KOMPASS – En forskningshubb om kunskapscirkulation

Taboo Words and Self-censorship

Has Social Sensitivity Gone Too Far, or Are We Blind to Our Own Complicity?

Lars Liljegren (Seminarium på engelska) 

Whereas we claim to live in an enlightened era, where state censorship of provocative ideas or words are often regarded as a thing of the past in Sweden, there are signs that the freedoms of speech once fought for and won may be gradually lost again. Interestingly, however, is that what were, traditionally, laws enforced by the state on its citizens have now become something informally imposed upon citizens by other citizens. Are we living in a so-called “cancel culture?” Some accuse those behind this seeming backswing of being too “woke”, while those accused argue that those in an empowered position, such as white Europeans, men, teachers etc., must be much more careful about the way they speak of, and address, those in any kind of socially weaker position.

Translation is one professional field (of many) where having a social sensitivity is key to success. Indeed, a failure to understand what words are allowed in the culture for which one translates has historically led to fines, prison or worse. Taking my own research on translation and /self-/censorship as a point of departure, I will first present a brief overview of what has often been considered taboo, and the effects this has had on the translator’s choices. I will then present some relatively recent events, such as how the 2020 translator into Swedish dealt with the N-word in Huckleberry Finn, the debate on the 2005 introduction of the ice cream “Nogger Black”, the recent burnings of the Koran, the concept of safe spaces at universities, the power of social media in cancel culture, and so on.

The presentation will then open up for a discussion on the effects of self-censorship on society and on our view of history.

Lars Liljegren is universitetslektor and head of English in the Division of Language, Culture and Interaction at IKOS.

Recommended reading: 'You are Cancelled: Virtual Collective Consciousness and the Emergence of Cancel Culture as Ideological Purging' by Joseph Ching Velasco (Rupkatha Journal of Interdisciplinary Studies of Humanities, Vol. 12 (5), 2020, pp. 5-7

Tystnadskultur - orsaker, konsekvenser och förändringsmöjligheter

Malin Wieslander, docent i Pedagogiskt arbete, LiU

I Göteborgs Stad larmas om tystnadskulturer och otillbörlig påverkan bland socialtjänst och kommunhandläggare. Företag som tystar sina anställda vårdbiträdenen när de larmar om misskötsel på vård- och äldreboenden. Poliser som vågar inte framföra synpunkter om polisens arbete utifrån rädsla för repressalier från sina chefer. Tystnadskulturer på arbetsplatser och i olika institutioner kan leda till att missförhållanden fortgår, vilket kan få förödande konsekvenser för samhället och dess individer.

Men vad kännetecknar en tystnadskultur och vilken inverkan har den på medlemmarna i dess miljö? Vad orsakar att en tystnadskultur ens uppstår och går den över huvud taget att förändra? Med utgångspunkt i forskning om tystnadskulturer och visselblåsning samt med empiriska exempel från polisen, belyser seminariet både kulturella och strukturella faktorer som främjar tystnad och skapar utmaning för förändring.

Rek. läsning: Wieslander, M. (2018). Learning the (hidden) silence policy within the police. Studies in Continuing Education, 41(3), 308-325.
DOI:10.1080/0158037X.2018.1497592

Program om kunskapscirkulation

Vill du utveckla forskning om kunskapscirkulation?

KOMPASS Incubator Programme riktar sig till dig som kommit en bit in i din forskarutbildning eller är ung forskare och intresserad av att utveckla din forskning med ett fokus på kunskapscirkulation.

Programmet består av tre seminarier med syfte att hjälpa dig utveckla idéer och omvandla dessa till publikationer och/eller ansökningar. Programmet ger också möjlighet att nätverka med forskare från olika discipliner med ett intresse för kunskapscirkulation.

Seminarierna hålls på engelska och så här ser upplägget ut: 

Programmet pågår under våren 2023 och består av tre seminarier. Respektive seminarium är tre timmar långt och hålls klockan 13:00-16:00 på Campus Norrköping. Inför varje seminarium får deltagarna 1-2 artiklar att läsa. Dessa skickas ut innan respektive seminarium.

Seminarium 1: Introduktion av KOMPASS och kunskapscirkulation som ramverk. Presentation av deltagare och idéer. Grants office pratar om ansökningsmöjligheter med specifikt fokus på kunskapscirkulation.

