07 november 2019

Forskare vid LiU ska undersöka hur fastigheter i Linköping och Norrköping kan rustas för extrema väderhändelser, som skyfall och värmeböljor. Projektet tilldelas 11 miljoner kronor från Länsförsäkringars forskningsfond.

Vallastaden
Hur sårbara är olika fastigheter vid extrema väderlag? Det är en av frågorna som forskarna ska titta på. Fotograf: Thor Balkhed

När klimatet förändras måste städer ställa om för att kunna undvika skador och garantera att medborgarna mår bra även under extrema väderperioder. Det är detta som det beviljade projektet fokuserar på.

– Det finns en rad risker med både skyfall och värmeböljor. Översvämningar exempelvis kan leda till strömavbrott och att avloppsvatten tränger in i bostaden, säger Erik Glaas, universitetslektor vid Linköpings universitet och forskare i projektet.

Värmeböljan 2018 beräknas ha gett en överdödlighet på 700 personer. Forskarna ska utveckla stöd för klimatanpassning så att fastighetsägare vet vad de ska göra i händelse av extrema väderperioder – och därmed kunna minska skador på byggnader, skapa mer attraktiva bostadsområden och undvika negativa hälsoeffekter för de boende. Forskarna börjar i Linköping och Norrköping, men tanken är att stöden som utvecklas ska kunna användas över hela landet.

Förutom att samarbeta med fastighetsägare kommer forskarna att undersöka samverkansformer mellan fastighetsägare och boenden, förskolor, äldreboenden, infrastrukturförvaltare och försäkringsbolag.

Den här omgången satsar Länsförsäkringars forskningsfond 21 miljoner kronor på två olika forskningsprojekt. LiU-forskarnas projekt, som kommer att pågå under fyra år, är ett av dem.

Forskarna som ingår i projektet är Mattias Hjerpe, Erik Glaas, Tomasz Opach och Sofie Storbjörk från institutionen för Tema samt Anna Malmquist från institutionen för beteendevetenskap och lärande.


Kontakt

Relaterat innehåll

samarbete mellan Liu och Norrköpings kommun

Så ska staden bli mindre sårbar vid klimatförändringar

Årets varma sommar ger oss en föraning om hur det kan bli när klimatet förändras. I ett forskningsprojekt har några engagerade klimatforskare samarbetat med ett lika engagerat Norrköpings kommun kring klimatanpassning. Det har lett till goda idéer.

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Forskare framför ett träd i en skog

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Två män och en kvinna diskuterar framför en skärm

Maskininlärning kan ge klimatet en chans

Maskininlärning kan hjälpa oss att upptäcka nya mönster och bättre ta oss an klimatkrisen. Forskare från hela världen möts på LiU med målet att hitta och fördjupa samarbeten inom detta område.

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Mattias Lindahl.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Senaste nytt från LiU

Glad ung kvinna jobbar framför dator med böcker bredvid. Har tröja med symbolen av mattecoach online

Mattecoach på nätet – studenter hjälper med matten

Mattecoach på nätet har stöttat nära 70 000 elever i matematik. Tjänsten är ett samarbete mellan KTH, Linköpings universitet och Chalmers. Nu har konceptet spridits internationellt.

Fredrik Garcia i en bänkrad.

Pandemieffekt: Kvinnliga politiker fick mer plats vid digitala möten

När kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin började kvinnliga ledamöter ägna mer talartid åt att prata infrastruktur och ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

Josefina Syssner – professor på besök i den akademiska världen

I tonåren ville Josefina Syssner bli serietecknare. Att plugga på universitet hade hon inte en tanke på. Några decennier senare är hon professor i kulturgeografi med ett särskilt öga för de delar av Sverige som tappar befolkning år efter år.