Campus Norrköping blev scen för det digitala lantbruket

11 december 2025

Teiksma Buseva

Den 25 november var det liv och rörelse i Industrilandskapet i Norrköping. Mellan tegelväggar, forsande vatten och gammal fabriksarkitektur förvandlades Linköpings universitets Campus Norrköping till Europas kanske mest intensiva mötesplats för digitalt jordbruk. Det var här – mitt i historien – som framtiden tog plats.

Redan i entrén märktes att detta inte var en vanlig konferens. Där stod en Massey Ferguson-traktor som lika gärna kunde beskrivas som en robot: uppkopplad, sensorförsedd och redo att köra autonomt. På taket satt PerPlants kamerasensor, som ser näringsbehov och ogräs långt innan det mänskliga ögat gör det. Tekniken hälsade deltagarna välkomna innan någon människa hann göra det.

När Sofia Nyström ringde i sin kobjällra blev det en signal om att det var dags att dyka in i berättelser om jordbrukets digitalisering

En kavalkad av digitala pionjärer

Karolina Muhrman och Per Frankelius talar för deltagare på konferensen.

Efter en introduktion från Karolina Muhrman och Per Frankelius tog Nordens och Nederländernas mest spännande agtech-innovatörer scenen i besittning – som i en teknologisk actionfilm där varje talare stod för en ny ”plot twist”.

Norske Oscar Hovde från Nofence berättade hur hans idé om virtuella stängsel tagit klivet från fjällbeten till en europeisk megatrend. Med GPS, algoritmer och mjuka ljudsignaler ersätter tekniken kilometer av fysiska stängsel – och öppnar landskapet.

Danske Rasmus Emil Hansen från PerPlant fortsatte teknikresan och visade hur två kameror på ett traktortak kan revolutionera kemikalieanvändningen. Med AI-analys i realtid utlovade han inget mindre än en dramatisk minskning av herbicider – en tyst digital revolt mot onödig besprutning.

Den finska AI-experten Natalia Leinonen från Spogen.ai byggde vidare på temat genom att visa hur maskiner som redan idag är digitala mästerverk ofta används till bråkdelen av sin potential. Hennes vision: varje maskin ska ha en egen AI-assistent som guidar föraren i realtid. Manualer? De blir historia.

Djurvälfärd, ogräsrobotar och autonoma traktorer

Ellinor Eineren från Agricam tog oss med in i en digitaliserad ladugårdsvärld där bakterieprov, bildanalys och AI kortar tiden till mastitbehandling och ger korna bättre hälsa. Mänskliga värden och data möttes i hennes presentation – och publiken tog in varje ord.

Sedan höjdes pulsen när Tomas Täuber från Ekobot visade hur en ogräsrobot rensar ekologiska odlingar helt autonomt. Ekobots väg genom hinder, nästan-krascher och tekniska genombrott blev ett levande bevis på hur svårt – och hur viktigt – innovation är.

Nederländska Joris Hiddema från AgXeed gav oss därefter en av dagens mest banbrytande visioner: en autonom traktorplattform som inte väger mer än nödvändigt, inte packar marken och inte kräver förare. AgXeed är redan en av Europas mest omtalade fältrobotar.

Förmiddagen kulminerade i Arvid Ördes presentation av den hemmabyggda autonoma roboten Drever 120. En fossilfri, solcellsdriven maskin som laddas i ladugården – en cirkulär energilösning skräddarsydd för framtidens gårdar.

Eftermiddag: Från teknik till tillämpning

Efter lunch förflyttades perspektivet till hur allt detta faktiskt ska användas ute på gårdarna.

Lina Baudin och Carl Andås från Växa Sverige visade hur digitala verktyg kan följa vallens resa hela vägen till metanbildningen i kons mage – en datakedja som öppnar för helt nya klimatstrategier.

Caroline Eriksson från Gård & Djurhälsan delade erfarenheter från tester av digital betesteknik och gav en konkret bild av vad som krävs för att innovation ska fungera i praktiken.

Sedan klev Tomas Klingström från SLU Gigacow upp – forskarvärldens länk mellan teori och ladugårdsgolv. Han förklarade hur forskning kan översättas till digitala verktyg som gör verklig nytta.

David Askenteg från Väderstad tog sedan vid och beskrev en framtid där jordbruksmaskiner inte bara är starka – utan smarta. Från våren 2026 är alla Väderstads maskiner uppkopplade och ”robot ready”.

- Maskinerna kommer inte bara arbeta, sa David Askenteg.

De kommer tänka.

