För att bemöta globala, djupt existentiella hälsoutmaningar behöver vi förstå hur sjukdom, förlust och lidande, liksom hur nya medicinska diagnoser kan forma vår upplevelse av oss själva, vårt handlingsutrymme och vår omgivning.

Foto Anna Nilsen Med stöd till att stärka och utveckla forskningsfältet medicinsk humaniora, biomedicin och globala hälsoutmaningar kan LiU bli pionjärer och etableras som en nod för innovativ teori- och metodutveckling. 

Den världsomfattande covidpandemin är ett tydligt exempel på en hälsoutmaning där individer och grupper påverkats på olika sätt. Ett annat exempel är klimatförändringar som påverkar människors hälsa. För att förstå och bemöta sådana globala utmaningar krävs kombinationer av teorier och metoder från biomedicin, humaniora och samhällsvetenskap. LiU var först i Sverige med att etablera medicinsk humaniora som forskningsmiljö. Nu vill forskare vid LiU med olika bakgrund, inom discipliner som inte vanligtvis kombineras, bygga radikalt tvärvetenskaplig medicinsk humaniora, för att kunna möta framtidens stora hälsoutmaningar. Postcovid syndrom är ett exempel på en sjukdom som behöver förstås ur flera perspektiv. För att förstå sjukdomen med patienten i centrum behöver biomedicinska perspektiv kombineras med perspektiv från medicinsk humaniora. I medicinsk humaniora undersöks hälsa och sjukdom ofta med fokus på existentiella aspekter och på människan som social och kulturell varelse.

Professor Kristin Zeiler arbetar med medicinsk humaniora vid LiU. Hon leder bland annat ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt kring postcovid syndrom. I projektet jobbar ett drygt 20-tal forskare från skilda discipliner inom såväl biomedicin som humaniora och samhällsvetenskap. Forskningsteamet arbetar inte bara med teorier och metoder från sina olika fält. De arbetar också med att vidareutveckla teorier och metoder över disciplinära gränser. Att kombinera perspektiv från neurovetenskap, samhällsvetenskap, filosofi och klinisk praktik är väldigt ovanligt, men de ser det som centralt för att bättre kunna förstå exempelvis extremt trötthetssyndrom i samband med postcovid syndrom.

– Här krävs radikal tvärvetenskap där teorier och metoder från forskningsfält som vanligtvis ligger långt ifrån varandra kombineras. En empirisk filosofisk analys kan visa hur extrem trötthet vid postcovid syndrom kan förändra patienters upplevelse av sig själva, sin omgivning och sitt handlingsutrymme på ett genomgripande sätt. Vi kombinerar den sortens undersökning med biomedicinska perspektiv som neuroradiologi som undersöker människans hjärna på ett mätbart sätt, säger Kristin Zeiler.

Globala utmaningar

De globala klimatförändringarna som påverkar människors välbefinnande är ett annat exempel på hälsoutmaningar som kräver tvärvetenskapliga samarbeten. Det kan handla
om intensiva värmeböljor i Europa, höjd havsvattennivå som ställer delar av öar i Stilla havet under vatten eller insektsburna sjukdomar som sprids när klimatet ändras.
LiU ligger i framkant inom miljöhumaniora liksom inom medicinsk humaniora. Potentialen i att kombinera och samarbeta inom dessa områden är stor och här kan LiU bli pionjärer.

LiU har goda förutsättningar att vidareutveckla forskningen i området miljö, hälsa och existentiella frågor. Vi kan bygga vidare på internationella samarbetsprojekt mellan LiU-forskare och forskare på Nya Zealand och Fiji.

– Vi kan exempelvis kombinera undersökningar av socio-politiska aspekter av klimatförändringar med analys av vad de innebär för människors hälsa och för existentiella synsätt på människans plats i tillvaron, säger Kristin.

Foto Charlotte Perhammar Kristin har gjort en tvärvetenskaplig forskningsresa och ingick i den första årskullen av ”LiU-foass”, en satsning på juniora forskare som fick forska fritt och bygga upp en egen forskargrupp vid LiU. Hon har arbetat med ett postdoc-projekt vid Världshälsoorganisationen i Genève, och gästforskat vid Cambridge universitet.

