Det är bara några av de frågor som intresserar Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning. Han beskriver sin forskningserfarenhet som en bred palett. Det är många frågor och ämnen som har intresserat honom och under sin tid på universitetet har han med engagemang gått från det ena området till det andra. Men som en röd tråd genom både forskningen och undervisningen finns frågorna om kommunikation och kunskap. De har han alltid kommit tillbaka till, i en eller annan form.
I sin installationsföreläsning som ny professor är det just ämnet kunskap som står i fokus, och mer specifikt ignorans - det medvetna eller omedvetna underhållandet av kunskap.
Berätta! Vad forskar du om?
Min forskning fokuserar övergripande på kommunikation, mediering och gestaltning i ett socialt och kulturellt perspektiv. Jag är speciellt intresserad av olika former av gestaltning och hur de bidrar till att skapa och vidmakthålla kunskaper, världsbilder och ideologier, men också sociala, ekonomiska och kulturella villkoren för olika gestaltningsformer.
I olika projekt har jag fokuserat på kunskaps- och lärandepraktiker inom den högre utbildningen och studerat förändringar i globala utbildningslandskap. En konkret fråga gäller hur högskole- och universitetsutbildningar runt om i världen påverkas av globaliseringen. Med min forskning vill jag också förstå produktionen och cirkulationen av kunskap och okunskap samt dess villkor i både institutionaliserade och mer informella former.
Kommunikation och mediering är en viktig del av vad det innebär att vara människa.
Vad inom kultur och mediegestaltning är det som intresserar dig?
Ämnet som jag verkar inom heter kultur och mediegestaltning men benämningen kan också uttryckas som kultur och kommunikation. Det som särskilt intresserar mig är att detta är angelägenheter som är giltiga för så många människor. Det är inte bara så kallade akademiska problem även om det förstås kan upplevas som så när vi ger våra teoretiskt motiverade vinklar på det. Åsikterna är ofta starka och inte sällan känslomässigt motiverade, vare sig det gäller att analysera läsning av bibeltexter, att ta del av nyheter eller forskningskommunikation.
Vad gör forskningen inom kultur och mediegestaltning så viktig?
Vi kan inte förstå människan som en social och kulturell varelse utan att beakta hur vi interagerar med varandra. Kommunikation och mediering är en viktig del av vad det innebär att vara människa. Det är bland annat genom kommunikation som vi bildar oss en uppfattning om verkligheten och det är genom kommunikation som vi skapar kunskap eller ingår i lärprocesser. Vår tid är genomsyrad av kommunikation och medier.
Jag vill dock inte hävda att det är mer så idag än i andra (medie)historiska kontexter. Vi har, både inom forskning och vardagsliv, en ovana att förstora upp vår egen tids mediekultur och säga att den är mer omfattande än allt annat, men det är alltså något som jag vänder mig emot. Därmed inte sagt att kommunikation och medierna inte skulle vara viktiga i våra liv idag, det är ju precis vad de är.
Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?
I princip fortsätter jag med mina huvudområden kommunikation och kunskap. Just nu är jag särskilt intresserad av kunskapens skuggsidor, det vill säga okunskap och ignorans och hur den skuggsidan av kunskap kommer till användning.
Jag tycker att man ser många exempel på strategiskt utnyttjande av okunskap i både politik och näringsliv, men även ibland i akademiska kontexter, det vill säga hur kunskap medvetet kan och kanske till och med ska undanhållas för olika syften. Vi säger ofta att kunskap och makt hänger samman, men det gör även okunskap och makt. Denna vinkel på forskningen knyter an till forskningshubben KOMPASS på Institutionen för kultur och samhälle.
Läs mer om Per-Anders Forstorps installationsföreläsning här.
