11 juni 2025

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får åtta projekt dela på drygt 63 miljoner kronor, dels inom området hållbart byggande, dels inom Formas öppna utlysning där forskarna fritt får formulera sin frågeställning.

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,
Johan Niskanen, Ida Grundel, och Kristina Trygg ska hjälpa kommunerna att planera mer hållbart.  Fotograf: Jonas Roslund

Nedlagda eller fuktskadade skolor. Tomma kontorslokaler och hyreshus. Eller å andra sidan bostadsbrist och ökande efterfrågan på äldreboenden. Det är problem som kommuner har att hantera. Att riva och bygga nytt har ofta varit den enkla lösningen, men nya tider ställer nya krav.

Hållbar planering

Universitetslektor Ida Grundel på Tema Teknik och social förändring beskriver det som något av ett drömprojekt. Tillsammans med kollegorna Kristina Trygg och Johan Niskanen ska hon under fyra år undersöka hur svenska kommuner kan jobba mer med hållbart byggande. Det handlar till exempel om hur nya byggnader kan planeras för att kunna användas mer flexibelt, men inte minst hur man kan renovera och återanvända istället för att bygga nytt.

– Just för att byggsektorn är en av de stora klimatbovarna måste man få in de här aspekterna som en del av samhällsplaneringen, säger universitetslektor Kristina Trygg.

Projektets fullständiga namn är Cirkulär planering för transformativ förändring genom återanvändning och renovering (PLAN-C). Det har fått drygt 11 miljoner kronor i bidrag under fyra år.

Inspiration från Sverige och Europa

Forskarna ska bilda ett nätverk tillsammans med kommunala samhällsplanerare. Ett syfte är att identifiera vad som idag hindrar en mer hållbar planering. Förhoppningen är att också hitta smarta idéer och lösningar. I Östergötland finns exempel från både Norrköpings gamla fabriker och Linköpings militärområde, där gamla byggnader gjorts om för nya ändamål.

– Bara att samla lärdomar och skapa lite inspiration är viktigt, säger biträdande universitetslektor Johan Niskanen.

Forskarna ska även leta europeiska förebilder. Ett mål är att ta fram en sorts handbok och en digital kunskapsplattform för hållbart byggande.

– Vi vill att projektet ska leda till något som kommunerna kan använda i praktiken, säger Ida Grundel.


Forskningsprojekt som får bidrag från Formas

Hållbar, cirkulär och resurseffektivt byggd miljö
Wiktoria Glad, Tema T: c/o Glas - att göra planglas cirkulärt i samhällsbyggnadssektorn. (11,99 miljoner kronor)

Ida Grundel Berger, Tema T: Cirkulär planering för transformativ förändring genom återanvändning och renovering (PLAN-C) (11,12 miljoner kronor)

Sara Gustafsson (IEI): Industriell symbios i kommuners arbete med strategisk etablering. (10,35 miljoner kronor)

Utforska - Formas öppna utlysning
Eva Lövbrand, Tema M: Det europeiska kolbruket: att göra svensk mark styrbar som en marknadsplats för koldioxidupptag (Carbonfarm)

Cecilia Åsberg, Tema G: Äta Världen: En explorativ studie av ekokreativa matmetoder för hållbart samkunskapande med en matigare miljöhumaniora och konstnärlig forskning. (5,99 miljoner kronor)

Robin Blomdin, Tema M: Temporal och rumslig fördelning av slamströmmar och deras påverkan på samhälle och infrastruktur i ett förändrat klimat. (5,99 miljoner kronor)

Per Wikman, Tema T: Externa experter i den svenska kommunala planeringen 1965–2030. (5,92 miljoner kronor)

Per Jensen, IFM: Biologi och välfärd hos moderlösa djur i lantbruket - hjärnfunktion, gener och beteende med prägling hos kycklingar som modell. (5,79 miljoner kronor)

Formas utlysningar


Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

För tidigt födda barn

Hälsofonden – 30 år av stöd till medicinsk forskning

I 30 år har Hälsofonden bidragit till medicinska forskningsprojekt i Östergötland. Medicinsk forskning ger stor utdelning i form av bättre vård och behandlingar, men är resurskrävande. Forskare vittnar om att stödet är mycket värdefullt.

Person (Twan Bakker) som står böjd framför en magnetkamera.

Visualisering av blodflöde vässar konstgjort hjärta

Med hjälp av magnetkameror har forskare vid LiU undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar.

En person står på en trappa.

Han brinner för att inte bränna plasten

Han är marinofficeren som sadlade om till civilingenjör. Drygt 20 år senare leder Mattias Philipsson vägen för att plasten i Sverige ska bli mer cirkulär. Och Årets alumn 2025 är långt ifrån färdig.