09 maj 2025

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Kvinna som står bredvid ett träd.
Madelene Ostwald leder ett projekt som handlar om hållbart skogsbruk. Fotograf: Privat

Ett av forskningsprojekten har som mål att hitta vägen till ett mer hållbart skogsbruk - utan kalhyggen och med en större variation av träslag.

– Många mätningar visar att småskogsbrukare skulle vilja ställa om delar av sin skog om de bara visste hur och var de kan sälja produkterna, säger biträdande professor Madelene Ostwald på Tema Miljöförändring.

Hon leder forskningsprojektet Multifunktionellt skogsbruk för en bättre miljö som får 7,4 miljoner kronor i bidrag från Familjen Kamprads stiftelse. Det är mest av alla LiU-projekten.

Ett alternativt skogsbruk

Enligt Madelene Ostwald är problemet med dagens skogsbruk att hela kedjan från råvara till slutprodukt är optimerad för tall och gran av en viss storlek och i stora volymer. Både skogsmaskiner och sågverk är anpassade efter det. Kritikerna pekar på att det orsakar koldioxidutsläpp, skadar den biologiska mångfalden och förstör markernas skönhetsvärden.

Efterfrågan på mer varierade produkter finns, menar Madelene Ostwald. Däremot är det oklart hur mellanleden kan se ut och det är det som nu ska utforskas. Till exempel krävs sågverk och maskiner av annan typ. Det krävs aktörer som är beredda att jobba annorlunda och det krävs kunskap. Förmodligen blir hela produktionskedjan mer lokal, tror hon.

Samarbete med skogsaktörerna

Tanken är att forskningsprojektet ska resultera i två digitala guideböcker – en för småbrukare och en för kommuner. De ska ge tips och råd och innehålla beskrivningar av både risker och fördelar med ett annat arbetssätt. Forskarna ska jobba tätt ihop med aktörer som skogsägare, sågverk och uppköpare.

– Om de känner att det finns ekonomi i ett alternativt system tror jag inte att det blir något problem, men just nu är osäkerheterna för stora. Om du bestämmer dig för att ställa om en del av din skog så gör du det på 30–40 års sikt. Det är ju långa processer så man vill ju vara ganska säker på att det funkar, säger Madelene Ostwald.

Projektet kommer att vara i tre år.

Övriga projekt vid LiU som fått bidrag från Familjen Kamprads stiftelse 2025:

  • Rent vatten även i framtiden – ett unikt ”proof of concept”- projekt för återbruk av avloppsvatten, Hanna Woksepp (BKV), 7 miljoner kronor.
  • Hållbar hantering av PFAS-förorenad jord - aktörsdriven utveckling av ett heltäckande verktyg för beslutsstöd, Jana Johansson (Tema M), 4,7 miljoner kronor.
  • Från visionära färdplaner till konkreta och robusta förändringsstrategier - en studie om återvinningsaktörernas nya roller i en cirkulär ekonomi, Joakim Johansson (IEI), 4,6 miljoner kronor.
  • Multipel aktörssamverkan för hållbara och resilienta transportsystem, Maria Björklund (IEI), 2,5 miljoner kronor.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Porträttfoto, kvinna.

Ministern fick se högteknologi inom svenskt jordbruk

Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari besökte Agtech Sweden och imponerades av alla de tekniska innovationer som nu växer fram inom svenskt jordbruk.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.