Geriatrik

Närbild på äldre mans öga — Geriatrik betyder läran om sjukdomar hos äldre Fotograf: Ababsolutum

Den geriatriska forskningen vid Linköpings universitet är inriktad på två huvudområden.

Det ena handlar om hjärnan, dess åldrande och kognitiva sjukdomar (demens). Vi har projekt som studerar mekanismer bakom kognitiva sjukdomar över till projekt om utredning och diagnostik av kognitiva sjukdomar, registerbaserade studier och bedömning av äldres körförmåga.

Det andra rör den äldre individen, hens åldrande, sjukdomar och hur vi i vården bäst möter den åldrade individens behov. Ett viktigt område är äldre personers utsatthet för olika typer av övergrepp, både av närstående och av personal inom vård- och omsorg.

Ett viktigt kartläggande projekt var ”Elderly in Linköping Screening Assessment 85” (ELSA 85) som studerade ett tvärsnitt av Linköpingsbor födda 1922 från 85 års ålder fram till 93 års ålder. I en förlängning av detta har vi fortsatt att studera sköra äldre och hur vi bäst kan ta hand om dem i vården. Till exempel hur vi på förhand kan hitta sköra äldre som riskerar att hamna i slutenvården. En nystartad forskningslinje rör hälsa hos äldre i ursprungsbefolkningen i Sápmi.

Äldre kommer i kontakt med flera olika delar av sjukvårds- och samhällsstrukturerna så därför innebär vår forskning samarbeten över flera ämnesområden och samhällsaktörer.

Forskningsprojekt

REAGERA - Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp

I svenska studier har ca 15% av äldre kvinnor och män uppgett att de efter 65 års ålder utsatts för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp alternativt försummelse eller ekonomiskt utnyttjande.

Forskningsprogram för prevention av våld mot äldre personer, APPEAL

I både internationella och svenska studier rapporteras att ungefär 10-15% av alla äldre personer varit utsatta för någon typ av våld under det senaste året.

Bedömning och normering av körförmåga hos äldre - NorDAS

Förmågan att köra bil på ett säkert sätt kan påverkas av sjukdom eller skador. För att bedöma detta används olika utredningsmetoder, men resultaten kan påverkas av naturligt åldrande. Därför vill vi kunna jämföra med friska äldre bilförare.

CABSOE – Cognition After Bilateral Salpingo-Oophorectomy

Samarbetsprojekt med University of Toronto. Projektledning Gillian Einstein, Anna-Clara Spetz Holm, Sofia Nyström, Shannon Dunn. Medarbetare Elisabet Classon

Kvinnor med förhöjd cancerrisk på grund av skadliga varianter i BRCA-genen kan minska cancerrisken radikalt genom att operera bort äggstockarna (bilateral salpingooforektomi, BSO). Men BSO har visats påverka kognition och öka risken för kognitiv sjukdom senare i livet. BSO medför menopaus och plötsligt östrogenbortfall, oftast långt före naturligt klimakterium. Östrogen är viktig för immunfunktion, hjärna och kognition. Östrogenbehandling har en skyddande effekt efter BSO, men inte fullt ut. Effekter av BSO och mekanismerna bakom sambandet med kognitiv sjukdom är dåligt kända. I CABSOE-studien följs för första gången kvinnor under minst 2 år efter BSO med undersökning av kognition, hormonnivåer, immunfunktion och hjärnavbildning, samt djupintervjuer med en mindre grupp. Resultaten väntas få direkt klinisk betydelse för både genetisk rådgivning och behandling och samtidigt ge ny kunskap om östrogenets hälsoeffekter.

Läs mer.

HALDI – Hälsa och levnadsvillkor i Sápmi, Sverige

Samarbetsprojekt med Umeå universitet, medarbetare Katarina Nägga.

Urfolk har generellt sämre hälsa än övrig befolkning. Sápmi utgörs av kommuner i traditionellt samiskt område i norra delarna av Norge, Sverige, Finland och även Ryssland. Den kunskap som idag finns om hälsotillstånd och livsvillkor i norra Sverige tar inte hänsyn till invånarnas olika etniska ursprung och att det finns en samisk ursprungsbefolkning. En orsak till detta är att det inte finns möjlighet att samla officiell statistik som omfattar etnicitet. Denna avsaknad av officiell hälsostatistik är en återkommande problematik vid forskning på samisk hälsa. Tidigare äldre forskningsstudier har bl.a. visat på skillnader i förekomst av psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdomar. Vissa områden är helt obeforskade som t.ex. förekomst av olika neurodegenerativa tillstånd (kognitiva sjukdomar/demens, Parkinsons sjukdom). Här finns således ett stort kunskapsgap.

