Konferensen anordnades av Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) vid Linköpings universitet. Den var ursprungligen tänkt att äga rum 2020 men sköts upp på grund av pandemin. Den 15–17 juni 2022 kunde den dock äntligen genomföras och forskare inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin träffades i Linköping för att diskutera möjligheter till samarbeten, gemensamma mål och utmaningar inom fältet medicinsk humaniora.
– Det blev en stor succé! Engagerade deltagare, intressanta presentationer, flera internationella deltagare som möjliggjorde många nätverksmöjligheter, och ett smidigt arrangemang, säger arrangören Lisa Guntram, koordinator för CMHB.
Forskningsområdet medicinsk humaniora omfattar inkluderar tvärvetenskapliga liksom mer disciplinära humanistiska och samhällsvetenskapliga studier av medicin. En utgångspunkt är att sociokulturella, etiska och politiska aspekter påverkar utvecklingen och användningen av medicinsk teknik och produktionen av medicinsk kunskap, och att sådan teknik och kunskapsproduktion också väcker sociokulturella, etiska och politiska frågor. Fältet undersöker också upplevelser av sjukdom, lidande samt kroppsliga och funktionella variationer och de existentiella frågor sådana upplevelser kan väcka. Sådana studier lyfter också ofta frågor om mening, subjektivitet, handlingsutrymme, etik och makt.
Covid-19-pandemin har väckt etiska, filosofiska och sociokulturella frågor som togs upp under konferensen. Världshälsoorganisationen har också identifierat flera globala hälsoutmaningar, inklusive utbrott av smittsamma sjukdomar och humanitära kriser orsakade av miljöföroreningar och klimatförändringar.
– Anledningarna till samarbete mellan medicin, samhällsvetenskap och humaniora har aldrig varit fler. En central idé med konferensen är därför att möjliggöra samarbete och uppmuntra forskningsfrågor som uppstår i själva skärningspunkten mellan humaniora, samhällsvetenskap och medicin, säger Kristin Zeiler, föreståndare för CMHB.
Jonathan Metzl utgick från sin bok "Dying of Whiteness: Racial Resentment, and the Politics of the Pandemic" under sin Keynote. Foto Magnus Johansson En av huvudtalarna vid konferensen var Jonathan Metzl, professor vid Center for medicine, health, and society vid Vanderbilt University. Med utgångspunkt i sin bok ”Dying of Whiteness: Racial Resentment, and the Politics of the Pandemic”, talade Metzl om rasistisk förbittring och dess inverkan på folkhälsan. Med hjälp av systematisk analys av hälsodata visade Metzl hur Donald Trumps politik har gjort livet mindre hälsosamt, hårdare och kortare i den "vita" befolkningen som stödde den.
– I slutändan visar det hur mycket ”white America” skulle gynnas av att betona samarbete, snarare än att jaga falska löften om överhöghet, säger Metzl.
Finns det något andra länder kan lära av din forskning?
– Krafterna som splittrar människor är väldigt starka just nu. Mitt bästa tips skulle vara att inte bara lita på att sunt förnuft kommer att segra. Arbeta förebyggande och med en bra strategi för att förhindra att krafterna som spelar på människors rädslor vinner i slutändan.
Utställningen "Norm Critical Design and Medical Humanities" visualiserar ett forskningsprojekt där undersökningar gjorda bland skolbarn för att utvärdera deras psykiska hälsa undersöktes. Foto Magnus Johansson På konferensen hölls även en utställning om normkritisk design och medicinsk humaniora skapad av bland andra Anna Isaksson och Emma Börjesson vid Högskolan i Halmstad. Utställningen visualiserar ett forskningsprojekt där enkätundersökningar gjorda bland skolbarn för att utvärdera deras psykiska hälsa undersöktes. Forskningsprojektet, utfört av Anette Wikström och Kristin Zeiler vid Linköpings universitet, undersökte vilken effektfrågorna hade på de som besvarade dem och vilka tankar enkäten väckte.
Enkäten är frågor på ett papper, men hur påverkar de dem som svarar? Vi har visualiserat frågorna med hjälp av medicinska instrument. Ta frågan "Hur uppfattar du din kropp?", som undersökningen ber dig betygsätta som "lagom", "för smal", "alldeles för tjock". Kanske har eleven som får den här frågan inte tänkt på det alls tidigare. I det här fallet har vi avbildat frågan med ett medicinskt måttband som har olika färger – för att illustrera normen så att säga, säger Emma Börjesson.
Anna Isaksson och Emma Börjesson. Foto Magnus Johansson Konferensen lockade cirka 80 deltagare under tre dagar och enligt arrangörerna blev deras vision verklighet.
– Den här konferensens mål var att stärka den medicinska humaniora nationellt och internationellt. Vi har tydlig sett den stora potentialen inom fältet och betydelsen av det såväl som det stora engagemang som finns inom det, säger Lisa Guntram.
Vad var bäst?
– Den engagerade och vänliga atmosfären som rådde under konferensen men också att kunna träffas personligen och ha inspirerande diskussioner om medicinsk humaniora från olika synvinklar.
