Min forskning innefattar teori- och metodutveckling med fokus på patienter, närstående och medborgare men involverar även andra aktörer i hälso- och sjukvård. Kunskapsutvecklingen syftar till att kunna användas inom utvärdering, kvalitetsförbättring och implementering av policy och metoder inom hälso- och sjukvård. Forskningen omfattar även frågor som rör resursfördelning i form av prioritering och ransonering i hälso- och sjukvård.
Jag har inriktat mig på att kartlägga, följa och mäta processer som grund för att skapa förbättring i hälso- och sjukvård. Det kan handla om att utgå från patienter och närståendes perspektiv för att t ex klarlägga olika typer av behov i en vårdprocess t ex i äldrevård, vid kirurgisk åtgärder, i hälsorådgivning. Forskningen har lett till teori och kunskap om vad som har betydelse för hur patienter värderar sin vård- och rehabiliteringsprocess samt hur de hanterar sin hälsa bl a i förhållande till hälsoråd. Andra exempel rör sig om att mäta resultat hur patienters eller närståendes behov blir tillgodosedda av nya åtgärder såsom webbaserat stöd, äldremottagning, rehabiliteringsåtgärder. En del av forskningsarbetet har inneburit att jag har deltagit i utveckling av flera instrument för att mäta t ex hur behov i vårdprocesser tillgodoses (POCR), närståendes situation (COPE index), upplevelse av trygghet i vårdprocesser för patienter (SEC-P) och för närstående (SEC-R). En del har skett genom internationella samarbeten.
Min forskning omfattar även att följa och mäta implementeringsutfall av nya eller förändrade metoder och processer i vården bl a för beslutsfattande. I vissa fall arbetar jag med aktionsforskning och deltagande design, min roll kan vara att ge metodstöd t ex för utveckling och implementering av systematisk prioritering, och samtidigt följa och mäta utfallet av arbetsprocessen. Ytterst handlar all min forskning om hur hälso- och sjukvården kan hantera och möta patienters, närståendes och medborgares behov och förväntningar i förhållande till vad som anses vara god vård. Och hur hälso- och sjukvården balanserar dessa behov mot resursanvändning utifrån riksdagens etiska principer och riktlinjer för prioritering och resursfördelning.
Även om intresset för patienters och närståendes perspektiv har ökat under de decennier som jag har bedrivit forskning, så finns det fortfarande ett stort behov av förbättring i hälso- och sjukvård för att kunna möta deras behov på ett bra sätt inom de resurser som finns tillgängliga. Det är också väsentligt att förbättringsarbete i första hand utgår från identifierade problem och vad de som vården är till för, d v s patienter, närstående och medborgare, anser.
