Bridging academic and non-academic research praxes - interdisciplinary dialogues on ethics, collaboration, and knowledge production
26-28 april, 2022.
En internationell tvärvetenskaplig konferens bestående av dialoger om etik, samarbete och kunskapsproduktion. Läs mer och ta del av inspelningar från konferensen här.
Haitian-American anthropologist Michel-Rolph Trouillot, citing French historian Marc Ferro writes, “history has many hearths and academics are not the sole history teachers in the land.” It is a statement that raises the question of how academic and non-academic researchers in all disciplines and areas of research can not only recognize that knowledge is produced at different hearths, but also engage more ethically and collaboratively with what is produced in these different locations? Recognizing that searching for answers to this question cannot be left to arbitrary and haphazard engagements and encounters, but must be motivated, reflected on, and formulated clearly, this conference is designed as a platform for academic and non-academic researchers to engage in open dialog about the challenges and opportunities of bridging academic and non-academic research and praxes.
Anordnas av KOMPASS tillsammans med Tema Q och LiU Humanities.
Vad vi vet (och inte vet) om ignorans
6 april, 2022.
Installationsföreläsning med Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning.
Hur kan vi förstå ignorans? Är det något som vi borde bry oss om? Hur kan perspektiv hämtade från forskning om kultur och kommunikation bidra till en förståelse av ignorans? Vi föreställer oss gärna den goda kommunikationen som öppen, transparent och begriplig. Det är fina och eftersträvansvärda ideal som passar bra i många sammanhang för social interaktion och mediering. Men det förekommer inte sällan att den information som presenteras är begränsad. Ett exempel på begränsning av information är det medvetna eller omedvetna undanhållandet av kunskap, det vill säga ignorans. Studier av ignorans har på senare år växt fram som ett forskningsfält där man undersöker relationen mellan det som man kan eller vet och det som man inte kan eller inte vet, vad som är vetbart och inte vetbart. Inte minst kan det uppmärksammas att det finns en hel rad former av icke-kunskap/ignorans som aktivt produceras av olika aktörer som stater, politiker och företag.
Patents as Temporal Montage: Reading the Past of Future Knowledge
31 mars, 2022.
Eva Hemmungs Wirtén, professor vid Tema kultur och samhälle (Tema Q), presenterar och diskuterar sin tredje publikation för projektet PASSIM.
Time is so intrinsic to the way we regulate knowledge that we hardly see it at all. Set differently in copyright, patents, and trademarks, legal time is not the only time that shape our understanding of intellectual property. During “The American Patent System Week,” the 125th jubilee of the 1836 Patent Act celebrated in October 1961, the official narrative conveyed an image of the patent system as a sequential totality of past, present, and future. Instead, temporal dissonance reigned below the surface. To unpack these tensions and contradictions, this essay focuses on one of the main reasons given for the celebration: the issuance of the third millionth patent. Granted to Kenneth R. Eldredge and General Electric for “Automatic Reading System” on September 12, 1961, patent 3.000.000 was carefully chosen to become the perfect representative of its time, innovation-wise. Influenced, however, by Michel Serres’ observation that the contemporary can only be contemporary by “montage,” by an aggregate of different scientific or technological solutions of different times, I consider patent 3.000.000 a composite of three different temporalities. Examining time, that administrative or bureaucratic time involved in determining novelty of the invention; legal time, the protection granted by the patent, and finally mnemonic time, the often-overlooked way in which the patent system celebrates and remembers itself. By combining these temporalities, I want to contribute to a more nuanced understanding of patents and their complicated social life in the intersection of systems, texts, times, and technologies.
Anordnas av KOMPASS tillsammans med PASSIM.
From Fossil to Fact: the Denisova Discovery as Science in Action
18 februari, 2022.
Mattis Karlsson, vid Institutionen för kultur och samhälle, försvarar sin doktorsavhandling med titeln ”From Fossil to Fact: the Denisova Discovery as Science in Action”. Opponent är Staffan Bergwik, professor vid Stockholms universitet.
Vem/vilka ansvarar för den muntliga och skriftliga forskningskommunikationen?
15 december, 2021.
Med Cecilia Olsson Jers, docent i retorik, Linnéuniversitetet samt medverkande från kommunikationsavdelningen vid Linköpings universitet.
