03 december 2018

Årets varma sommar ger oss en föraning om hur det kan bli när klimatet förändras. Bad javisst, men också äldre som blir sjukare i värmen, trötta förskolebarn, inställd undervisning och kylutrustning som slutar fungera. I ett forskningsprojekt har några engagerade klimatforskare från LiU samarbetat med ett lika engagerat Norrköpings kommun kring klimatanpassning. Det har lett till en rad goda idéer.

181023 Merja Willman (Norrköpings Kommun), Mattias Hjerpe (LiU) och Erik Glaas (LiU) under Klimatsamverkanskonferensen 2018, den 23 oktober 2018 i Norrköping.  Foto: Peter Holgersson ABEtt samarbete mellan universitetet och Norrköpings kommun ska göra Norrköping säkrare vid klimatförändringar. Från vänster till höger: Mattias Hjerpe, professor vid LiU, Merja Willman på Norrköpings kommun och Erik Glaas, universitetslektor, LiU. Foto Peter Holgersson ABVid en klimatförändring i vår del av världen är höga temperaturer det största hotet mot hälsan. För att förbereda sig för ett förändrat klimat arbetar landets kommuner med att anpassa städerna till att kunna hantera exempelvis extrem hetta eller översvämningar. Men arbetet går i vissa fall trögt.

– En orsak är att man helt enkelt inte vet vad man ska göra eller hur man ska göra det, säger Erik Glaas, universitetslektor vid Linköpings universitet.

Norrköpings kommun har kommit en bit i sitt klimatanpassningsarbete. Orsaken till att Norrköping har kommit igång beror delvis på att politiker i kommunen tyckt att det varit viktigt, dels på drivande tjänstemän. Men också på ett lyckat samarbete mellan kommunen och Linköpings universitet, LiU.

– Vid Linköpings universitet bedrivs flera forskningsprojekt kopplade till klimatförändringar. Ett av dem handlar om kommuners klimatomställningsarbete och för tre år sedan bjöd vi in Norrköpings kommun i projektet. Deras medverkan har varit över förväntan, säger Mattias Hjerpe, universitetslektor och föreståndare för Centrum för klimatpolitisk forskning vid LiU.

Att lösa problem kopplade till klimatet är inte lätt att göra själv. Man måste samverka, det tror jag är framtiden. 
Merja Willman, koordinator för hållbar utveckling, Norrköpings kommun. 

Hur ska vård och skola fungera vid extrem hetta?

Thermometer with bright sun and blue skyHur får vi vård och omsorg att fungera i 30-gradig värme? Foto iStock, XurzonKommunens stadsplanerare, strateger, politiker, byggherrar och många fler har deltagit under projektets gång.

– En av de första utmaningarna för kommunen var att få alla att förstå sin roll. Vissa förvaltningar förstod inte varför klimatanpassning berörde dem, vilket vi lyckats med att vända och nu funkar det jättebra, säger Merja Willman, koordinator för hållbar utveckling, Norrköpings kommun.181023 Merja Willman (Norrköpings Kommun) under Klimatsamverkanskonferensen 2018, den 23 oktober 2018 i Norrköping.  Foto: Peter Holgersson AB"För att arbetet med klimatanpassning ska bli av måste alla i organisationen förstå att det berör dem", säger Merja Willman, hållbarhetskoordinator vid Norrköpings kommun. Foto Peter Holgersson AB

I Sverige har klimatanpassning fokuserat på frågor kring infrastruktur. Mindre fokus har lagts på hur skola, vård och omsorg påverkas vid ett förändrat klimat. En del av forskningsprojektet fokuserade på vilka risker som uppstår vid en värmebölja och hur man ska agera för att skydda de äldsta och de yngsta medborgarna. Om temperaturen höjs hur påverkar det exempelvis barn i förskola och skola?

– En mängd olika saker har kommit fram. Ett exempel är de paviljonger som många barn vistas i, säger Erik Glaas.