Cybersäkerhet, AI-motorvägar och framtidens gård

Anna Rydberg från RISE presenterade AgrifoodTEF – en europeisk testmiljö för AI och robotik, en motorväg för de idéer som visats tidigare under dagen.

Sedan kom dagens kanske mest allvarsamma inslag. Göran Wiréen från Combitech ställde en fråga som fick hela salen att stanna upp:

Är det digitala lantbruket en trygg utveckling – eller ett öppet mål för angrepp?

Det blev en påminnelse om att digitalisering inte bara skapar möjligheter, utan även sårbarheter.

Därefter delade Per-Olof Remmare och Sigrid Sandberg från Tillväxtverket med sig av erfarenheter kring hur småföretag i landsbygden kan lyfta sin digitala mognad.

Hur tar vi vara på denna digitala kraft?

Dagen avslutades med en panel fylld av praktiskt kunnande och strategiskt perspektiv. Under ledning av lantbrukaren och Agtech Swedens styrgruppsordförande Peter Borring diskuterade panelen hur digital teknik faktiskt ska användas – och göras lönsam – på gårdsnivå.

I panelen deltog Åsa Andersson från Ludvig & Co, Ulrik Lovang från Lovang Lantbrukskonsult, Jessica Ekström från LRF, Magnus Samuelsson från Agtech Sweden och Vadsbo Mjölk och Kyckling, Charlotte Önnestedt från Åby Storgård samt Sara Lundberg från Växa Sverige.

Se föredrag med Europas ledande agtech-innovatörer

Oscar Hovde - Nofence

Oscar Hovde, grundare av norska Nofence, berättar hur en barndomsfråga – ”varför går djuren inne när gräset är grönt?” – blev startpunkten för världens första kommersiella system för virtuell stängsling. Med hjälp av GPS-halsband, ljudsignaler och en mild elpuls kan kor, får och getter hållas på bete utan fysiska stängsel, samtidigt som bonden följer djuren i realtid via en app. Oscar visar hur tekniken ger djurägare sinnesro, sparar stängselkostnader, möjliggör mer regenerativa betesstrategier och förbättrar både jordhälsa och motståndskraft mot torka.

Rasmus Emil Hansen - Perplant

Rasmus Hansen, CEO och medgrundare av Perplant, berättar hur erfarenheterna från uppväxten bland julgranar och manuellt gödslande ledde till en ny idé: att göra precisionsodling lika enkel som att bara köra traktorn. Perplant har utvecklat en lågkostnadssensor med kameror som monteras på taket på befintliga jordbruksmaskiner och automatiskt kartlägger fälten varje gång bonden kör – oavsett om det är traktor, skördare eller spruta. Genom bildanalys och AI kan systemet upptäcka ogräs, stressade zoner, biomassnivåer och koppla detta till sprut- och gödseldata, vilket möjliggör upp till 87 % minskad kemikalieanvändning och smartare gödsling.

Natalia Leinonen - Spogen.ai

Natalia Leinonen, teknisk chef och medgrundare av finska spogen.ai, berättar hur AI-assistenter kan göra tunga maskiner smartare – utan att överväldiga förarna. Utgångspunkten är ett vardagsproblem: avancerade traktorer och maskiner med mängder av funktioner som varken används eller förstås, vilket leder till dyra fel och ständiga supportsamtal. Natalia visar hur spogen.ai omvandlar manualer och teknisk dokumentation till interaktiva AI-assistenter för både återförsäljare och förare, och berättar om Valtras “Talking Tractor” – en röststyrd traktorhytt där föraren kan fråga om allt från inställningar till driftdata.

Ellinor Eineren - Agricam

I den här föreläsningen berättar Ellinor Eineren, medgrundare och VD för Agricam, om två innovationresor – från idé till praktisk nytta på mjölkgården. Hon visar hur ett AI-baserat ”gårdslabb” för juverinflammation kan korta tiden från mjölkprov till svar från 5–10 dagar till cirka 48 timmar, och hur regelverk och validering kan bli både hinder och drivkraft för innovation. I den andra delen får vi följa förvandlingen av en analog whiteboard till ett digitalt planeringsverktyg, där veckans arbetsplan går från tre timmars manuellt pusslande till 15 minuter och hela gårdsteamet får bättre överblick, ansvar och historik. En personlig och konkret berättelse om hur digitalisering kan växa fram direkt ur vardagens problem på gården.