Seminarium 2: Presentation av idéer och feedback.

Seminarium 3: Utveckla idéer, skriva utkast.

Symposium

Knowledge in Motion: Human-Non-Human Relationships 11-12 maj, 2023

Välkommen till KOMPASS årliga symposium med titeln "Kunskap i rörelse: Mänskliga och icke mänskliga relationer", den 11-12 maj 2023. Symposiet berör olika ämnen kopplade till kunskapscirkulation inom miljöstudier, från historia till konstnärliga och litterära representationer av djur liksom människans samexistens med olika arter. Symposiet äger rum på Linköpings universitet, Campus Norrköping och på Zoom. Språk: engelska.

Läs mer om tider, sessioner och talare i programmet för symposiet (PDF).

KOMPASS bokklubb

Oili-Helena Ylijoki’s article ‘Projectification and Conflicting Temporalities in Academic Knowledge Production’ (Teorie vědy / Theory of Science, 38(1), 7-26. doi:10.46938/tv.2016.331).

‘Bruno Latour: From Laboratory Life to Metamorphosis’

Med Mattis Karlsson.

Seminarium till minne av Bruno Latour, med diskussion kring minnesorden publicerade i The Guardian och Bruno Latours artikel 'Why Has Critique Run Out of Steam ? From Matters of Fact to Matters of Concern' (Critical Inquiry, 30, 225-248. doi: 10.1086/421123).

I samarbete med forskningsmiljön Tema kultur och samhälle.

Användning av litterär fiktion i forskning och högre utbildning

Med Anja Rydén Gramner, Katarina Eriksson Barajas, Johanna Dahlin, Simon Wessbo, Susanna Alakoski och Michael Godhe.

Seminarium om fiktionens roll och forskning i högre utbildning. Under seminariet delas erfarenheter från olika undervisningskontexter vid LiU. Vi ställer frågor som: Vilken typ av kunskap kan fiktion ge oss? Hur kan dessa kunskaper och erfarenheter utforskas inom ramen för kurser och program? Hur kan kunskap från litteraturdidaktiken bidra till inlärning?

Presentationer: 

• Uses of literary fiction in the Global studies programme (Johanna Dahlin, Ann-Sofie Persson, and Karin Skill)  
• Uses of literary fiction in the Medical programme (Katarina Eriksson Barajas and Anja Rydén Gramner) 
• Uses of speculative fiction in the Communication, Society and Media production programme (Michael Godhe) 
• Literature didactics in higher education (Simon Wessbo)  
• On witness literature and Commentary (Susanna Alakoski)

Efteråt följer diskussion. Seminariet hålls på engelska.

I samarbete med forskningsmiljön Socialt arbete.

‘Funding Application Seminar: FORMAS’

Med Emelie Fälton och Polina Ignatova.

Tips om ansökan till FORMAS samt diskussion om Emelie Fältons och Polina Ignatovas FORMAS-ansökan.

Vänligen kontakta Polina Ignatova för utkastet till ansökan om du önskar läsa det inför seminariet.

FISK: Fish Sentience Knowledge

Seminarium om Polina Ignatovas ERC-ansökan: FISK: Fish Sentience Knowledge. 

I samarbete med Tema Q.

Erfarenheter att skriva för olika sammanhang och auditorier

Susanna Alakoski, gästprofessor i Moa Martinsons namn, IKOS.

I samarbete med Socialt arbete.

Kompass läsecirkel: Tema ignorans 

Temat för det här tillfället är ignorans. Det är en uppföljning av Per-Anders Forstorps installationsföreläsning om ämnet. Texten som kommer att diskuteras är Owen Whooley & Kristin Kay Barker (2021) "Uncertain and under Quarantine: Toward a Sociology of Medical Ignorance", Journal of Health and Social Behaviour.

Bridging academic and non-academic research praxes - interdisciplinary dialogues on ethics, collaboration, and knowledge production 

En internationell tvärvetenskaplig konferens bestående av dialoger om etik, samarbete och kunskapsproduktion. Läs mer och ta del av inspelningar från konferensen här.

