Geriatrik

Närbild på äldre mans öga
Geriatrik betyder läran om sjukdomar hos äldre Ababsolutum

Den geriatriska forskningen vid Linköpings universitet är inriktad på två huvudområden. Det första rör den äldre individen, hennes åldrande, sjukdomar och hur vi i vården bäst möter den åldrade individens behov.

Ett viktigt kartläggande projekt var ”Elderly in Linköping Screening Assessment 85” (ELSA 85) som studerade ett tvärsnitt av Linköpingsbor födda 1922 från 85 års ålder fram till 93 års ålder. I en förlängning av detta har vi fortsatt att studera sköra äldre och hur vi bäst kan ta hand om dem i vården. Till exempel hur vi på förhand kan hitta sköra äldre som riskerar att hamna i slutenvården, eller hur våld i nära relationer med äldre kan upptäckas och förebyggas.

En nystartad forskningslinje rör hälsa hos äldre i ursprungsbefolkningen i Sapmi. De sköra äldre omfattar ju flera delar av sjukvårds- och samhällsstrukturerna så därför har vår forskning inneburit samarbeten över flera ämnesområden och samhällsaktörer. Inte minst samverkar vi i flera projekt med allmänmedicin och vårdvetenskap.

Det andra forskningsområdet rör hjärnan, dess åldrande och demenssjukdomar. Vi har projekt som studerar mekanismer bakom demenssjukdomar över till projekt som rör äldres kognitiva funktioner, hur vi diagnosticerar demenssjukdom eller bedömer äldres körförmåga.


ForskningsprojektVisa/dölj innehåll

Läs mer om varje projekt nedan

  • Riktad primärvård för sköra äldre 
  • Implementering av policies – från politiskt beslut till ledningens ansvar, styrmekanismer för äldrevården 
  • Rehabilitering av sköra äldre  
  • REAGERA – Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp 
  • NorDAS - Bedömning av körförmåga hos friska äldre
  • HALDI – Hälsa och levnadsvillkor i Sápmi, Sverige
  • Svensk åldersnormering av kognitiva tester för demensdiagnostik 
  • Validering av MoCA, CID och Eyes test i primärvårdsbaserad basal demensutredning
  • Inflammationens påverkan på sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom
  • Cytokiner hos patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas. Hur relaterar cytokiner till symptom och vad händer över tid? 
  • Upprättande av vävnadsbank från patienter med demenssjukdom vid LiU

Riktad primärvård för sköra äldre

Projektledare: Jan Marcusson. Medarbetare: Magnus Nord, Johan Lyth.

Dagens vård- och omsorgssystem är inte organiserat så att man proaktivt och preventivt kan möta ett differentierat vårdbehov i den äldre populationen, utan äldrevården har snarare ett passivt och reaktivt arbetssätt med ett fokus på akut omhändertagande. Syftet med detta projekt var att studera om vi med nya metoder i förväg kunde hitta svårt sjuka äldre och sätta in proaktiva åtgärder för att åstadkomma en effektivare och bättre vård. 

 

 

Projektet omfattar dels en stor interventionsstudie, men också flera underprojekt kopplade till äldrevården, t ex hur ledning och styrning av vården sker, äldres perspektiv och sociala förhållande, säkerhetsaspekter på äldrevård (se nedan).

Riktad primärvård för sköra äldre med risk för slutenvård är en interventionsstudie där äldre med risk för slutenvård (1600 individer) tillhörande 20-talet vårdcentraler (9 intervention, 11 kontroller) följdes i 24 månader 2018-2019. Riskgruppen äldre identifierades genom digital prediktion, där modellen hade en ”skärpa” (AUC) på ca 0.7. Prediktionsmodellen publicerades under våren 2020,  (https://rdcu.be/b2D15).  

Interventionen följde en särskilt utarbetad vårdmodell, ”Primary Care Assessment Tool for Eldery” (PASTEL), som innebär ett proaktivt team-omhändertagande av den äldre utifrån dennes behov.  

Interventionsstudien visar preliminärt på signifikanta och kliniskt/ekonomiskt relevanta effekter på upp emot 20% reduktion av slutenvård/kostnader. Studien är inskickad för publicering våren 2020. 

