07 november 2019

Forskare vid LiU ska undersöka hur fastigheter i Linköping och Norrköping kan rustas för extrema väderhändelser, som skyfall och värmeböljor. Projektet tilldelas 11 miljoner kronor från Länsförsäkringars forskningsfond.

Vallastaden
Hur sårbara är olika fastigheter vid extrema väderlag? Det är en av frågorna som forskarna ska titta på. Thor Balkhed

När klimatet förändras måste städer ställa om för att kunna undvika skador och garantera att medborgarna mår bra även under extrema väderperioder. Det är detta som det beviljade projektet fokuserar på.

– Det finns en rad risker med både skyfall och värmeböljor. Översvämningar exempelvis kan leda till strömavbrott och att avloppsvatten tränger in i bostaden, säger Erik Glaas, universitetslektor vid Linköpings universitet och forskare i projektet.

Värmeböljan 2018 beräknas ha gett en överdödlighet på 700 personer. Forskarna ska utveckla stöd för klimatanpassning så att fastighetsägare vet vad de ska göra i händelse av extrema väderperioder – och därmed kunna minska skador på byggnader, skapa mer attraktiva bostadsområden och undvika negativa hälsoeffekter för de boende. Forskarna börjar i Linköping och Norrköping, men tanken är att stöden som utvecklas ska kunna användas över hela landet.

Förutom att samarbeta med fastighetsägare kommer forskarna att undersöka samverkansformer mellan fastighetsägare och boenden, förskolor, äldreboenden, infrastrukturförvaltare och försäkringsbolag.

Den här omgången satsar Länsförsäkringars forskningsfond 21 miljoner kronor på två olika forskningsprojekt. LiU-forskarnas projekt, som kommer att pågå under fyra år, är ett av dem.

Forskarna som ingår i projektet är Mattias Hjerpe, Erik Glaas, Tomasz Opach och Sofie Storbjörk från institutionen för Tema samt Anna Malmquist från institutionen för beteendevetenskap och lärande.


Kontakt

Relaterat innehåll

samarbete mellan Liu och Norrköpings kommun

Så ska staden bli mindre sårbar vid klimatförändringar

Årets varma sommar ger oss en föraning om hur det kan bli när klimatet förändras. I ett forskningsprojekt har några engagerade klimatforskare samarbetat med ett lika engagerat Norrköpings kommun kring klimatanpassning. Det har lett till goda idéer.

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.