20 december 2017

Begreppet kunskap ges olika betydelse när olika grupper talar om omställning till ett mer klimatvänligt samhälle. Det visar forskare vid Linköpings universitet som har undersökt vilken roll kunskap ges i litteratur som behandlar omställning mot fossilfria och klimatrobusta städer.

Reaching for the star

När klimatet förändras krävs det att samhället ställer om och anpassar sig till förväntade effekter. Olika litteratur beskriver processer för omställning, men beskrivningen av hur denna omställning skulle kunna gå till varierar. Gemensamt för mycket av litteraturen är dock att staden ses som utgångspunkten för hur förändringen skulle kunna göras.

Forskarna vid Linköpings universitet tyckte sig se en lucka i litteraturen om klimatomställning, en genomgång av kunskapens roll saknades. Att det är tydligt vad som menas när man talar om kunskap är viktigt eftersom denna ges stor betydelse när städer försöker klimatanpassa.Mattias Hjerpe forskar om städers klimatomställning.Mattias Hjerpe forskar om hur städer ska kunna möta
klimatförändringar. Foto: David Einar

– I städers omställning får kunskap väldigt olika roll, det visar den systematiska genomgång vi gjort av litteraturen. Detta är viktigt att veta för de som använder litteraturen, exempelvis samordnare för omställning i kommuner, regioner och företag samt forskare. Då kan alla få mer realistiska förväntningar på vad forskningen kan bidra med samt se fler sätt som forskningen kan bidra på, säger Mattias Hjerpe, universitetslektor som forskar om städers klimatomställning vid Tema Miljö, Linköpings universitet.

I en vetenskaplig artikel, som publicerats i tidskriften Current Opinion on Environmental Sustainability, visar Mattias Hjerpe tillsammans med forskarkollegorna Erik Glaas och Paul Fenton från Linköpings universitet vilken betydelse kunskap tillskrivs inom olika typer av litteratur som behandlar omställning mot fossilfria och klimatrobusta städer. 

Resultaten visar att kunskap ges fem roller inom de olika typerna av litteratur:

• Som en motor som driver omställningsprocessen, det vill säga forskare organiserar själva processen och bidrar med kunskap som för processen framåt.
• Som en utomstående konsult som levererar underlag för beslut om omställning på beställning från beslutsfattarna.
• Som en befriare som sätter igång omställning, det vill säga kunskap om att en annan ordning är möjlig.
• Som en ledstjärna som vägleder omställning, det vill säga en forskningsbaserad princip för hur samhället borde organiseras.
• Som en tillfällig kommitté som motiverar omställning, det vill säga att forskare som råkar befinna sig i närheten är med för att legitimera processen.

Genom att skilja mellan olika sorters kunskap för omställning hoppas forskarna bland annat kunna underlätta framtida forskningsanalyser.

– Till exempel kan man underlätta för kommunledningar att precisera hur forskningen och forskare skall involveras i deras stads omställningsprocess, säger Mattias Hjerpe.

Artikel:

The role of knowledge in climate transition and transformation literatures. Hjerpe, M, Glaas, E and Fenton, P. Current Opinion in Environmental Sustainability 2017, 29:26–31
https://doi.org/10.1016/j.cosust.2017.10.002

Kontakt

Fler nyheter om miljö

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.