 

Övriga samarbeten inom området

 

Implementering av policies – från politiskt beslut till ledningens ansvar, styrmekanismer för äldrevården 

Projektledning: Petra Dannapfel, Bonnie Poksinska, Jan Marcusson

Svagheterna och bristerna i äldrevården har varit föremål för politisk diskussion och flera nationella utredningar den senaste 15-20 åren. De rapporter och slutsatser som publicerats innehåller liknande förslag kring hur äldrevården kan förbättras. Trots styrdokument och politiska viljeyttringar så tar det lång tid tills förslagen är genomförda och implementerade i verksamheten. Inom implementering spelar ledarskap på olika nivåer en betydande i att styra och understödja implementering och se till att det finns rätt förutsättningar och kapacitet att genomföra förändringar. Det är bakgrunden till att vi valt att akademiskt angripa ledning och styrning av implementering av de förslag om nya strukturer och innehåll i äldrevården som utvalda dokument och nationella rapporter föreslår.

Intervjuer med ledningspersoner för äldrevården nationellt, från verksamhetschefer, till regiondirektörer och nationell utredare har genomförts med fokus på hur de styr, möjliggör och följer upp implementeringen inom deras organisationer. Intervjuerna avslutades 2019 och resultaten är därefter under bearbetning.


Rehabilitering av sköra äldre

Projektledare: Maria Johansson, Anneli Peolsson. Medarbetare: Huan-Ji Dong, Annika Öhman, Malin Nätt.

Vi vet idag att många äldre har problem med smärta och yrsel/obalans men i vilken utsträckning, var har man ont och i hur stor grad påverkar det vardagen och den hälsorelaterade livskvaliteten är frågor vi vill ha svar på. Vilka andra faktorer påverkar som tex ensamhet, oro, motionsvanor. Innebär det nya arbetssättet i primärvården någon skillnad för patienten vad gäller just vardagsfunktion, smärta, yrsel och livskvalitet?

En enkätstudie genomförs med datainsamling vid studiestart 2017 efter ett år och efter två år (studieslut). En interventionsgrupp och en kontrollgrupp jämförs. Har patienterna erhållit någon form av rehabiliterande insatser? En kvalitativ studie görs också där syftet är att ta reda på de äldres uppfattning av sitt behov av och upplevelser kring erhållen rehabilitering. Hur upplever den äldre sin vardag och eventuell rehabilitering ur ett tillgänglighets- och delaktighetsperspektiv? Erhåller man den rehabilitering man anser sig ha behov av?  

REAGERA – Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp 

Projektledare: Johanna Simmons. Medarbetare: Katarina Swahnberg (Linnéuniversitetet), Mikael Ludvigsson, Nicolina Wiklund, Atbin Motamedi.

I svenska studier har ca 15% av äldre kvinnor och män uppgett att de efter 65 års ålder utsatts för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp alternativt försummelse eller ekonomiskt utnyttjande. Äldre är utsatta av partners, andra anhöriga och/eller vård- och omsorgspersonal. Övergrepp mot äldre är starkt associerat till olika typer av ohälsa, men utsattheten är ofta okänd för vårdgivare.

REAGERA (Responding to Elder Abuse in GERiAtric care) är ett forskningsprojekt som syftar till att öka kunskapen om äldres utsatthet för övergrepp och hur vi inom hälso- och sjukvården kan bli bättre på att upptäcka och hjälpa äldre personer som är eller har varit utsatta. Inom ramen för projektet testar vi ett screeninginstrument (REAGERA-S) som är tänkt att kunna användas i klinisk vardag för att upptäcka övergrepp bland äldre patienter.

Vi genomför också kvalitativa studier där vi undersöker äldre personers egna upplevelser av att ha varit utsatta för övergrepp samt vilken hjälp äldre själva önskar från sjukvården. I projektet ingår även en personaldel och under hösten 2020 kommer vi genomföra en interventionsstudie med fokus på att utbilda personal i slutenvård och primärvård om övergrepp mot äldre. 

Läs mer om REAGERA här

NorDAS - Bedömning av körförmåga hos friska äldre

Projektledare Jan Marcusson. Medarbetare Katarina Fällman, Björn Westerlind, Elisabet Classon, Kersti Samuelsson.

Antalet äldre som kör bil på högt upp i åldrarna ökar. Med åldrandet ökar risken för funktionsnedsättningar som påverkar bilkörningen. För att bedöma detta använder vården tester som mäter olika funktioner som är viktiga för körförmågan. De flesta av de tester som används saknar normativa data för de äldsta åldersgrupperna. Detta medför en risk för felbedömningar och en rättsosäkerhet då vi jämför personers testresultat med normdata som baseras på en annan population än personen som testas.

