Exempel på sådana institutioner är domstolsväsendet och universiteten liksom den offentliga förvaltningen inom områden som forskning, kultur och utbildning. Att dessa verksamheter befinner sig på ett visst avstånd från den politiska makten är centralt för ett legitimt demokratiskt styrelseskick. I många länder pågår dock en nedmontering av institutionernas autonomi, och domare, forskare och tjänstemän utsätts allt oftare för politiska påtryckningar, vilket riskerar att underminera demokratin. I vilken utsträckning som de offentliga institutionerna verkligen fungerar som garanter för demokratins fortlevnad beror ytterst på vilka konstitutionella skydd som omger domstolar, universitet och förvaltning samt hur enskilda domare, forskare, tjänstemän agerar när de utsätts för politiska påtryckningar.
Forskningsprogrammets övergripande syfte är därför att bidra med kunskap om de offentliga institutioner som förväntas befinna sig på en armlängds avstånd från politiken och villkoren för deras verksamhet. Forskningsprogrammet tar sin utgångspunkt i forskning vid avdelningen för statsvetenskap som studerar offentlig förvaltning, domstolar och universitet både ur ett internationellt och svenskt perspektiv och med olika teoretiska och metodologiska ansatser. För närvarande bedrivs och planeras forskning inom framför allt tre områden:
- Domstolsväsendet: Domstolarnas roll i att värna rättsstatens principer och individers rättigheter analyseras inom ramen för projekten Juridifiering i välfärdssektorn (finansierat av Riksbankens jubileumsfond) och Kommunalt självstyre, professionalism och domstolstrots i svensk äldreomsorg (finansierat av Forte).
- Institutioner inom forsknings- och utbildningsområdet: Forskningen berör bland annat organisering och styrning av forskningsråd och andra forskningsfinansiärer. En huvudfråga handlar om hur forskarsamhället inflytande över forskningsfinansiärer har formats och omförhandlats, och vad detta har för implikationer för samhällets styrning av forskningen. Ett projekt har nyligen initierats för studier av de elektorssystem som används för val till svenska forskningsråd. Frågor om vilken funktion universiteten har i demokratiska politiska system analyseras bland annat i ett projekt om universitetsanställdas roll i demokratiseringsprocesser.
- Kommunal självstyrelse och förvaltningens roll: Frågor som har analyseras inom detta område har exempelvis berört regleringen av relationen mellan staten och kommunerna liksom hur statens styrning av kommunerna har utformats över tid. I ett nyligen avlutat projekt om mellankommunal samverkan har frågor om demokratiska konsekvenser av inrättandet av kommunalförbund analyserats.
Forskarna inom programmet samverkar för närvarande med forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och Tema Miljöförändring, Linköpings universitet, samt med forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet.