Vid högre temperatur blir paviljongerna extremt varma, likaså gården utanför, eftersom paviljonger placeras på grus eller asfalt. De är ofta inhyrda vilket gör att man inte får sätta upp solskydd.

– Mer skugga och växtlighet behövs i barns utemiljö, det sänker temperaturen. Dessutom krävs möjlighet till att kyla vissa lokaler. Annars är det risk för det vi såg i somras, att barnen blir trötta och inte orkar delta i aktiviteter. De får också svårt att sova, vila, äta och dricka i värmen, säger Erik Glaas.

Den varma sommaren gjorde att forskningsprojektet fick en extra dimension av verklighet. Personal inom skola och äldreomsorg upplevde plötsligt hur det kan komma att se ut i framtiden.

– Det vi sett är att vi behöver göra lokalt är att ha exempelvis checklistor som stöd för personalen så att de vet vad som ska göras vid värmebölja. Vi behöver också räkna in vikarier och se till att de får ordentlig överlämning så att de vet hur de ska agera vid värmebölja, säger Merja Willman. 

"Det är nu det börjar hända grejer!"

Nordisk klimatanpassningskonferensLiU:s och Norrköpings kommuns samarbete har fortsatt, i november arrangerade de en nordisk klimatanpassningskonferens tillsammans. Då var även SMHI en av arrangörerna.  Foto Magnus JohanssonForskningsprojektet har nu kommit dit att man identifierat de sårbara punkterna i kommunens verksamhet. I vanliga fall hade forskarnas uppdrag varit klart och arbetet resulterat i några forskningsartiklar. 

– Men, det är ju nu det börjar hända grejer! Då vill vi kunna stå till hands med kunskap och möta upp kommunen i deras klimatanpassningsarbete, säger Mattias Hjerpe. 

Båda parter verkar eniga om att den treåriga resa de gjort tillsammans har varit givande. 

–  Att lösa problem kopplade till klimatet är inte lätt att göra själv. Man måste samverka, det tror jag är framtiden. Nu ska jag formulera ett förslag som politikerna kan fatta beslut om. Här ska skrivas så att pennan glöder! säger Merja Willman.

Forskarna verkar ha satt en boll i rullning. Intresserade från olika håll har börjat höra av sig.

– Flera kommuner och företag har kontaktat oss för att diskutera vad de behöver göra för att börja klimatanpassa sin verksamhet. Det är hoppfullt, säger Mattias Hjerpe.

Kontakt

Relaterat innehåll

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Porträttbild av Björn-Ola Linnér sittandes ute med träd i bakgrunden.

Björn-Ola Linnér: Jag är en förkrossad optimist

Klimatforskaren Björn-Ola Linnér hade aldrig föreställt sig en akademisk karriär. Här hör du honom själv berätta om hur han ändå blev professor på Tema Miljöförändring i Linköping och aktiv som forskare i miljödebatten.

Professor Victoria Wibeck med uppfällt paraply en regnig dag i mars.

Linköpingsforskare med och granskar klimatpolitiken

I slutet av mars varje år lämnar Klimatpolitiska rådet en rapport som granskar regeringens klimatpolitik. När rapporten för 2023 läggs fram är det första gången professor Victoria Wibeck från Linköpings universitet är med som ledamot.

David Bastviken.

Klimatförändringen ger ökade naturliga växthusgasutsläpp

Naturliga växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag är starkt kopplade till temperatur respektive vattenflöde. Kunskapen behövs för att genomföra rätt klimatåtgärder när framtidens extremväder riskerar att förstärka de naturliga klimatutsläppen.

Senaste nytt från LiU

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

ung man tar paus i löpningen.

Fysisk form i tonåren kopplat till åderförfettning i medelåldern

Män som var i god fysisk form som unga hade lägre risk för åderförfettning nära 40 år senare, enligt en studie ledd av LiU-forskare. Fynden pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.