18 maj 2021

Vad kunskap är, hur den skapas och sprids är högaktuella frågor. Vid Linköpings universitet startar nu en plattform för forskning om just kunskap. Hur kunskap skapas, sprids, cirkulerar i samhället, regleras, och inte regleras, ska stå i fokus.

Bild på en spiraltrappa tagen uppifrån. Människor går i trappan.
Hur rör sig kunskap i samhället? Den frågan står i fokus när Linköpings universitet satsar på forskning om kunskapscirkulation. Fotograf: Xever/Mostphotos

Från den vetenskapliga artikeln, den klassiska läroboken och den tryckta tidningen till utställningar, sociala medier, poddar och webbinarier. Kunskap sprids på väldigt många fler sätt idag än för bara något decennium sedan. Samtidigt påverkas kunskapsspridningen av olika typer av regleringar, eller avsaknad av regleringar. Det kan handla om formella lagar i form av upphovsrätt eller patent, men också tekniska och praktiska möjligheter och begränsningar. Det kan även handla om informell och formell kontroll över spridning eller idéer om vad som bör och får spridas.

Det nya forskningsinitiativet KOMPASS är en plattform där villkor och förutsättningar för kunskap och kunskapsspridning ska studeras. Forskningen har två spår; dels kunskapens former, som handlar om hur kunskap uttrycks, dels kunskapens normer, som handlar om hur kunskap regleras och inte regleras.

– Vi är särskilt intresserade av samspelet mellan kunskapens olika former och normer, både i vår samtid och historiskt, säger Eva Hemmungs Wirtén, som tillsammans med Jesper Olsson leder KOMPASS.

Utgångspunkten är att kunskap alltid påverkas av villkor och förutsättningar i samhället.

– Kunskap är aldrig helt och hållet fri. Både former och normer påverkar hur kunskap rör sig, och inte rör sig, i samhället, säger Jesper Olsson.

En central fråga idag

Forskningsinitiativet kommer rätt i tiden, menar forskarna i KOMPASS.

– Vår offentlighet har förvandlats väldigt drastiskt de senaste decennierna. De mediala förutsättningarna för att sprida kunskap har förändrats, vi ser hur kunskap ifrågasätts. Frågan om kunskap är explosiv, och de är väsentligt att undersöka dess villkor både i vår samtid och historiskt, säger Jesper Olsson.

Forskningen inom KOMPASS ska vara tvärvetenskaplig och därmed samla forskare från olika fält. Målet är att bidra med forskning som kan belysa samhällsproblem och fenomen ur olika perspektiv.

– Vi tänker att det ligger otroligt rätt i tiden. Forskningen ska hjälpa oss att på olika sätt förstå de här samhälleliga rörelserna, säger Eva Hemmungs Wirtén.

Samarbeten och seminarier

Just nu är forskarna i full gång med att etablera plattformen.

– Vi planerar för första två åren, skriver forskningsansökan, rekryterar medarbetare och etablerar kontakter med forskare vid LiU och andra universitet. De här frågorna engagerar väldigt många forskare och vi hoppas att få mer utbyte med andra universitet, säger Johanna Dahlin, koordinator i KOMPASS.

Den 19 maj startar KOMPASS med ett första seminarium tillsammans med Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet (LUCK). LUCK invigdes 2020 och vid seminariet delar ansvariga med sig av hur forskningen vid byggts upp. Det planeras också för en hel seminarieserie framöver.

Under det senaste decenniet har starka krafter utmanat kunskapens och demokratins ideal.

En satsning vid Linköpings universitet

Det initiala tidsperspektivet för KOMPASS är två år och satsningen görs av Linköpings universitet.
Under det senaste decenniet har starka krafter utmanat kunskapens och demokratins ideal samtidigt som formerna för kunskapscirkulation har förändrats, menar Josefina Syssner prefekt för Institutionen för kultur och samhälle, där KOMPASS är placerad. Satsningen på forskning om kunskapscirkulation är viktig för att öka förståelsen för hur dessa förändringar påverkar kunskapens plats i samhället.

– Populistiska rörelser ifrågasätter etablerade metoder för kunskapsproduktion, samtidig som den vetenskapliga kunskapen allt oftare bedöms ur ett kortsiktigt nyttoperspektiv. Vår tids forskare navigerar i ett komplext landskap av inomvetenskapliga förlag och tidskrifter, populära förlag och mediehus, traditionella och sociala medier – alla med olika krav och förväntningar på hur kunskap kan uttryckas och gestaltas. Genom KOMPASS vill vi öka kunskapen om vilken betydelse alla dessa förändringar har för kunskapens plats i vårt samhälle.

Läs mer om KOMPASS

Kontakt

Senaste nytt från LiU

LiU får kvalitetsstämpel av EU

Linköpings universitet har tilldelats EU-kommissionens utmärkelse HR Excellence in Research Award. Det är en kvalitetsstämpel som visar att universitetet arbetar systematiskt med att förbättra forskarnas arbetsvillkor.

Studenter på kursen Scholars at risk student led workshop

Akademisk frihet i praktiken

Den lilla gruppen master-studenter vid programmet Etnicitet och Migration på Campus Norrköping är unik. De är först i Sverige att gå en universitetskurs i hur man skapar en kampanj till stöd för en fängslad forskare och för den akademiska friheten.

Porträtt av man vid strömmen

Mathias Fridahl nominerad till Klimatpolitiska rådet

Mathias Fridahl, forskare vid Linköpings universitet, har nominerats till Klimatpolitiska rådet, en myndighet som utvärderar hur regeringens politik förhåller sig till Sveriges klimatmål.