31 augusti 2023

Under 2019 vill Temas ledning satsa på kreativa miljöer. ”Vi behöver hittar former som gynnar kreativitet och främjar hållbara arbetssituationer, säger Per Gyberg, prefekt på TEMA.

Under en längre tid har Temas basanslag successivt minskat, de senaste åren med cirka 30 %. Det ställer högre krav på forskarna att söka externa medel. Något som Tema har lyckats väl med.
- Det är en kraftigt minskad kvarfaktor för forskning men trots detta har vi kvar samma volym på forskningen som tidigare. Det innebär att vi är bra på att dra in externa medel. Det beror förstås i sin tur på att vi har duktiga forskare. Vi är problemorienterade och möjligen mer flexibla på grund av det. Det är en styrka att kunna anpassa sig efter omvärldens behov så som finansieringssystemet ser ut idag, säger Per Gyberg.

Han lyfter även det systematiska arbete som drivs av TEMA:s forskningskoordinator Silje Lundgren och alla avdelningarnas aktiva arbete som ytterligare framgångsfaktorer. Men det sätter också stor press på forskarna, i synnerhet på de stora forskningsmiljöerna.

Skapa hållbara arbetsformer

- Jag är därför väldigt glad att institutionsstyrelsen har bestämt att göra en strategisk satsning på kreativa miljöer. Vi behöver hitta arbetsformer som är mer hållbara och ger förutsättningar för kreativitet. Det kan vara svårt men vi måste våga göra förändringar om vi ser att det kan gynna verksamheten.

Att skapa kreativa miljöer är ett övergripande arbete; en process som alla anställa på TEMA på något sätt kommer att involveras i.
- Vi har redan dragit igång det här arbetet. Till exempel hade vi vårt första frukostmöte i februari. En annan aktivitet är uppstartandet av skrivarstugor. Det är mycket som läggs på forskarnas bord där det inte alltid är lätt att prioritera. Syftet med ”skrivarstugan” är att skapa gemenskap och sammanhållen tid liksom att stötta i karriären. Kanske speciellt viktigt för yngre forskare. Det handlar då inte minst om t ex publiceringsstrategier.

Per Gyberg menar också att vi behöver fler ytor för att mötas. Frukostmötena är ett led i detta. Nu skapas också fler seminarierum och på plan 1 byggs två mindre mötesrum för anställda på TEMA. Men även formerna för möten kan behöva förändras. Det verkar till exempel som att avdelningen för Tema Teknik och Social Förändring testade och diskuterade spännande former för möten på sitt internat på temat kreativa miljöer.

Våga värna om kunskap

Per Gyberg menar att det finns en hel del utmaningar även utöver minskade forskningsanslag som måste hanteras.
- Vi som forskare måste i allt högre grad hantera väldigt instrumentella mål med till exempel olika nyckeltal och citeringsindex. Hur gör vi det och samtidigt värnar om kunskapen när dessa incitamentsstrukturer blir allt för starka? Det finns en fara att man fokuserar på det som man måste leverera, till exempel antalet artiklar, istället för på syftet med forskningen. Där måste vi som forskare vara starka och våga stå emot vår omvärld om inte de mest grundläggande idealen för kunskap ska ta stryk.

Nyheter

En kvinna i labbkläder i ett labb.

Vad gör en forskningsingenjör?

Vi brukar kalla oss problemlösare, säger forskningsingenjören Susanne Karlsson. Allt började med studier i kemi. 32 år senare ser hon på sin arbetsplats och sitt jobb som ”en fantastisk miljö där den ena dagen aldrig är den andra lik”.

Familjen Kamprads stiftelse stöttar forskningsprogram om smarta elnät

Forskningsprogrammet “Resistans och effekt - om smarta elnät för de många människorna” har fått ytterligare 19,8 miljoner kronor i bidrag från Familjen Kamprads stiftelse och fortsätter i tre år till.

Barn hoppar hage

Donation på 1,5 miljoner till Tema Barn

Högbom-Cocozzas Stiftelse donerar cirka 1,5 miljoner kronor till Tema Barn vid Linköpings universitet. Donationen är avsedd att finansiera en postdoktor under två år.