30 november 2022

En ny forskarskola vid Linköpings universitet och nio olika forskningsprojekt  beviljas tillsammans närmare 74 miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas. Pengarna kommer från tre olika utlysningar som alla på olika sätt omfattar forskning för ett hållbart samhälle.

Växt som växer ur burk med pengar. Fotograf: ddukang
Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Nu finansierar rådet flera nya forskningsprojekt på LiU.

Ny forskarskola

Mest pengar går till den nya forskarskolan Just Transitions – Swedish Research School on Governance for Just Urban and Regional Climate Transitions. Forskarskolan beviljas sammanlag 39,2 miljoner kronor över flera år inom utlysningen Forskarskolor för hållbart samhällsbyggande 2022. Huvudsökande är Stefan Holmlid, professor i design, vid Institutionen för datavetenskap (IDA).

Den forskare som beviljas störst anslag för ett enskilt forskningsprojekt är Veronica Brodén Gyberg, universitetslektor vid Tema Miljöförändring. Hon får 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet Aiding adaptation: Reducing the risk of maladaptive Swedish aid through integrated approaches. Anslaget ges inom utlysningen Klimatanpassning på tvären – gränsöverskridande utmaningar och åtgärder 2022.

I Formas årliga öppna utlysning beviljas vidare åtta LiU-projekt anslag. I den öppna utlysningen finansierar Formas totalt 190 forskningsprojekt med 637 miljoner kronor. I förhållande till totalt 1276 inkomna ansökningar innebär det en beviljandegrad på 15 procent.

De åtta LiU-projekten är:

  • En kvantitativ modell för Grön CVD; Henrik Pedersen, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM); tre miljoner kronor.
  • Lokal ekonomisk hållbarhet och utveckling på Sveriges landsbygder – en studie av policyutveckling i områden med geografiska lägesnackdelar; Josefina Syssner, biträdande professor vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS); tre miljoner kronor.
  • Helhetsbedömning och optimering av förpackningsfria koncept för livsmedelsförsäljning; Renee Wever, professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI); tre miljoner kronor.
  • System-baserad förvaltning inom nationell SDG-implementering: kompabilitet med legitimitet och ansvarsutkrävande; Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Miljöförändring; tre miljoner kronor.
  • Stora oväntade växthusgasutsläpp från avloppsreningssektorn som inte beaktas av rådande emissionsfaktorer; Magnus Gålfalk, universitetslektor vid Tema Miljöförändring; tre miljoner kronor.
  • Logistikstaden: hur lokala samhällen förändras i kölvattnet av Amazons etablering i Europa; Karin Krifors, biträdande universitetslektor vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS); fyra miljoner kronor (anslag för forskare tidigt i karriären).
  • Trädgårdsutsläppet: Kan stadsodling förändra konsumentmiljöavtryck; Genevieve Metson, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), fyra miljoner kronor (anslag för forskare tidigt i karriären).
  • Ungas mobilisering för klimatet i svensk politik: mot byggandet av en inkluderande och hållbar demokrati; Jonathan Josefsson, universitetslektor vid Tema Barn; fyra miljoner kronor (anslag för forskare tidigt i karriären).

Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Rådet finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvärderar forskning och innovation inom miljö, samhällsbyggande och areella näringar som jord- och skogsbruk.

Läs mer om Formas och utlsyningarna på Formas hemsida.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står framför en röd byggnad.

Living labs ska forma framtidens jordbruksteknik

Ett nytt projekt tar nu form för att stärka samverkan mellan lantbruk, forskning och teknik i Sverige: Agri Living Lab Sweden.

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.