11 juni 2025

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor, dels inom området hållbart byggande, dels inom Formas öppna utlysning där forskarna fritt får formulera sin frågeställning.

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,
Johan Niskanen, Ida Grundel, och Kristina Trygg ska hjälpa kommunerna att planera mer hållbart.  Fotograf: Jonas Roslund

Nedlagda eller fuktskadade skolor. Tomma kontorslokaler och hyreshus. Eller å andra sidan bostadsbrist och ökande efterfrågan på äldreboenden. Det är problem som kommuner har att hantera. Att riva och bygga nytt har ofta varit den enkla lösningen, men nya tider ställer nya krav.

Hållbar planering

Universitetslektor Ida Grundel på Tema Teknik och social förändring beskriver det som något av ett drömprojekt. Tillsammans med kollegorna Kristina Trygg och Johan Niskanen ska hon under fyra år undersöka hur svenska kommuner kan jobba mer med hållbart byggande. Det handlar till exempel om hur nya byggnader kan planeras för att kunna användas mer flexibelt, men inte minst hur man kan renovera och återanvända istället för att bygga nytt.

– Just för att byggsektorn är en av de stora klimatbovarna måste man få in de här aspekterna som en del av samhällsplaneringen, säger universitetslektor Kristina Trygg.

Projektets fullständiga namn är Cirkulär planering för transformativ förändring genom återanvändning och renovering (PLAN-C). Det har fått drygt 11 miljoner kronor i bidrag under fyra år.

Inspiration från Sverige och Europa

Forskarna ska bilda ett nätverk tillsammans med kommunala samhällsplanerare. Ett syfte är att identifiera vad som idag hindrar en mer hållbar planering. Förhoppningen är att också hitta smarta idéer och lösningar. I Östergötland finns exempel från både Norrköpings gamla fabriker och Linköpings militärområde, där gamla byggnader gjorts om för nya ändamål.

– Bara att samla lärdomar och skapa lite inspiration är viktigt, säger biträdande universitetslektor Johan Niskanen.

Forskarna ska även leta europeiska förebilder. Ett mål är att ta fram en sorts handbok och en digital kunskapsplattform för hållbart byggande.

– Vi vill att projektet ska leda till något som kommunerna kan använda i praktiken, säger Ida Grundel.


Forskningsprojekt som får bidrag från Formas

Hållbar, cirkulär och resurseffektivt byggd miljö
Wiktoria Glad, Tema T: c/o Glas - att göra planglas cirkulärt i samhällsbyggnadssektorn. (11,99 miljoner kronor)

Ida Grundel Berger, Tema T: Cirkulär planering för transformativ förändring genom återanvändning och renovering (PLAN-C) (11,12 miljoner kronor)

Sara Gustafsson (IEI): Industriell symbios i kommuners arbete med strategisk etablering. (10,35 miljoner kronor)

Utforska - Formas öppna utlysning
Cecilia Åsberg, Tema G: Äta Världen: En explorativ studie av ekokreativa matmetoder för hållbart samkunskapande med en matigare miljöhumaniora och konstnärlig forskning. (5,99 miljoner kronor)

Robin Blomdin, Tema M: Temporal och rumslig fördelning av slamströmmar och deras påverkan på samhälle och infrastruktur i ett förändrat klimat. (5,99 miljoner kronor)

Per Wikman, Tema T: Externa experter i den svenska kommunala planeringen 1965–2030. (5,92 miljoner kronor)

Per Jensen, IFM: Biologi och välfärd hos moderlösa djur i lantbruket - hjärnfunktion, gener och beteende med prägling hos kycklingar som modell. (5,79 miljoner kronor)

Formas utlysningar


Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

bild på manlig forskare.

LiU-forskare studerar svensk biogas på export

Nu är det tid för att satsa på export av svensk biogas. Men det är kanske främst kunskapsöverföring och förståelse för hela avfallssystemet som Sverige ska exportera

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.