 

– Jag ser verkligen både biomedicin och humaniora som oerhört viktiga och spännande och har aldrig velat välja mellan det naturvetenskapliga och det humanistiska. När jag insåg att man kunde kombinera perspektiv och forska i medicinsk humaniora sökte jag och kom in på doktorandutbildning vid Tema Hälsa och samhälle på LiU. Sedan dess har jag forskat och undervisat inom detta angelägna och växande fält, säger Kristin.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik

2020 blev Kristin föreståndare för ett nytt Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) vid LiU. Det är ett internationellt kraftcentrum för undervisning, forskning och samverkan inom medicinsk humaniora som engagerar ett 40-tal forskare från LiU och Region Östergötland.

– Satsning på CMHB är ovärderlig och forskarna här gör ett enastående arbete. Vi arbetar hela tiden för att stärka och vidareutveckla tvärvetenskapliga samarbeten för att kunna möta hälsoutmaningar, både nu och i framtiden, säger Kristin Zeiler.

Det här vill vi möjliggöra!

Rekrytera en forskare i skärningspunkten medicinsk humaniora och biomedicin.

Det finns ett påtagligt behov att rekrytera en senior forskare med fokus på teori- och metodutveckling i mötet mellan medicinsk humaniora och bio-medicin. Genom sådan utveckling kan sjukdomar liksom hälsa förstås på ett mer holistiskt sätt och innovativa, tvärvetenskapliga samarbeten stärkas.

Rekrytera en forskare inom fältet miljö- och medicinsk humaniora 

Finansiering av en forskare som under fem år får forska fritt i skärningspunkten mellan miljöhumaniora och medicinsk humaniora med fokus på att utveckla nya viktiga och globala samarbeten. Det kan leda till nya betydande kombinationer av teorier och metoder i syfte att bemöta hälso- och samhällsutmaningar, då klimatet så påtagligt förändras.

Early research career program 

Genom att etablera ett internationellt Early Research Career Program kan LiU stärka radikalt tvärvetenskaplig hälsoforskning i skärningspunkten mellan medicinsk humaniora och biomedicin, med en sammanhållen utbildning på forskarnivå, för både postdokar och doktorander. Genom stipendier kan även internationella utbyten möjliggöras. Ett stöd till att bygga upp programmet skulle verkligen bidra till en utveckling som kan ta forskningen i området ett viktigt steg framåt.

Därför ska du stödja!

Du bidrar till att stärka en forskningsmiljö som kan studera sjukdomar på nya sätt och leda till nya insikter för bedömning och behandling av patienter, alltså till direkt patientnytta.

Du bidrar till att ge unga forskare redskap och möjlighet att diskutera och utbilda sig i tvärvetenskapligt arbete.

Du bidrar till utveckling av ett nytt forskningsfält med fokus på hur klimatförändringar påverkar människor: socialt, existentiellt, etiskt och medicinskt.

Relaterat innehåll

porträtt av två kvinnliga forskare.

Postcovid fick forskarna att kombinera olika perspektiv

I spåren av covidpandemin följde en ny utmaning: postcovid. I ett stort forskningsprojekt arbetar forskare på tvärs över områdesgränser för att förstå postcovid ur många olika aspekter. Samtidigt forskar de om den tvärvetenskapliga processen i sig.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Vi samlar, stärker och utvecklar forskning, undervisning och samverkan inom området medicinsk humaniora och bioetik.

Ett par glasögon framför den del av utställningen som visar en enkät om exempelvis hur många badrum en elev har.

Samarbeten och skärningspunkter mellan medicin, samhällsvetenskap och humaniora på Futures Ahead

Konferensen Futures Ahead stärkte medicinsk humaniora både nationellt och internationellt. Konferensen visade den stora potential fältet har, dess betydelse och det stora engagemang som finns inom det.

Kontakt