Teknik och mångfald - förebilder inom teknikområdet

När jag själv var högstadie- och gymnasieelev kunde jag inte föreställa mig att jag skulle studera till civilingenjör. Jag saknade helt förebilder och ordet ingenjör framkallade en bild av en man med portfölj som gick till ett företag som förorenade miljön genom höga skorstenar. Det var genom mötet med en student på KTH 1995 som jag fick upp ögonen för ingenjörsyrket när hon sa: “Jag valde att bli ingenjör för att kunna påverka företag inifrån, i stället för att som engagerad i till exempel Greenpeace försöka påverka utifrån.”

Under studietiden vid Lunds tekniska högskola (LTH) var vi en grupp studenter som kontaktade högstadieskolor. Vi hade förberett experiment och berättade om ingenjörsyrket. Det i sin tur ledde till att jag fick frågan om att hålla en sommarkurs i Teknik för högstadietjejer, vilket ledde vidare till ytterligare sju kurser på olika orter och skolor åren 1997–1999. Tjugo år senare valde jag att läsa en kompletterande pedagogisk utbildning för att bli legitimerad lärare i teknik.

Förstärkning av normer

I det centrala innehållet för teknik åk 7–9 (LGR22) ingår Hur föreställningar om teknik påverkar individers användning av tekniska lösningar och yrkesval. I LGR11 var skrivningen i stället Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. I de läroböcker jag sett och i Skolverkets kommentarmaterial så ges exempel som handlar om teknik och hästar eller teknik och sjukvård när det ska handla om detta. Jag finner just de exemplen som en ytterligare förstärkning av normer kring kön.

Lär känna kvinnorna bakom tekniken

Ungdomar idag vet ungefär lika lite vad en ingenjör gör som jag gjorde för 35 år sedan. Under mina fem år som lärare på högstadiet har jag sökt mig fram och testat olika sätt för att synliggöra att det finns en mångfald bland de personer som arbetat och arbetar med teknik, samt problematisera varför så få känner till flera betydelsefulla matematiker, programmerare och tekniker. Här är tre kvinnor som flera av mina elever tyckt det varit spännande att lära känna: Gladys West räknade på omloppsbanor för de satelliter USA skickade upp i rymden. Dessa algoritmer möjliggjorde utvecklingen av GPS-tekniken på 1950- och 60-talet. Grace Hopper uppfann och utvecklade ett program som kunde översätta vanlig text till maskinkod och den första kompilatorn färdigställdes år 1959. Matematikern Kathrine Johnson var anställd av NASA och utförde de beräkningar som möjliggjorde månlandningen 1969. Det var inte helt ovanligt att kvinnor anställdes som matematiker. Kvinnor hade mycket lägre lön och eftersom beräkningar tog tid att göra blev det billigare att ha kvinnor som “human computers” än män. Kvinnorna arbetade ofta i andra lokaler än männen och deras bidrag till viktiga tekniska framsteg var länge okänt för de flesta. Niel Armstrong blev känd år 1969. Kathrine Johnson prisades för sitt arbete med att sätta Armstrong på månen så sent som 2015, 97 år gammal.

Uppgifter med resonemang

Mina elever i årskurs 9 fick följande resonemangsuppgift med tre frågor:
1. När AI-forskaren Joy Buolamwini skulle testa datorns ansiktsigenkänningsverktyg så funkade det inte. Hon testade med en vit mask, och då funkade det. Varför?
2. Varför är det viktigt att till exempel ingenjörer, arkitekter och programmerare har olika bakgrund? Ge exempel på vad som kan hända när det inte finns en mångfald bland de som utvecklar tekniska lösningar?
3. Vad skulle du kunna bidra med (tekniska lösningar, design, …), utifrån din egen bakgrund och dina erfarenheter?

I förväg hade de fått se ett TED-talk med Joy Buolamwini, läsa en intervju med Tonima Afroze, mjukvaruutvecklare på Spotify samt läsa Elin Häggbergs recension av Katrine Marçal bok Att uppfinna världen. I uppgiften ingick att referera till texterna men de fick även använda sig av egna exempel. Senare visade jag hur ChatGPT svarade på fråga 2. (Testa själv!) Ett mycket bra svar, dock saknades exempel och kopplingar till de referenser som jag bett eleverna att använda, så ChatGPT skulle inte ha fått full poäng.

Några av de exempel som eleverna själva gav på fråga 3 var att göra skidhjälmar som passar för dem som har glasögon, en app som visar moppevägar och röstigenkänningsverktyg som förstår skånska.

Att uppfinna världen

Under två lektioner fick eleverna i åk 9, som inte behövde göra några kompletteringar, själva välja bland en handfull uppgifter. Tre elever valde då att läsa (eller lyssneläsa) så långt de hann i Katrine Marçal bok Att uppfinna världen. Vid utvärderingen så föreslog de att jag skulle låta alla elever läsa denna bok i kommande årskurser. Det vore spännande att höra om någon av er som läser detta har använt Att uppfinna världen i er teknikundervisning och i så fall hur. Och tror ni, som Kartin Marçal , att dagens syn på teknik och innovation skulle sett annorlunda ut om vi till exempel kallat vissa epoker i historien för keramikåldern och linneåldern istället för stenåldern och järnåldern? Varför tänker vi ofta att saker som är mjuka, till exempel tillverkat av tyg, är mindre tekniskt än något som är hårt? Medan jag skriver så inser jag att vi på vår skola har såg och tång i tekniksalen men inte nål och tråd.

På sidan 67 i sin bok punkterar Marçal den gamla föreställningen om att krig leder till teknikutveckling med resonemanget att krig eller hot om krig brukar få stater att satsa mycket pengar på innovation och att det är pengarna snarare än blod och död som leder till utveckling. “Vad hade hänt om vi hade lagt lika mycket ekonomiska resurser på att göra något åt klimatförändringarna som vi lade på kalla kriget?” Författaren undrar också vad som hänt om en större andel av riskkapitalet gick till kvinnor. I dag går 99 procent av allt riskkapital i Sverige till män. Efter läsning av boken Att uppfinna världen får några rader i läroplanen (Lgr22) som beskriver teknikämnets syfte en ny dimension “Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att reflektera över teknikens historiska utveckling. Därmed får de bättre förutsättningar att förstå samtidens tekniska företeelser, hur tekniken och samhällsutvecklingen påverkar varandra samt hur teknik kan användas på ett ansvarsfullt sätt.” Jag tror att många fler lärare kan inspireras av Katrine Marçals bok. Med ökad medvetenhet kring kopplingen mellan teknik och kön så blir det även lättare att ta till sig ett ännu vidare perspektiv vilket kan leda till att vi lyfter fram förebilder med olika etnisk bakgrund, ålder, funktionsvariationer, osv. - vilket i sin tur kan leda till att fler elever skulle kunna få en större palett av förebilder och en förståelse för varför vår teknikhistoria ser ut som den gör - och att det är något vi kan ändra på.