Inför döden är vi alla lika, men dödligheten är inte jämlik. Folkhälsan är knuten till sociala och ekonomiska faktorer och hur vi bor, arbetar och lever kan göra stora skillnader för vår hälsa. I avhandlingen ”Den ojämlika dödligheten – hjärtdödlighet och samhällsutveckling i två städer” har Björn Grip, doktorand vid Tema Q vid Linköpings universitet, valt att studera skillnaderna i hjärt- och kärldödlighet i Norrköping och Linköping, den i Sverige vanligaste dödsorsaken. Men det är inte en rent medicinsk studie: statistiken över dödligheten kopplas till städernas utveckling, miljöfaktorer, arbetsliv och människornas livsvillkor.
– De socio-ekonomiska skillnaderna slår också på dödligheten och det är spännande att studera sambandet mellan dessa, säger Björn Grip.
En unik folkhälsostudie över 60 år
Studierna spänner över nästan 60 år, från 1952 till 2010, och hjärt- och kärlsjukdomar har hela tiden varit den vanligaste dödsorsaken, även om den har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Tidigare forskning har fastslagit att skillnaderna är stora mellan Linköping och Norrköping. Överdödligheten i Norrköping är påtaglig, inte minst när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. För tidig död följer ett tydligt socio-ekonomiskt mönster. I stadsdelar där befolkningen har haft förhållandevis sämre sociala och ekonomiska villkor, syns också en långsammare minskning av hjärtdödligheten än i mera välbärgade stadsdelar.
Studien visade också att segregeringen mellan de undersökta stadsdelarna i Linköping, tjänstemannastaden, har gått längre än i de undersökta stadsdelarna i arbetarstaden Norrköping. Befolkningssammansättningen i stadsdelarna har förändrats betydligt. Vissa stadsdelar har gentrifierats med en förhållandevis snabb minskning av dödligheten som följd, medan andra etnifierats och proletariserats och då har dödligheten minskat långsammare relativt de övriga stadsdelarna. Ökad segregering har således medfört större skillnader mellan stadsdelarna när det gäller hjärtdödlighet. Skillnaderna mellan de undersökta stadsdelarna var under 2000-talet större i Linköping, än i Norrköping, i motsats till under perioden 1976-1985 då förhållandena var de omvända.
– Segregeringen har ökat i Linköping sett till stadsdelarna, innerstan i Norrköping har mer blandad befolkning än vad till exempel Valla har i Linköping. Framför allt sticker Skäggetorp ut, som stagnerat när det gäller utbildning, samtidigt som arbetslöshet och socialbidrag ökar, säger Björn Grip.
Högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom i Norrköping
Avhandlingen visar också att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom har i åldersgruppen 50-74 år varit betydligt högre i Norrköping än i grannstaden under den undersökta tidsperioden. Siffrorna för Norrköping var kraftigt över riksgenomsnittet. Linköpings dödlighet för åldersgruppen var i allmänhet, oavsett kön, under riksgenomsnittet, undantaget är kvinnor under åren 2002–2006, då siffrorna nådde det nationella genomsnittet.
”Den ojämlika dödligheten” är också berättelsen om folkhälsan och livsbetingelserna i Östergötlands två största städer. Medan Linköping hade en förhållandevis snabb omstrukturering från industri- till informationssamhälle gick omdaningen av Norrköping betydligt långsammare. Detta tycks också ha haft konsekvenser på den förtida hjärtdödligheten i båda städerna.
Något som överraskat är hur tydligt skillnaderna i dödligheten minskade under 1970-talet mellan de båda städerna: I Norrköping minskade den. Samtidigt fortsatte den att öka i Linköping. Det är inte orimligt att anta att avvecklingen av den ohälsosamma och påtagligt kvinnliga textilindustrin i Norrköping under 1960-talet ledde till förbättrade levnadsförhållanden. I Linköping kan stress och oro för jobben under samma årtionde påverkat dödligheten. Ökningen av dödligheten bröts ungefär ett decennium senare i Linköping.
– Samtidigt fanns det under 1970-talet en utpräglad utjämningspolitik när det gällde såväl skatt som regionalpolitik och särskilda stödinsatser till utsatta orter, det kan också ha betydelse i förlängningen för de minskade skillnaderna städerna emellan, säger Björn Grip.
Färre rökare förbättrar statistiken
Att hjärtdödligheten minskat sedan 1980-talet beror främst på stora medicinska framsteg men också på ett medvetet folkhälsoarbete för att minska antalet rökare. Men minskningen är störst bland de välbeställda och minst för arbetarklassens kvinnor. Och rökning är vanligare i Norrköping än i Linköping.
Hur kan man då ytterligare minska skillnaderna?
– Man bör jobba kompensatoriskt: att de med störst problem också ska få de största resurserna, men så fungerar det inte idag. En fristående rapport som jag skrivit om vårdcentralernas hjärtvård visar på stora skillnader i till exempel läkarkontinuitet, vilket också påverkar vårdkvalitén. Sedan tror jag att förebyggande folkhälsoarbete är avgörande och det kopplar också till bostadsbyggande och fysisk planering för att minska segregationen, säger Björn Grip.
