16 april 2025

Tre forskningsprojekt från Linköpings universitet får totalt 20,9 miljoner kronor från Forte i den senaste utlysningen inom området ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för personer som har trillat mellan stolarna i den svenska välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid LiU.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket
Simon Davidsson, Niklas Altermark och Maria Persdotter har fått nästan 9 MKR från Forte till ett projekt om glappet mellan den statliga sjukförsäkringen och det kommunala försörjningsstödet.  Fotograf: Marie-Louise Elebring

Det svenska sjukförsäkringssystemet har förändrats och blivit mer restriktivt under de senaste 15 åren. En konsekvens av detta är att en stor grupp långvarigt sjuka personer inte får tillräcklig sjukpenning för att klara sin försörjning. Flera av dem har behövt vända sig till kommunens socialtjänst för att få försörjningsstöd.

— Uppskattningsvis får 24 000 personer i Sverige försörjningsstöd samtidigt som de är sjukskrivna. Utöver det tror vi att det finns en betydande grupp långvarigt sjuka som inte får någon ekonomisk hjälp från det offentliga utan i stället försörjs av anhöriga eller genom välgörenhet, säger Maria Persdotter, universitetslektor i socialt arbete på CKS, som leder projektet.

Kartläggning av långvarigt sjukas ”försörjningsbanor”

Projektet ”Ett växande glapp?: Hur kan socialtjänsten stötta personer som rör sig mellan sjukförsäkringen och försörjningsstödet” har fått drygt 8,9 miljoner kronor från Forte. I projektet deltar även Simon Davidsson, postdoktor i statsvetenskap på CKS och Niklas Altermark, docent och biträdande lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

– Genom att följa och lyssna på de som har egna erfarenheter av att navigera i de komplexa byråkratiska system som omgärdar sjukförsäkringen och försörjningsstödet hoppas vi kunna lära oss mycket om hur den svenska välfärden fungerar i praktiken, säger Maria Persdotter.

Forskningsgruppen planerar också att kartlägga långvarigt sjuka personers ”försörjningsbanor”, det vill säga hur de som är för sjuka för att kunna arbeta men som inte får sjukpenning försörjer sig.

Svåra utmaningar för kommunerna

En annan viktig fråga i projektet handlar om den kommunala socialtjänstens perspektiv på frågan. Försörjningsstödet är utformat för att fungera som ett kortvarigt stöd för den som tillfälligt saknar annan försörjning. Detta ställer kommunerna inför svåra utmaningar: hur ska de hantera de långvarigt sjuka personer som söker försörjningsstöd - och som i många fall är för sjuka för att kunna återgå i arbete? Maria Persdotters förhoppning är att projektet ska generera kunskap som är användbar för de som är direkt och personligen berörda av frågan, alltså personer som är långvarigt sjuka utan något trygg försörjning.

– Sen hoppas och tror vi också att projektet kommer generera resultat som kan vara av intresse för den kommunala socialtjänsten och för kommunsektorn i stort, avslutar Maria.

Projektet startar under våren 2026 och pågår i fyra år.

-------------------------------------------------------------------------------

Om Forte

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, är en statlig forskningsfinansiär som främjar och finansierar forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Forte arbetar för att forskningen ska komma till nytta i samhället och arbetet utgår från en vision om morgondagens mer jämlika och socialt hållbara samhälle.

Medarbetare i projektet

Övriga projekt från LiU som får medel i Fortes utlysning

Fotograf: Jenny Widén
Johanna Sköld, professor.
Projekttitel: ”Öppna serviceinsatser för, av och med placerade barn – barn och ungas rättigheter och delaktighet i utformningen av samhällsvården”
Projektledare: Johanna Sköld, Institutionen för Tema, Tema Barn
Beviljade medel: 6,535,000 SEK
Kvinna sitter på en bakvänd stol. Fotograf: Charlotte Perhammar
Ulrika Müssener, biträdande professor.

Projekttitel: ”Utvärdering och implementering av en hälsofrämjande digital intervention för unga med intellektuell funktionsnedsättning – att möjliggöra evidensbaserat förebyggande arbete inom socialtjänsten”
Projektledare: Ulrika Müssener, Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)
Beviljade medel: 5,459,000 SEK

Läs mer: Ulrika Müssener får 5,5 miljoner från Forte

Senaste nytt från LiU

Campus Norrköping.

Över 50 miljoner från VR till LiU-forskning

Vetenskapsrådet har gett över 50 miljoner kronor till Linköpings universitet. Det är resultatet från sex utlysningar där bidragsfördelningen nyligen beslutades. Forskningen handlar bland annat om segregation, ungdomsbrottslighet och opioidberoende.

Korn av sorten 'Chevalier'.

Jordbrukets uppkomst gav skydd mot vinterkräksjuka

En genvariant som skyddar mot magsjukevirus uppstod när människor började bruka jorden. Det visar forskare vid LiU och Karolinska Institutet som har analyserat arvsmassan från drygt 4 300 forntida individer och även odlade ”minitarmar”.

Fyra forskare vid LiU får anslag från Cancerfonden

Fyra forskare vid Linköpings universitet får dela på 12 miljoner kronor för nya projekt som ska förbättra behandling och livskvalitet för cancerpatienter.

Läs fler nyheter från CKS

En hög med tidningar.

Okritisk medierapportering om populär företagsrankning

Lokala medier återger snarare än att kritiskt granska Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet. Det kan få konsekvenser för kommunerna.  Tidigare masterstudenten Kim Caesar prisas nu för sin studie.

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Människor som går i olika riktningar

Från demografi till bostäder - de många dimensionerna av social dumpning

Forskare undersöker fenomenet där vissa kommuner flyttar socialt utsatta invånare till andra delar av landet. Utifrån forskningen väcks nya frågor: möjliggör tomma bostäder social dumpning och hur hanterar kommunerna det?