Jenny Widén
– Vårdcentralen är inte länge det första kvinnor vänder sig till med sina frågor och funderingar utan de kollar på Tiktok, Facebook eller Instagram, säger Lisa Guntram, universitetslektor på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
Vad händer då? Hur påverkar det kvinnornas syn på sin egen kropp? Vilka blir de nya experterna? Vilka är innehållsskaparna som sprider kunskapen och hur tas den emot?
Det är frågor som Lisa Guntram tillsammans med Lisa Lindén, docent vid Chalmers tekniska högskola, ska undersöka i det nya forskningsprojektet ”Kvinnors reproduktiva hälsa bortom kliniken. Expertis och erfarenhet i interaktioner mellan innehållsskapare och användare i sociala medier”. Forskningen blir verklighet tack vare närmare fem miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Otroligt stor roll
– Vår kunskapsinhämtning kring hälsofrågor har fått en helt ny arena. Den blir alltmer digitaliserad och sociala medier har fått en otroligt stor roll i hur människor lär sig om både sin hälsa och sina kroppar.
Forskning visar att upp till 80 procent av kvinnor använder sociala medier för att söka information om hälsa. Nu vill forskarna förstå hur, var och av vem kunskap om kvinnors reproduktiva hälsa skapas, sprids och hanteras.
– Vi behöver få kunskap om den här digitala världen. Det kommer inte att spela någon roll vad läkaren på vårdcentralen säger, om du har en rad vårdgivare och andra aktörer i din mobil som du också kan konsultera. Det skapar både nya förutsättningar och nya problem, säger Lisa Guntram.
Innehållsskapare och följare
Tanken är att intervjua både innehållsskaparna och kvinnorna som följer dem för att förstå det nya landskapet av kunskapsproduktion. Men också för att ta innehållskaparnas arbete och engagemang på allvar.
– De tar verkligen en viktig roll. Att vilja folkbilda, informera och dela sin kunskap. Sen kan det ju vara så att den kunskapen ses på olika sätt. Men flera av de som vi är intresserade av är personer som aktivt vill ta en kunskapsspridande roll, säger Lisa Guntram.
Här finns både läkare och barnmorskor som vill sprida sin kunskap. Och andra personer som saknar medicinsk bakgrund, men som har egna erfarenheter som de delar med sig av.
– Gränsen mellan personlig erfarenhet och expertis suddas ofta ut. Det är en annan viktig dimension att studera.
Bland innehållsskaparna finns även säljare och entreprenörer som har kommersiella syften med inläggen. Blandningen gör det svårt för följarna att veta vem de kan lita på och att avgöra vad som är tillförlitligt.
På gott och ont
Förr var informationskällorna få och kunskapsspridning väldigt begränsad. Idag finns en enorm mängd information, tillgänglig dygnet runt.
– Mycket information är inte alltid av godo. Den kan ge förutsättningar för en bättre hälsa, men också skapa osäkerhet när man inte kan värdera den, säger Lisa Guntram.
Utgångspunkten i projektet är att förändringen kan ha både positiva och negativa konsekvenser.
– Vi kommer inte att fokusera på om det är bra eller dåligt, utan på att undersöka hur människor hanterar det nya landskapet.
67 miljoner kronor
Lisa Guntram blir även en av forskarna i forskningscentret, MAMA Forskningshub, som blir verklighet tack vare 67 miljoner kronor från statliga finansiären Forte. Här är fokus på bättre vård för gravida och mammor.
– Jätteroligt att vi får en så otroligt långsiktig och värdefull finansiering för frågor om jämlik förlossningsvård, säger Lisa Guntram.
