Vår forskning inom området rör dels barn och ungas egna perspektiv på och erfarenheter av hälsa och välbefinnande, dels hur barns och ungas hälsa och definierats och reviderats i politiska och professionella sammanhang både historiskt och i nutid.
Tonårstjejer följer ofta influencers som diskuterar sin psykiska hälsa. Men vilka normer om hälsa och välbefinnande förmedlas i sociala medier? I studien vill vi undersöka influencers inlägg om psykisk hälsa och hur inläggen tolkas av följarna.
Under andra världskriget evakuerades 70 000 finska barn till Sverige. Projektet undersöker hur svenska myndigheter och organisationer argumenterade för denna massevakuering. Det bidrar till insikter om politiken kring ensamkommande flyktingbarn.
Många varnar för att barn och unga mår allt sämre. Depressioner och ångest ökar. Men är det en reell förändring eller resultat av förändrade diagnoser och andra faktorer? Här analyseras hur media belyst och diskuterat barns och ungas psykiska hälsa.
Att unga mår dåligt är ett återkommande tema i rapporter och media. Vad betyder det och vad bygger argumentet på? Vi undersöker skolungdomars erfarenheter av psykisk hälsa och hur den kunskapen kan komplettera enkätstudier som mäter ungas besvär.
Medicinska screeningprogram utarbetas och används i allt fler delar av hälso- och sjukvården. Fler sjukdomar screenas för. I ljuset av detta behöver vi förstå vad screeningprogram innebär och gör – och de gör mer än enbart identifiera sjukdomar.
Vår utbildning och forskning handlar om barn och barndom med fokus på socialt samspel och språk, barns kultur och konsumtion och barndomens förändring i tid och rum. Målet är att bättre förstå barns och ungas perspektiv på sin omvärld.
I en komplicerad värld behövs forskare som kan hantera både bredd och djup och samarbeta över ämnesgränser. Att analysera stora samhällsfrågor tvärvetenskapligt är Temas specialitet. Studenterna tränas att hitta alternativa perspektiv.