15 april 2025

För att förstå hur styrning och ledning fungerade i nordiska kommuner under pandemin har en forskargrupp vid Linköpings universitet varit med och undersökt pandemihanteringen i Sverige och övriga nordiska länder. Resultatet sammanfattas i boken Crisis Management, Governance and COVID-19, som belyser lärdomar för framtida kriser.

Personer med ansiktsmasker Fotograf: Magnus Johansson
Pandemin påskyndade digitaliseringen av kommunikations- och styrningsplattformar. Elin Wihlborg och hennes kollegor har undersökt hur digitaliseringen påverkat mötesstrukturer, beslutsfattande och informationsspridning på lokal nivå.

Boken fokuserar på hur kommunala ledare, politiker och tjänstemän hanterade pandemin. Genom en enkätstudie har ledare på olika nivåer av kommunal förvaltning, från kommunstyrelseordförande till chefer inom äldreomsorg och barnomsorg, delat sina perspektiv på hur restriktioner och beslut kommunicerades och genomfördes. Boken ger inte bara en inblick i hur pandemin hanterades utan också lärdomar för hur samhället kan rusta sig för framtida utmaningar.

Från Linköpings universitet har Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, lett den svenska delen av studien tillsammans med Carl-Johan Sommar, Fredrik Garcia och Johan Nordensvärd. Flera studenter bidrog även till projektet.

Digitaliseringens framväxt

kvinna framför bokhylla
Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.Fotograf: David Brohede
Pandemin påskyndade digitaliseringen av kommunikations- och styrningsplattformar. Elin Wihlborg och hennes kollegor har undersökt hur digitaliseringen påverkat mötesstrukturer, beslutsfattande och informationsspridning på lokal nivå. En central insikt är att digital kompetens blev avgörande för kommunernas krishantering. Chefer tvingades snabbt bygga nya digitala lösningar för att samordna åtgärder, vilket krävde flexibilitet och anpassning. Samtidigt krävdes det att personal, brukare och alla andra lärde sig använda tekniken för att lösa uppgifter tillsammans i nya digitala miljöer.

– Pandemin visade på behovet av ökad digital kompetens, inte bara för att hantera krisen, utan också för att bygga en mer resilient förvaltning inför framtida utmaningar, säger Elin Wihlborg.

Fortsättningsvis forskar de om hur den digitala transformationen ställer om samhället i RIDE - en forskningsmiljö om resilienta institutioner i en digital era.

En modell för framtiden

En viktig lärdom från pandemin är hur olika sätt att styra samhället fungerade. I Sverige valdes en modell som ofta beskrivs som "soft governance", där man litar på medborgarna och uppmuntrar frivilliga åtgärder i stället för strikta restriktioner. Modellen har fått kritik globalt, men Elin Wihlborg menar att den visade sig framgångsrik på lång sikt.

Uppslagen bok, Crisis Management, Governance and COVID-19
Boken är också en plattform för vidare forskning. Forskningsgruppen arbetar med projektet RIDE (Resilient Institutional Design), som undersöker hur samhällsinstitutioner kan bli mer resilienta och anpassningsbara inför framtida kriser.

– Att arbeta med mjuka styrmedel skapade system där vi på olika sätt kunde anpassa oss, vilket i sin tur gjorde att vi tillsammans byggde motståndskraft inför framtida utmaningar, säger Elin Wihlborg. Hon konstaterar att de samhällen som stängde gränser och införde hårda regler inte stöttar tillit och inte heller bygger mer hållbar krisberedskap.

– Modellen med mjuka styrmedel bygger på tillit och att människor är kompetenta att fatta egna beslut. Trots hög dödlighet i början visade det sig att Sverige anpassade sig bättre än länder med hårdare styrning och striktare regler.

Avslutningsvis menar Elin Wihlborg att pandemin har visat oss att vi måste tänka om när det gäller hur vi bygger samhällen och hanterar kriser. För framtida kriser behöver vi institutioner som är öppna och anpassningsbara, där en gemensam värdegrund öppnar för samarbete och bygger tillit.

Kontakt

Läs mer om projektet och deltagare

Relaterad forskning vid LiU

Organisation

Senaste nytt från LiU

En man som står framför ett fönster och håller i ett blått paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En närbild av en fluga på en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid Linköpings universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i Linköping vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.