Projektets syfte är att testa friska bilförare som är 75 år och äldre med vanliga utredningsmetoder som används vid trafikmedicinska bedömningar och för att få fram normdata för de olika testerna. Testpersonerna undersöks kroppsligen och med hjälp av skattningsformulär så att de uppfyller Transportstyrelsens medicinska krav för körkortsinnehav. Sedan testas de i en praktisk körbedömning, bedöms om körvanor och funktionsnivå samt gör neuropsykologiska tester och ett simulatortest.

Projektet pågår under åren 2020-2023. 

Läs mer om NorDAS här

HALDI – Hälsa och levnadsvillkor i Sápmi, Sverige

Samarbetsprojekt med Umeå Universitet, medarbetare Katarina Nägga.

Urfolk har generellt sämre hälsa än övrig befolkning. Sápmi utgörs av kommuner i traditionellt samiskt område i norra delarna av Norge, Sverige, Finland och även Ryssland. Den kunskap som idag finns om hälsotillstånd och livsvillkor i norra Sverige tar inte hänsyn till invånarnas olika etniska ursprung och att det finns en samisk ursprungsbefolkning. En orsak till detta är att det inte finns möjlighet att samla officiell statistik som omfattar etnicitet.

Denna avsaknad av officiell hälsostatistik är en återkommande problematik vid forskning på samisk hälsa. Tidigare äldre forskningsstudier har bl.a. visat på skillnader i förekomst av psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdomar. Vissa områden är helt obeforskade som t.ex. förekomst av olika neurodegenerativa tillstånd (kognitiva sjukdomar/demens, Parkinsons sjukdom). Här finns således ett stort kunskapsgap.   

HALDI är ett samarbetsprojekt med Umeå universitet och det övergripande målet är att genomföra en kartläggning av hälsotillstånd och levnadsvillkor för den vuxna befolkningen, inkluderat den samiska populationen i svenska Sápmi. En första studie omfattande fokusgrupps-intervjuer är genomförd med fokus på vilka frågor som samer själva anser är viktiga gällande den egna hälsan och hur samisk identitet bäst definieras.

Nästa steg är en pilotstudie i Jokkmokks kommun som startar våren 2021 där ett omfattande frågeformulär och hälsoundersökning erbjuds alla vuxna invånare (ca 4000 individer) i kommunen. Projektet utförs i nära samarbete med SAMINOR-studien som utgår från Universitetet i Tromsö, Norge. 

Läs mer: https://www.umu.se/forskning/projekt/haldi--halsa-och-levnadsvilkor-i-sapmi-sverige-/

Svensk åldersnormering av kognitiva tester för demensdiagnostik

Projektledning: Elisabet Classon och Maria Johansson. 

Idag saknas svenska normvärden för flera av de kognitiva tester som används som underlag vid demensdiagnostik, framförallt när det gäller åldrarna runt 80 år och uppåt (äldre-äldre). Eftersom åldrande i sig påverkar kognition är testernas förmåga att skilja mellan kognitiv sjukdom och normalt kognitivt åldrande därför onödigt trubbig, speciellt i den tidiga sjukdomsfasen: vi vet egentligen inte vad som är ett normalt eller ett avvikande testresultat.

Vi genomför därför detta rättframma projekt för att ta fram uppdaterade åldersnormer för äldre-äldre för fyra tester; MMSE-SR, MoCA, Cognistat och AQT, som kompletterar varandra och ofta används i basal demensutredning. Vi rekryterar ett representativt befolkningsurval av kognitivt friska 80-94 åringar, jämnt fördelade över åldersintervall (80-84, 85-89, 90-94) och kön. Personer med exempelvis känd kognitiv sjukdom (baserat på självrapport och noggrann journalgenomgång) exkluderas men inklusionskriterierna är tillräckligt generösa för att urvalet ska spegla befolkningen.

Samtliga deltagare får göra alla fyra tester, men i olika ordning för att undvika övnings- som uttröttningseffekter. Därmed blir normerna enhetliga och jämförbara över de olika instrumenten istället för att, som ofta är fallet, ha tagits fram i olika populationer. Mått på aktivitetsförmåga i vardagen, en annan viktig aspekt av demensutredning, och upplevd hälsa ges också. Vi kan därmed göra en god beskrivning av deltagarna, men också undersöka samband mellan de olika kognitiva testerna, mått på vardaglig funktionsförmåga och självskattad hälsa.

Datainsamlingen avslutades under 2019 och idag pågår arbete med analys och publicering av resultaten som kommer att komma till direkt klinisk nytta – de normer som används idag bör justeras.