Haitian-American anthropologist Michel-Rolph Trouillot, citing French historian Marc Ferro writes, “history has many hearths and academics are not the sole history teachers in the land.” It is a statement that raises the question of how academic and non-academic researchers in all disciplines and areas of research can not only recognize that knowledge is produced at different hearths, but also engage more ethically and collaboratively with what is produced in these different locations? Recognizing that searching for answers to this question cannot be left to arbitrary and haphazard engagements and encounters, but must be motivated, reflected on, and formulated clearly, this conference is designed as a platform for academic and non-academic researchers to engage in open dialog about the challenges and opportunities of bridging academic and non-academic research and praxes. 

Anordnas av KOMPASS tillsammans med Tema Q och LiU Humanities.

Vad vi vet (och inte vet) om ignorans 

Installationsföreläsning med Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning.

Hur kan vi förstå ignorans? Är det något som vi borde bry oss om? Hur kan perspektiv hämtade från forskning om kultur och kommunikation bidra till en förståelse av ignorans? Vi föreställer oss gärna den goda kommunikationen som öppen, transparent och begriplig. Det är fina och eftersträvansvärda ideal som passar bra i många sammanhang för social interaktion och mediering. Men det förekommer inte sällan att den information som presenteras är begränsad. Ett exempel på begränsning av information är det medvetna eller omedvetna undanhållandet av kunskap, det vill säga ignorans. Studier av ignorans har på senare år växt fram som ett forskningsfält där man undersöker relationen mellan det som man kan eller vet och det som man inte kan eller inte vet, vad som är vetbart och inte vetbart. Inte minst kan det uppmärksammas att det finns en hel rad former av icke-kunskap/ignorans som aktivt produceras av olika aktörer som stater, politiker och företag. 

Patents as Temporal Montage: Reading the Past of Future Knowledge 

Eva Hemmungs Wirtén, professor vid Tema kultur och samhälle (Tema Q), presenterar och diskuterar sin tredje publikation för projektet PASSIM. 

Time is so intrinsic to the way we regulate knowledge that we hardly see it at all. Set differently in copyright, patents, and trademarks, legal time is not the only time that shape our understanding of intellectual property. During “The American Patent System Week,” the 125th jubilee of the 1836 Patent Act celebrated in October 1961, the official narrative conveyed an image of the patent system as a sequential totality of past, present, and future. Instead, temporal dissonance reigned below the surface. To unpack these tensions and contradictions, this essay focuses on one of the main reasons given for the celebration: the issuance of the third millionth patent. Granted to Kenneth R. Eldredge and General Electric for “Automatic Reading System” on September 12, 1961, patent 3.000.000 was carefully chosen to become the perfect representative of its time, innovation-wise. Influenced, however, by Michel Serres’ observation that the contemporary can only be contemporary by “montage,” by an aggregate of different scientific or technological solutions of different times, I consider patent 3.000.000 a composite of three different temporalities. Examining time, that administrative or bureaucratic time involved in determining novelty of the invention; legal time, the protection granted by the patent, and finally mnemonic time, the often-overlooked way in which the patent system celebrates and remembers itself. By combining these temporalities, I want to contribute to a more nuanced understanding of patents and their complicated social life in the intersection of systems, texts, times, and technologies.

Anordnas av KOMPASS tillsammans med PASSIM.

From Fossil to Fact: the Denisova Discovery as Science in Action

Mattis Karlsson, vid Institutionen för kultur och samhälle, försvarar sin doktorsavhandling med titeln ”From Fossil to Fact: the Denisova Discovery as Science in Action”. Opponent är Staffan Bergwik, professor vid Stockholms universitet.

Vem/vilka ansvarar för den muntliga och skriftliga forskningskommunikationen? 

Med Cecilia Olsson Jers, docent i retorik, Linnéuniversitetet samt medverkande från kommunikationsavdelningen vid Linköpings universitet. 

Det brukar inte uppstå problem att kommunicera forskning och forskningsresultat för de redan insatta. Då rör sig både talare – lyssnare och skribent – läsare inom samma språksfär. För en forskarstuderande räcker det dock inte med att bli bra på att kommunicera med de redan insatta. Det finns mål formulerade i examensordningen på forskarnivå som handlar om att den forskarstuderande ska kunna kommunicera med olika grupper även utanför akademin (1993:100). Målet riktar strålkastaren mot den forskarstuderandes språkbruk. Det handlar om att kunna, vilja och våga att använda språket för att förtydliga utan att förenkla – oavsett vem som lyssnar eller läser. Om hur de forskarstuderande kan stöttas vill jag diskutera på seminariet den 15 december med utgångspunkt i exempel från en kurs i muntlig forskningskommunikation. 