HALDI är ett samarbetsprojekt med Umeå universitet, och det övergripande målet är att genomföra en kartläggning av hälsotillstånd och levnadsvillkor för den vuxna befolkningen, inklusive den samiska populationen i svenska Sápmi. Studien omfattar fokusgrupps-intervjuer med fokus på vilka frågor som samer själva anser är viktiga gällande den egna hälsan och hur samisk identitet bäst definieras. Därefter har en enkät skickats ut till alla vuxna invånare (ca 4000 individer) i Jokkmokks kommun under 2021, följt av en hälsoundersökning under 2022.

Läs mer.

Validering av MoCA, CID och Eyes test i basal kognitiv utredning i primärvård.

Samarbetsprojekt med Primärvårdscentrum och Linköpings kommun. Projektledning: Anna Segernäs, Elisabet Classon och Maria Johansson.

Allt eftersom vi lever längre så ökar behovet att utreda misstänkt kognitiv sjukdom i primärvård. s.k. basal utredning. I detta projekt undersöker vi hur väl Montreal Cognitive Assessment (MoCA), ett kort och känsligt kognitivt test som rekommenderats av Socialstyrelsen men ännu inte validerats i primärvård, bidrar till identifiering av lindrig kognitiv funktionsnedsättning och kognitiv sjukdom vid basal utredning. Vi undersöker också ett nytt bedömningsinstrument som undersöker hur kognitiv svikt inverkar på vardagsfunktion Cognition in Daily life (CID) och ett test av empatisk förmåga (Eyes Test).

Förskrivning av opioider till äldre – farmakoepidemiologiska, geriatriska och farmakokinetiska aspekter

Projektledare: Emmanuel Bäckryd
Medarbetare: Katarina Nägga, Ylva Böttiger, Sanna Hedin

Äldre personer i Sverige förskrivs ofta opioider, med en årlig prevalens som ökar med åldern. För individer över 85 år är den årliga prevalensen 30 % för kvinnor och nästan 25 % för män. Smärta hos äldre har beskrivits som en "tyst epidemi". Samtidigt är äldre personer mer känsliga för opioidernas biverkningar, inklusive effekter på centrala nervsystemet och fallrisk, och dessa risker antas förvärras av de farmakokinetiska och farmakodynamiska förändringar som sker med åldrandet. Dessutom måste risken för polyfarmaci och läkemedelsinteraktioner beaktas. Personer med kognitiv svikt och demens kan förlora sin förmåga att kommunicera förekomst av smärta, vilket kan resultera i olika beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Detta kan innebära såväl under- som överbehandling med smärtlindring i form av opioider för denna sårbara grupp av äldre.
Projektet fokuserar på tre huvudaspekter: analys av nationella och regionala förskrivningsmönster av opioider, undersökning av opioidanvändning hos personer med demens och olika BPSD och studie av hur opioidernas farmakokinetik varierar med ålder och annan samtidig medicinering.
Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur man kan personanpassa förskrivningen av opioider till äldre, och därmed förbättra patientsäkerheten gällande denna viktiga men potentiellt farliga läkemedelsklass. Vi avser att öka kunskapen för att bidra med information till klinisk praxis och undervisning inom smärtvården.

Tidigare forskningsprojekt

Riktad primärvård för sköra äldre

Projektledare: Jan Marcusson. Medarbetare: Magnus Nord, Johan Lyth

Dagens vård- och omsorgssystem är inte organiserat så att man proaktivt och preventivt kan möta ett differentierat vårdbehov i den äldre populationen, utan äldrevården har snarare ett passivt och reaktivt arbetssätt med ett fokus på akut omhändertagande. Syftet med detta projekt var att studera om vi med nya metoder i förväg kunde hitta svårt sjuka äldre och sätta in proaktiva åtgärder för att åstadkomma en effektivare och bättre vård.

Projektet omfattar dels en stor interventionsstudie, men också flera underprojekt kopplade till äldrevården, t ex hur ledning och styrning av vården sker, äldres perspektiv och sociala förhållande, säkerhetsaspekter på äldrevård (se nedan).

Riktad primärvård för sköra äldre med risk för slutenvård är en interventionsstudie där äldre med risk för slutenvård (1600 individer) tillhörande 20-talet vårdcentraler (9 intervention, 11 kontroller) följdes i 24 månader 2018-2019. Riskgruppen äldre identifierades genom digital prediktion, där modellen hade en ”skärpa” (AUC) på ca 0.7. Prediktionsmodellen publicerades under våren 2020, (https://rdcu.be/b2D15).

Interventionen följde en särskilt utarbetad vårdmodell, ”Primary Care Assessment Tool for Eldery” (PASTEL), som innebär ett proaktivt team-omhändertagande av den äldre utifrån dennes behov.

Interventionsstudien visar preliminärt på signifikanta och kliniskt/ekonomiskt relevanta effekter på upp emot 20% reduktion av slutenvård/kostnader. Studien är inskickad för publicering våren 2020.

