Många elever har svårt att uppnå målen i skolan, ofta på grund av otillräckliga anpassningar och stöd, vilket på längre sikt kan leda till ohälsa och utanförskap. En inkluderande lärmiljö skapar förutsättningar för delaktighet, lärande och utveckling för alla elever. Både mitt doktorandprojekt och nuvarande forskning fokuserar på elevers delaktighet i skolan och insatser för att möta elevers behov av stöd.
Partnering for Change (P4C) – interprofessionell samverkan i skolan
I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, finansierat av FORTE, undersöker vi P4Cs effekt på elevers engagemang, hälsa och delaktighet, dess kostnadseffektivitet, samt skolpersonalens kunskap om inkluderande lärmiljö och anpassningar som möter elevers olika behov. P4C utvecklades i Kanada och är en interprofessionell, skolbaserad, intervention där lärare/pedagog och arbetsterapeut samverkar för att skapa inkluderande lärmiljöer. Modellen bygger på universell design för lärande (UDL) och Response to Intervention (RTI) där insatser ges på klass-, grupp- och individnivå. Vår tidigare genomförbarhetsstudie visade att P4C var genomförbar i syfte att skapa inkluderande lärmiljöer i svensk grundskola och att P4C kan vara ett värdefullt bidrag till elevhälsans arbete.
Läs mer om P4C i Sverige här: Partnering for Change in Sweden
Gymnasielevers delaktighet i skolaktiviteter
Mitt doktorandprojekt undersökte om en intervention i form av information och kommunikationsteknik (IKT) gav elever i behov av stöd ökade möjligheter att klara sina gymnasiestudier. Dessutom undersöktes dessa elevers delaktighet i arbete och vidare studier ett år efter gymnasiet.
Avhandlingen visade att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan har erhållit anpassningar som de är nöjda med. Resultaten indikerade att skolmiljön främst i akademiska skolaktiviteter behöver förbättras för att främja delaktighet bland gymnasieelever i behov av stöd. Behov av stödinsatser var störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program eller med neuropsykiatrisk diagnos. Dessa elevers behov av stöd bör uppmärksammas och utredas. I enlighet med avhandlingens fynd kan instrumentet Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS) användas för att ta fram valid information om behov av stöd i skolaktiviteter, varpå stödinsatser kan planeras och utvärderas för att öka elevers delaktighet i skolaktiviteter. Avhandlingen visade att en individuellt utformad IKT-intervention kan öka delaktigheten i skolaktiviteter för elever i behov av stöd i gymnasieskolan. Resultaten indikerade också att elever som upplevt behov av stöd i gymnasieskolan och som erhållit en IKT-intervention hade tro på sin arbetsförmåga.
Länk till avhandling: Participation and ICT : Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School
Psykometrisk prövning av bedömningsinstrument
För att kunna utreda behov av, tillhandahålla adekvata insatser och mäta förändring i utfallsmått över tid krävs tillförlitliga bedömningsmetoder där psykometrisk prövning av bedömningsinstrument är en viktig del.En central del av min forskning rör instrumentutveckling och psykometrisk prövning av olika bedömningsinstrument, via Rasch analys. Tillsammans med forskare vid LiU, och andra svenska och internationella universitet, bedriver jag studier där bedömningsinstruments psykometriska egenskaper undersöks. Primärt har, och är, bedömningsinstrument inom arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga varit i fokus. Nuvarande projekt involverar också den svenska versionen av Empowerment Audiology Questionnaire (EmpAQ SWE-15 och EmpAQ SWE-5), frågeformulär om egenmakt i vardagen bland användare av hörhjälpmedel.