Anordnas av KOMPASS tillsammans med Språk och kultur.

Dataproblemens födelse: 1970-talets stora frågor i kulturteknisk belysning

Med Johan Fredrikzon, FD, idéhistoria, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.

Under 1970-talet omformulerades miljöns och befolkningens problematiker på sätt som lade grunden till hur vi fortfarande föreställer oss dem. Hur skulle samspelet mellan miljöförstöringens olika krafter förstås? Hur kunde individens personliga integritet upprätthållas om myndigheters kunskapsbanker samordnades? I min avhandling Kretslopp av data (Mediehistoriskt arkiv, 2021) argumenterar jag för att vi behöver förstå dessa problem – vilka ytligt sett kan se ut att han ganska lite med varandra att göra – som effekter av förändringar inom datahantering. Under och bakom miljörörelsens politiska mobilisering och integritetsfrågans upprörda debatter framträder vad jag benämner den tidiga digitaliseringens infrastrukturer och kulturtekniker. Det var de som bidrog till att framställa miljön och befolkningen som "dataproblem". Det fick i sin tur återverkningar ner på förvaltningskontoren och vidare in i arkiven. I den här föreläsningen vill jag lyfta fram några aspekter av den utvecklingen.

Anordnas av KOMPASS tillsammans med Språk och kultur.

Traces on the Tundra Skin: Politics and Ontologies of Conservation in the Soviet Arctic

Med Dmitry Arzyotov.

The tundra covers 10% of Earth’s surface. Despite being home to Indigenous populations and a site for industrial development, to a significant degree tundra remains associated to the public with wilderness and emptiness and fragility. What are the genealogies of such perceptions? And how do they correspond to the histories of human-environment interactions in the high Arctic, including in the age of large-scale extractive industry? To answer this, the paper focuses on the relations between industrial and conservation projects in the Soviet Arctic tundra. Following the mechanical traces – in a strict material sense and as a metaphor – left behind from the military and the industrial developers of the region, the article examines three main interlinked “layers” of tundra histories in the 20th century: links between the tundra and the Other, the emergence of tundra as a fragile surface under the wheels of industrial all-terrain vehicles, and the complex history of one of the first tundra nature reserves (zapovednik) which coincided with the rise of the international discourse of biosphere. Thus the paper aims to overcome the marginal place the tundra occupies in much environmental history and move it closer to such prominent environmental objects as forests, mountains and seas.

Anordnas av KOMPASS tillsammans med Tema Q.

Medieval Knowledge Exchange: Strategies for Acquiring, Recording, and Disseminating Information about Fish between 1100 and 1400

Med Polina Ignatova, postdoktor, KOMPASS, IKOS.

Modern ways of industrial fishing and fish farming subject fish to treatment which would be considered cruel and/or illegal if applied to terrestrial animals. My project is investigating the origins of our modern attitudes towards fish by looking into medieval ways of studying aquatic organisms. During this talk I am going to summarise the purposes and methodology of the project, and to introduce the audience to its first findings - namely, the representation of fish in bestiaries.

Anordnads av KOMPASS tillsammans med Tema Q.

Kunskapens rörelser i historien

Från läsecirkel till centrumbildning – hur skapas en ny forskarmiljö?
I mars 2020, strax innan allt stängdes ned, invigdes Centrum för kunskapshistoria (LUCK) i Lund. Det är en livaktig och växande forskningsmiljö med betydande synlighet, såväl nationellt som internationellt. Men hur gick det till när miljön byggdes upp? Vad har varit nycklarna till framgång och vilka lärdomar har de inblandade dragit? På detta seminarium berättade Johan Östling, Anna Nilsson Hammar och David Larsson Heidenblad hur de gick från en anspråkslös läsecirkel och misslyckade ansökningar till att skapa något större. 

På seminariet presenterades den forskning som bedrivs vid LUCK och hur kunskapshistoriska perspektiv kan berika forskning om både tidigmoderna och mer samtida förhållanden.