Övriga samarbeten inom området

Läkemedel och äldre. Professor Ylva Böttiger
Äldres perspektiv på äldrevården. Docent Annette Sverker, professor Elisabet Cedersund, professor Anna Olaisson
Äldrevården ur patient/personal-säkerhetsperspektiv. Professor Ingrid Hellström, professor Agneta Kullberg, post-doc Elzana Odzakovic, post-doc Therese Bielsten
Äldre och sociala aspekter. Professor Andreas Motel-Klingeberg, docent Susanne Kelfve.

Rehabilitering av sköra äldre

Projektledare: Maria Johansson, Anneli Peolsson. Medarbetare: Huan-Ji Dong, Annika Öhman, Malin Nätt.

Vi vet idag att många äldre har problem med smärta och yrsel/obalans men i vilken utsträckning, var har man ont och i hur stor grad påverkar det vardagen och den hälsorelaterade livskvaliteten är frågor vi vill ha svar på. Vilka andra faktorer påverkar som till exempel ensamhet, oro, motionsvanor. Innebär det nya arbetssättet i primärvården någon skillnad för patienten vad gäller just vardagsfunktion, smärta, yrsel och livskvalitet?

En enkätstudie genomförs med datainsamling vid studiestart 2017 efter ett år och efter två år (studieslut). En interventionsgrupp och en kontrollgrupp jämförs. Har patienterna erhållit någon form av rehabiliterande insatser? En kvalitativ studie görs också där syftet är att ta reda på de äldres uppfattning av sitt behov av och upplevelser kring erhållen rehabilitering. Hur upplever den äldre sin vardag och eventuell rehabilitering ur ett tillgänglighets- och delaktighetsperspektiv? Erhåller man den rehabilitering man anser sig ha behov av?

Cytokiner hos patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas. Hur relaterar cytokiner till symptom och vad händer över tid?

Projektledare Camilla Nilsberth och Anna Milberg. Medarbetare Marit Karlsson, Maria Jakobsson, Karin Fransson

Patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas har ofta besvärande symtom vilka bidrar starkt till lidande & minskad livskvalitet. Denna studie undersöker förekomst av samband mellan cytokiner hos vuxna patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas och olika symptom.

Enkätdata och blodprover har samlats från 110 patienter vid två tillfällen. Databearbetning pågår. Resultaten kan i framtiden öppna upp för symptomatisk behandling med syfte att effektivisera behandling och förbättra livskvaliteten den sista tiden för denna svårt drabbade patientgrupp.

Inflammationens påverkan på sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom

Projektledare Camilla Nilsberth. Medarbetare Ana-Maria Vasilache, Valerie Sackmann, Simin Mohseni

Alzheimers sjukdom utvecklas under lång tid och mekanismerna är komplexa.

Vi studerar i detta projekt hur en kronisk inflammation påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom i möss som modifierats genetiskt så att de utvecklar patologi som vid Alzheimers sjukdom.

Genom att analysera den inflammatoriska cytokinprofilen och jämföra med Alzheimerpatologin undersöker vi hur den inflammatoriska processen påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Upprättande av vävnadsbank vid LiU från patienter med demenssjukdom

Projektledare Camilla Nilsberth och Martin Hallbeck

Det finns ett stort behov av att studera molekylära sjukdomsmekanismer för neurodegenerativa sjukdomar direkt på vävnad från hjärna och ryggmärg. Vid Linköpings Universitet finns idag en stark gruppering av forskare som arbetar med olika demenssjukdomar. Behovet av vävnad från patienter är stort och därför planerar vi att upprätta en vävnadsbank vid LiU.

Inom ramen för den planerade vävnadsbanken kommer vi att insamla hjärnor, ryggmärg och perifer vävnad från patienter med neurodegenerativa sjukdomar. Exempel på patientgrupper utgörs av Alzheimers sjukdom, frontotemporallobsdemens, Leyw-body demens och andra demenssjukdomar.

Projektets målgrupp gäller patienter som insjuknat innan 70 års ålder. Etableringen av en vävnadsbank ger stora möjligheter att utveckla kunskaper som kan leda till ökad förståelse av neurodegenerativa sjukdomar och därmed också potentiellt till utveckling av effektiva läkemedel.

Projektet är i planeringsfas 2020.

Organisation

En fysioterapeut i blå tröja står till vänster om en kvinna i en rosa tröja som gör en övning. Du kan inte se deras ansikten.

Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård (PRNV)

Vi är en tvärvetenskaplig avdelning som består av tre olika enheter; enheten för Arbetsterapi, enheten för Fysioterapi samt enheten för Klinisk medicin.

Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)

Forskningsområdena på HMV innefattar experimentell grundforskning till klinisk, samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig forskning och bedriver högkvalitativ utbildning i efterfrågade vårdyrken.

Medicinska fakulteten (MEDFAK)

Medicinska fakulteten bedriver forskning och utbildning inom medicin, vård och folkhälsa. Exempel på forskningsområden där vi ligger i frontlinjen är medicinsk bildvetenskap, regenerativ medicin och systemneurobiologi.