Validering av MoCA, CID och Eyes test i primärvårdsbaserad basal demensutredning

Projektledning: Anna Segernäs Kvitting, Elisabet Classon och Maria Johansson

Behovet av basal demensutredning i primärvård beräknas öka kraftigt nu när stora ålderskohorter kommer i riskzonen samtidigt som fler söker vård i tidigt skede. Därför krävs utvärdering av nya metoder för effektivare utredning och träffsäkrare diagnostik, redan vid lindriga symtom.

I denna studie undersöks hur väl MoCA, ett kort och känsligt kognitivt test som rekommenderats av Socialstyrelsen men ännu inte validerats i primärvården, bidrar till identifiering av lindrig kognitiv funktionsnedsättning och demenssjukdom vid basal utredning. Ett nytt bedömningsinstrument som specifikt undersöker hur kognitiv svikt inverkar på vardagsfunktion (CID) och ett test av empatisk förmåga (Eyes Test), ofta påverkat men sällan undersökt, utvärderas också.

Våra frågeställningar är hur väl identifierar MoCA, CID och Eyes test kognitiv sjukdom vid basal utredning? Hur står de sig jämfört med de instrument som redan används? Vilken kombination av utredningsmetoder ger kortast möjliga utredningstid med största möjliga diagnostiska träffsäkerhet?

Studien är ett brett samarbete mellan kommun, primärvård och specialistvård i Linköping. Patienter som genomgår sedvanlig basal demensutredning i primärvård rekryteras löpande. Vid ett separat hembesök ges deltagarna de bedömningsinstrument som utvärderas i studien, tillsammans med ett kognitivt testbatteri. Diagnos sätts vid konsultationsrond med specialistläkare, blint för resultaten på de instrument som utvärderas, men med stöd av den fördjupade kognitiva testningen. Instrumenten utvärderas sedan mot diagnos, men också mot de utredningsmetoder som redan ingår i den sedvanliga basala utredningen.

Datainsamling pågår och beräknas kunna avslutas vid årsskiftet 2020/21.

Inflammationens påverkan på sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom

Projektledare Camilla Nilsberth. Medarbetare Ana-Maria Vasilache, Valerie Sackmann, Simin Mohseni

Alzheimers sjukdom utvecklas under lång tid och mekanismerna är komplexa.

Vi studerar i detta projekt hur en kronisk inflammation påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom i möss som modifierats genetiskt så att de utvecklar patologi som vid Alzheimers sjukdom.

Genom att analysera den inflammatoriska cytokinprofilen och jämföra med Alzheimerpatologin undersöker vi hur den inflammatoriska processen påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Cytokiner hos patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas. Hur relaterar cytokiner till symptom och vad händer över tid? 

Projektledare Camilla Nilsberth och Anna Milberg. Medarbetare Marit Karlsson, Maria Jakobsson, Karin Fransson

Patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas har ofta besvärande symtom vilka bidrar starkt till lidande & minskad livskvalitet. Denna studie undersöker förekomst av samband mellan cytokiner hos vuxna patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas och olika symptom.

Enkätdata och blodprover har samlats från 110 patienter vid två tillfällen. Databearbetning pågår. Resultaten kan i framtiden öppna upp för symptomatisk behandling med syfte att effektivisera behandling och förbättra livskvaliteten den sista tiden för denna svårt drabbade patientgrupp.

Upprättande av vävnadsbank vid LiU från patienter med demenssjukdom

Projektledare Camilla Nilsberth och Martin Hallbeck

Det finns ett stort behov av att studera molekylära sjukdomsmekanismer för neurodegenerativa sjukdomar direkt på vävnad från hjärna och ryggmärg. Vid Linköpings Universitet finns idag en stark gruppering av forskare som arbetar med olika demenssjukdomar. Behovet av vävnad från patienter är stort och därför planerar vi att upprätta en vävnadsbank vid LiU.

Inom ramen för den planerade vävnadsbanken kommer vi att insamla hjärnor, ryggmärg och perifer vävnad från patienter med neurodegenerativa sjukdomar. Exempel på patientgrupper utgörs av Alzheimers sjukdom, frontotemporallobsdemens, Leyw-body demens och andra demenssjukdomar.

Projektets målgrupp gäller patienter som insjuknat innan 70 års ålder. Etableringen av en vävnadsbank ger stora möjligheter att utveckla kunskaper som kan leda till ökad förståelse av neurodegenerativa sjukdomar och därmed också potentiellt till utveckling av effektiva läkemedel.

Projektet är i planeringsfas 2020.

Relaterad forskning vid LiUVisa/dölj innehåll

OrganisationVisa/dölj innehåll