31 augusti 2023

Under 2019 vill Temas ledning satsa på kreativa miljöer. ”Vi behöver hittar former som gynnar kreativitet och främjar hållbara arbetssituationer, säger Per Gyberg, prefekt på TEMA.

Under en längre tid har Temas basanslag successivt minskat, de senaste åren med cirka 30 %. Det ställer högre krav på forskarna att söka externa medel. Något som Tema har lyckats väl med.
- Det är en kraftigt minskad kvarfaktor för forskning men trots detta har vi kvar samma volym på forskningen som tidigare. Det innebär att vi är bra på att dra in externa medel. Det beror förstås i sin tur på att vi har duktiga forskare. Vi är problemorienterade och möjligen mer flexibla på grund av det. Det är en styrka att kunna anpassa sig efter omvärldens behov så som finansieringssystemet ser ut idag, säger Per Gyberg.

Han lyfter även det systematiska arbete som drivs av TEMA:s forskningskoordinator Silje Lundgren och alla avdelningarnas aktiva arbete som ytterligare framgångsfaktorer. Men det sätter också stor press på forskarna, i synnerhet på de stora forskningsmiljöerna.

Skapa hållbara arbetsformer

- Jag är därför väldigt glad att institutionsstyrelsen har bestämt att göra en strategisk satsning på kreativa miljöer. Vi behöver hitta arbetsformer som är mer hållbara och ger förutsättningar för kreativitet. Det kan vara svårt men vi måste våga göra förändringar om vi ser att det kan gynna verksamheten.

Att skapa kreativa miljöer är ett övergripande arbete; en process som alla anställa på TEMA på något sätt kommer att involveras i.
- Vi har redan dragit igång det här arbetet. Till exempel hade vi vårt första frukostmöte i februari. En annan aktivitet är uppstartandet av skrivarstugor. Det är mycket som läggs på forskarnas bord där det inte alltid är lätt att prioritera. Syftet med ”skrivarstugan” är att skapa gemenskap och sammanhållen tid liksom att stötta i karriären. Kanske speciellt viktigt för yngre forskare. Det handlar då inte minst om t ex publiceringsstrategier.

Per Gyberg menar också att vi behöver fler ytor för att mötas. Frukostmötena är ett led i detta. Nu skapas också fler seminarierum och på plan 1 byggs två mindre mötesrum för anställda på TEMA. Men även formerna för möten kan behöva förändras. Det verkar till exempel som att avdelningen för Tema Teknik och Social Förändring testade och diskuterade spännande former för möten på sitt internat på temat kreativa miljöer.

Våga värna om kunskap

Per Gyberg menar att det finns en hel del utmaningar även utöver minskade forskningsanslag som måste hanteras.
- Vi som forskare måste i allt högre grad hantera väldigt instrumentella mål med till exempel olika nyckeltal och citeringsindex. Hur gör vi det och samtidigt värnar om kunskapen när dessa incitamentsstrukturer blir allt för starka? Det finns en fara att man fokuserar på det som man måste leverera, till exempel antalet artiklar, istället för på syftet med forskningen. Där måste vi som forskare vara starka och våga stå emot vår omvärld om inte de mest grundläggande idealen för kunskap ska ta stryk.

Nyheter

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Studenter har rast

Studenter från hela världen möts en vecka kring barns villkor

På masterprogrammet Child Studies deltar studenter från olika delar av världen på distans. Under en intensiv campusvecka samlas de för att utbyta erfarenheter och stärka känslan av gemenskap.

Jonathan Josefsson och Branka Likic-Brboric på konferensen GFMD.

Detaljerna som avslöjar migrationspolitiken

Vem har tillgång till mötesrummen? Vilka går när andra kommer in? Vem pratar med vem? Sådant kan avslöja hur vindarna blåser i migrationspolitiken vid ett internationellt toppmöte. Och forskarna från LiU rör sig i vimlet för att lyssna och observera.