Det brukar inte uppstå problem att kommunicera forskning och forskningsresultat för de redan insatta. Då rör sig både talare – lyssnare och skribent – läsare inom samma språksfär. För en forskarstuderande räcker det dock inte med att bli bra på att kommunicera med de redan insatta. Det finns mål formulerade i examensordningen på forskarnivå som handlar om att den forskarstuderande ska kunna kommunicera med olika grupper även utanför akademin (1993:100). Målet riktar strålkastaren mot den forskarstuderandes språkbruk. Det handlar om att kunna, vilja och våga att använda språket för att förtydliga utan att förenkla – oavsett vem som lyssnar eller läser. Om hur de forskarstuderande kan stöttas vill jag diskutera på seminariet den 15 december med utgångspunkt i exempel från en kurs i muntlig forskningskommunikation.
Anordnas av KOMPASS tillsammans med Språk och kultur.
Dataproblemens födelse: 1970-talets stora frågor i kulturteknisk belysning
20 oktober 2021.
Med Johan Fredrikzon, FD, idéhistoria, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
Under 1970-talet omformulerades miljöns och befolkningens problematiker på sätt som lade grunden till hur vi fortfarande föreställer oss dem. Hur skulle samspelet mellan miljöförstöringens olika krafter förstås? Hur kunde individens personliga integritet upprätthållas om myndigheters kunskapsbanker samordnades? I min avhandling Kretslopp av data (Mediehistoriskt arkiv, 2021) argumenterar jag för att vi behöver förstå dessa problem – vilka ytligt sett kan se ut att han ganska lite med varandra att göra – som effekter av förändringar inom datahantering. Under och bakom miljörörelsens politiska mobilisering och integritetsfrågans upprörda debatter framträder vad jag benämner den tidiga digitaliseringens infrastrukturer och kulturtekniker. Det var de som bidrog till att framställa miljön och befolkningen som "dataproblem". Det fick i sin tur återverkningar ner på förvaltningskontoren och vidare in i arkiven. I den här föreläsningen vill jag lyfta fram några aspekter av den utvecklingen.
Anordnas av KOMPASS tillsammans med Språk och kultur.
Traces on the Tundra Skin: Politics and Ontologies of Conservation in the Soviet Arctic
9 december 2021.
Med Dmitry Arzyotov.
The tundra covers 10% of Earth’s surface. Despite being home to Indigenous populations and a site for industrial development, to a significant degree tundra remains associated to the public with wilderness and emptiness and fragility. What are the genealogies of such perceptions? And how do they correspond to the histories of human-environment interactions in the high Arctic, including in the age of large-scale extractive industry? To answer this, the paper focuses on the relations between industrial and conservation projects in the Soviet Arctic tundra. Following the mechanical traces – in a strict material sense and as a metaphor – left behind from the military and the industrial developers of the region, the article examines three main interlinked “layers” of tundra histories in the 20th century: links between the tundra and the Other, the emergence of tundra as a fragile surface under the wheels of industrial all-terrain vehicles, and the complex history of one of the first tundra nature reserves (zapovednik) which coincided with the rise of the international discourse of biosphere. Thus the paper aims to overcome the marginal place the tundra occupies in much environmental history and move it closer to such prominent environmental objects as forests, mountains and seas.
Anordnas av KOMPASS tillsammans med Tema Q.
Medieval Knowledge Exchange: Strategies for Acquiring, Recording, and Disseminating Information about Fish between 1100 and 1400
23 september 2021.
Med Polina Ignatova, postdoktor, KOMPASS, IKOS.
Modern ways of industrial fishing and fish farming subject fish to treatment which would be considered cruel and/or illegal if applied to terrestrial animals. My project is investigating the origins of our modern attitudes towards fish by looking into medieval ways of studying aquatic organisms. During this talk I am going to summarise the purposes and methodology of the project, and to introduce the audience to its first findings - namely, the representation of fish in bestiaries.
Anordnads av KOMPASS tillsammans med Tema Q.
Kunskapens rörelser i historien
19 maj 2021.
Från läsecirkel till centrumbildning – hur skapas en ny forskarmiljö?
I mars 2020, strax innan allt stängdes ned, invigdes Centrum för kunskapshistoria (LUCK) i Lund. Det är en livaktig och växande forskningsmiljö med betydande synlighet, såväl nationellt som internationellt. Men hur gick det till när miljön byggdes upp? Vad har varit nycklarna till framgång och vilka lärdomar har de inblandade dragit? På detta seminarium berättade Johan Östling, Anna Nilsson Hammar och David Larsson Heidenblad hur de gick från en anspråkslös läsecirkel och misslyckade ansökningar till att skapa något större.
På seminariet presenterades den forskning som bedrivs vid LUCK och hur kunskapshistoriska perspektiv kan berika forskning om både tidigmoderna och mer samtida förhållanden.
