld till Magnus Berggren

LiU-professorn i organisk elektronik, Magnus Berggren, får Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj för sin nyskapande forskning inom organisk elektronik. ”Oerhört hedrade och en medalj till hela vår forskargrupp” kommenterar han.

Artificiell intelligens hittar nya material

Artificiell intelligens hjälper forskare i jakten på nya användbara material. Forskare vid LiU har hittat 90 tidigare okända material, som de förutsäger kan skapas i laboratorier.

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik

Igor Abrikosov invald i KVA

Professor i teoretisk fysik, Igor Abrikosov, blev i oktober 2016 invald i Kungliga Vetenskapsakademien som svensk ledamot i klassen fysik.

Här synas materialen tillverkade i 3D-skrivare

Johan Moverare och hans forskargrupp ger sig nu in i de additivt tillverkade produkternas inre. Mikrostruktur, hållfasthet, slitstyrka med mera ska studeras i detalj. En industriell revolution hägrar om materialen håller måttet.

De tittar i superlegeringens inre

Sten Johansson och hans forskargrupp i konstruktionsmaterial skådar in i superlegeringars inre. Att veta exakt hur ett material utmattas och slutligen brister är av avgörande betydelse för att kunna öka effektiviteten i gasturbiner och jetmotorer.

Ytswitchen sätter fart på cellodlingen

Professor Magnus Berggren och hans forskargrupp har utvecklat en elektronisk yta, en så kallad ytswitch, baserad på organiska elektroniska material. Med dess hjälp kan forskarna kontrollera såväl tillväxten som differentieringen av stamceller.

Viktiga diskussioner på AFM2016

Konferensen AFM2016 bjöd på två dagar med det absolut senaste inom materialforskningen, men också på diskussioner om samhällsnytta och svårigheten att nå ut till industrin.

Unikt instrument lyser igenom det mesta

Lågfrekvent ljus avslöjar inre strukturer och egenskaper i alla tänkbara material. Ett forskarteam har byggt en världsunik spektrometer som analyserar prover med elektromagnetiska vågor i terahertz-området - en biljon svängningar i sekunden.

Gustafssonpriset till Xavier Crispin

Xavier Crispin, professor i organisk elektronik vid LiU får årets Göran Gustafssonpris i kemi. Priset är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda bland yngre forskare i Sverige.

Här lagras värme som el

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har skapat en superkondensator som kan laddas av solens strålar. Den innehåller inga dyra eller farliga material, är patentsökt och är möjlig att tillverka i industriell skala.

El kan lagras i papper

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram ett Power paper – ett nytt material med en enastående förmåga att lagra energi. Materialet består av nanocellulosa och en ledande polymer.

Rekordhögt tryck avslöjar materiens inre

En forskargrupp vid LiU har, tillsammans med kollegor i Europa och USA visat att vid extremt högt tryck börjar även de innersta elektronerna i atomkärnorna i metallen osmium att samverka med varandra, ett fenomen man aldrig tidigare sett.

30 miljoner till infrastruktur

Vanya Darakchieva och Per Persson, båda på IFM, Institutionen för fysik, kemi och biologi, får 15 miljoner vardera från SSF för utbyggnad avforskningsinfrastruktur vid LiU.

Magnetismens mysterier kräver kvantfysik

Med sju miljoner på fickan genom ett "International career grant" ger sig Björn Alling i kast med att lösa fysikens mest grundläggande ekvationer. Vad händer i magnetiska material när det osar hett?

En kall utmanare i halvledarbranschen

Basstationer för ett snabbt växande mobilnät, radar för stridsflygplan, kommunicerande satelliter. Grundarna av avknoppningsföretaget Classic, fyra halvledarforskare på IFM, ser ut att ha en betryggande marknad för sina produkter.

Hon räddade EES ur knipan

När kalla kriget var slut och tillverkningen av kärnvapen i princip upphörde, dök tillgången till isotopen helium-3. För jätteprojektet ESS, European Spallation Source, kunde det ha blivit ett allvarligt bakslag. Carina Höglund löste problemet.

Bläcket nyckeln till tryckt elektronik

Den första kommersiella produkten i tryckt elektronik, en batteritestare, är på väg ut på marknaden, men på Acreo Swedish ICT pågår forskning för fullt för att ta fram bläck som fungerar för många olika applikationer, i både regn och solsken.