Året var 1970 och Ulla Riis hade precis tagit en fil kand-examen vid Umeå universitet när hon anställdes som adjunkt i pedagogik vid LiU. Året därpå anlände universitetets första professor i pedagogik, Ingvar Werdelin, och han uppmuntrade henne till forskarstudier.
De första åren som adjunkt och doktorand var ensamma.
– Vi var bara tre doktorander, alla kvinnor, men de andra två bodde och verkade i Malmö och Lund. Det var doktorander som min professor hade med sig från sin tidigare tjänst där. Samtidigt var det en fördel att min handledare hade så få uppdrag. För det gjorde att han kunde vara generös med sin tid för var och en av oss.
Grunden för Riis forskningsintressen inom utbildning, teknik och samhälle lades redan under tonåren.
– Jag var ganska ung, kanske 13–14 år omkring 1960, när jag började inse att teknik och samhälle hör ihop och att många problem finns i skärningsområdet.
Vid den här tiden började en generell kritisk hållning växa fram i samhället.
– Min högstadielärare i samhällskunskap uppmuntrade oss att ifrågasätta och diskutera och i efterhand kan jag se att jag nog var tidigt ute som samhällsdebattör.
Betydelsefull forskning om IT i skolan
– Det började med en avgränsad försöksverksamhet med datateknik i skolan under 1970-talet och fortsatte via en handfull statliga satsningar under 1980- och tidigt 1990-tal och detta har jag skrivit en del om.
En annan del av Riis forskning har varit utvecklingen av pedagogiska metoder och hur dessa kan anpassas för att möta olika elevers behov och göras mer inkluderande.
– Jag minns att Skolöverstyrelsen, och från 1991 Skolverket, hänvisade till mina slutsatser i sina skrifter och att tänka på detta har varit ett glädjeämne.
En del av nystartade Institutionen för Tema
Efter doktorandstudierna jobbade Riis en tid vid Skolöverstyrelsen (SÖ) med ansvar för fördelning av verkets medel för forskning. Vid denna tid, år 1978, föreslogs teknik som ett nytt obligatoriskt ämne i grundskolan. Ditintills hade skolforskningen främst setts som en angelägenhet för pedagogikdisciplinen och det kändes otillfredsställande.
– Nog skulle skolan och skolans problem behöva belysas ur ett bredare perspektiv, tyckte jag.
När skolan tillfördes ett nytt ämne borde det också uppmärksammas av skolforskningen menade Riis och SÖ:s ledning beslöt om ett projekt om teknikämnet – hur det introducerades och hur ämnet tog form.
– Detta blev ett vägval för mig och när jag återvände till LiU efter ett par år vid SÖ fick jag möjlighet att gå in i det nystartade temat Teknik och social förändring.
Under åren 1990–1993 var Riis dekanus för filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.
– Detta var en tid av stor expansion, särskilt av de ”torra” ämnena vid en traditionell filosofisk fakultet. Antalet studieplatser ökades med 50 procent på bara ett par år och behovet av att nyanställa universitetslärare var stort. Vi ägnade mycket tid och kraft åt rekrytering.
En annan sida av uppdraget som dekan var rådslagen med kolleger från andra fakulteter och lärosäten.
– Tack vare dessa möten träffade jag rektorn för Högskolan i Luleå som varit min livskamrat sedan dess.
Nya utmaningar
– Då kan man tappa bort kunskapen om teknikanvändningens villkor och konsekvenser och reflektionen över detta.
Som jubeldoktor vid LiU hoppas hon att hennes arv inom utbildningsforskning kommer att påminna om betydelsen av teknikintroduktion och teknikanvändning i undervisning och utbildning.
Hur känns det att bli jubeldoktor vid Linköpings universitet?
– Det är förstås roligt! Jag är förvånad över att ett halvt sekel har runnit förbi. Och jag är tacksam över att ha fått vara med så länge och, och det är viktigt, fått vara frisk.
Vad är du mest stolt över i ditt yrkesliv?
– Det jag har tyckt mest om är att undervisa och handleda. Jag hoppas bara att de studenter som har fått denna undervisning har varit nöjda, men framför allt att de har lärt sig något de annars inte hade kunnat.
FAKTA: Jubeldoktorer
En jubeldoktor, på latin ”doctor jubilaris”, är en titel som tilldelas den som promoverats till doktor för 50 år sedan. Vid den akademiska högtiden 24 maj 2025 kommer nya jubeldoktorer att uppmärksammas, det vill säga de som promoverades 1975.
Från den Medicinska fakulteteten kreeras: Erling Karlsson och Gudrun Liedén.
Från den Filosofiska fakulteten kreeras: Ulla Riis.
Från den tekniska fakulteten kreeras: Greger Lindell och Karl-Eric Magnusson.