16 april 2025

Tre forskningsprojekt från Linköpings universitet får totalt 20,9 miljoner kronor från Forte i den senaste utlysningen inom området ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för personer som har trillat mellan stolarna i den svenska välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid LiU.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket Fotograf: Marie-Louise Elebring
Simon Davidsson, Niklas Altermark och Maria Persdotter har fått nästan 9 MKR från Forte till ett projekt om glappet mellan den statliga sjukförsäkringen och det kommunala försörjningsstödet. 

Det svenska sjukförsäkringssystemet har förändrats och blivit mer restriktivt under de senaste 15 åren. En konsekvens av detta är att en stor grupp långvarigt sjuka personer inte får tillräcklig sjukpenning för att klara sin försörjning. Flera av dem har behövt vända sig till kommunens socialtjänst för att få försörjningsstöd.

— Uppskattningsvis får 24 000 personer i Sverige försörjningsstöd samtidigt som de är sjukskrivna. Utöver det tror vi att det finns en betydande grupp långvarigt sjuka som inte får någon ekonomisk hjälp från det offentliga utan i stället försörjs av anhöriga eller genom välgörenhet, säger Maria Persdotter, universitetslektor i socialt arbete på CKS, som leder projektet.

Kartläggning av långvarigt sjukas ”försörjningsbanor”

Projektet ”Ett växande glapp?: Hur kan socialtjänsten stötta personer som rör sig mellan sjukförsäkringen och försörjningsstödet” har fått drygt 8,9 miljoner kronor från Forte. I projektet deltar även Simon Davidsson, postdoktor i statsvetenskap på CKS och Niklas Altermark, docent och biträdande lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

– Genom att följa och lyssna på de som har egna erfarenheter av att navigera i de komplexa byråkratiska system som omgärdar sjukförsäkringen och försörjningsstödet hoppas vi kunna lära oss mycket om hur den svenska välfärden fungerar i praktiken, säger Maria Persdotter.

Forskningsgruppen planerar också att kartlägga långvarigt sjuka personers ”försörjningsbanor”, det vill säga hur de som är för sjuka för att kunna arbeta men som inte får sjukpenning försörjer sig.

Svåra utmaningar för kommunerna

En annan viktig fråga i projektet handlar om den kommunala socialtjänstens perspektiv på frågan. Försörjningsstödet är utformat för att fungera som ett kortvarigt stöd för den som tillfälligt saknar annan försörjning. Detta ställer kommunerna inför svåra utmaningar: hur ska de hantera de långvarigt sjuka personer som söker försörjningsstöd - och som i många fall är för sjuka för att kunna återgå i arbete? Maria Persdotters förhoppning är att projektet ska generera kunskap som är användbar för de som är direkt och personligen berörda av frågan, alltså personer som är långvarigt sjuka utan något trygg försörjning.

– Sen hoppas och tror vi också att projektet kommer generera resultat som kan vara av intresse för den kommunala socialtjänsten och för kommunsektorn i stort, avslutar Maria.

Projektet startar under våren 2026 och pågår i fyra år.

-------------------------------------------------------------------------------

Om Forte

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, är en statlig forskningsfinansiär som främjar och finansierar forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Forte arbetar för att forskningen ska komma till nytta i samhället och arbetet utgår från en vision om morgondagens mer jämlika och socialt hållbara samhälle.

Medarbetare i projektet

Övriga projekt från LiU som får medel i Fortes utlysning

Fotograf: Jenny Widén
Johanna Sköld, professor.
Projekttitel: ”Öppna serviceinsatser för, av och med placerade barn – barn och ungas rättigheter och delaktighet i utformningen av samhällsvården”
Projektledare: Johanna Sköld, Institutionen för Tema, Tema Barn
Beviljade medel: 6,535,000 SEK
Kvinna sitter på en bakvänd stol. Fotograf: Charlotte Perhammar

Projekttitel: ”Utvärdering och implementering av en hälsofrämjande digital intervention för unga med intellektuell funktionsnedsättning – att möjliggöra evidensbaserat förebyggande arbete inom socialtjänsten”
Projektledare: Ulrika Müssener, Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)
Beviljade medel: 5,459,000 SEK

Läs mer: Ulrika Müssener får 5,5 miljoner från Forte

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som klipper ett band vid en invigningsceremoni.

Sveriges snabbaste superdator stärker europeisk forskning

Nu är superdatorn Arrhenius vid Linköpings universitet invigd. Arrhenius stärker LiU:s roll i svensk och europeisk forskningsinfrastruktur och är en resurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa.

porträttfoto, man.

Storsatsning på framtidens energisystem i landsbygd

Agtech Sweden vid Linköpings universitet har beviljats finansiering för det nya projektet ”Energiresilienta och energieffektiva landsbygdsföretag”. Projektet, med en budet på 28 miljoner kronor, finansieras av EU och en rad andra organisationer.

En äldre man som står bredvid ett träd.

De får förtjänstmedaljer för stora och långsiktiga donationer

Byggherren Michael Cocozza och professor emeritus Ingemar Ingemarsson får Linköpings universitets förtjänstmedalj. Båda är mycket engagerade i universitetets utveckling och har bidragit till den med mångmiljonbelopp.

Läs fler nyheter från CKS

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

Daggvått gräs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.