Tomas Täuber - Ekobot

Tomas Täuber, VD för Ekobot, berättar om utvecklingen av en autonom, eldriven robot som rensar ogräs i grönsaksodlingar – med fokus på en av lantbrukets största utmaningar: lökfält. Med AI, kamerateknik och mekanisk precisionsrensning kan Ekobots robot minska kemikalieanvändningen och ersätta manuellt arbete, samtidigt som lantbrukare får tillgång till data och insikter direkt från fältet. Tomas delar ärligt med sig av startupresan, från prototyper och teknikutmaningar till kommersiell produktion och hur man får lantbrukare att våga ta steget in i framtidens hållbara ogräsbekämpning.

Joris Hiddema - AgXeed

I denna föreläsning delar Joris Hiddema, medgrundare av AgXeed, sin resa från idé och prototyp till över 100 autonoma maskiner i drift i Europa. Hur skapar man lättare och smartare jordbruksteknik för att minska markpackning, öka effektivitet och driva hållbar utveckling? Joris berättar ärligt både om framgångarna och de stora utmaningarna – från stängda dörrar hos leverantörer till oförutsedda hinder i regelverk och finansiering. Ett inspirerande och insiktsfullt samtal om innovation, entreprenörskap och framtiden för autonoma jordbrukssystem.

Arvid Örde - Traktorarvid

Arvid Örde grundade Traktorarvid AB 2018 med ett tydligt mål: att bygga en eldriven traktor för tunga dragarbeten i jordbruket. I den här presentationen berättar Arvid om utvecklingen av Drever 120 – en midjestyrd, energieffektiv maskin med en elmotor i varje hjul, optimerad för plöjning, kultivering och sådd. Han går igenom batteriteknik, praktisk drifttid, möjligheten att använda batterisystemet som energilager och hur man på riktigt kan minska dieselförbrukningen i fält. Ett inspirerande exempel på svensk innovationskraft inom lantbruksteknik, från första prototyp till förserie och kommande serieproduktion

Expertnätverket delar kunskap och erfarenheter

Växa Sverige

Carl Andås och Lina Baudin från Växa Sverige presenterar digitala tester för framtidens lantbruk – från smart vattenövervakning och handhållna NIR-sensorer till drönaranalys och metanmätning med “sniffers” i mjölkrobotar. De visar hur ny teknik kan hjälpa lantbrukare att få koll på brunnar, analysera grovfoder på några minuter och samla in metandata för selektiv avel. Föreläsningen ger konkreta exempel på praktiska innovationer som redan testats i fält, och hur data kan minska klimatpåverkan och förbättra beslut i både växtodling och mjölkproduktion.

Gård & Djurhälsan

Caroline Eriksson från Gård & Djurhälsan berättar om hur digitala verktyg kan stärka djurhälsa och produktion i svensk kött-, får- och grisnäring. Hon visar resultat från Digitaliseringsnavet: omvärldsbevakning, tester och praktiska erfarenheter från bland annat betesprognoser med satellitdata, AI-baserad tillväxtanalys och digitala system för beslutsstöd i fält. Föreläsningen ger en överblick över hur rådgivning, robust teknik och rätt kompetens kan ge tryggare investeringar, bättre dokumentation och ökad lönsamhet i framtidens animalieproduktion.

Hushållningssällskapet

I den här presentationen berättar William English hur satellitdata kan användas i lantbruket – och visar exempel på produkter som redan finns på marknaden. Du får en snabb överblick över hur ”earth observation”-data kan stödja hela beslutsprocessen i fält: från att förstå läget, till att fatta beslut och genomföra åtgärder. William tar också upp vanliga utmaningar som datamängder, kvalitet, molnighet och behovet av fältkontroller, samt varför rätt verktyg kan göra satellitdata praktiskt användbar på gårdsnivå.

SLU

Tomas Klingström, forskare vid SLU, presenterar Gigacow – en nationell datainfrastruktur som samlar in och analyserar mjölkdata från tusentals kor över hela landet. Genom att kombinera mjölkningsdata, genetik, väderinformation och gårdsdata kan forskningen kartlägga allt från värmestress och metangasutsläpp till avel, stallmiljö och fodereffektivitet. Tomas visar hur över 7 miljoner mjölkningstillfällen och avancerade prediktiva modeller skapar praktisk nytta för rådgivning och gårdsutveckling, och hur framtidens lantbruk kommer kräva smartare datautbyte, AI-agenter och teknik som verkligen gör skillnad i vardagen på gården.

Väderstad

David Askenteg från Väderstad visar hur digital innovation och smarta maskiner kan skapa ett mer datadrivet och effektivt lantbruk. Han presenterar företagets resa från klassiska jordbearbetningsredskap till moderna, uppkopplade lösningar med sensorer, autonoma förberedelser och AI-baserat beslutsstöd. Föreläsningen ger konkreta exempel på digital teknik som mäter jordens egenskaper, optimerar sådd och kopplar samman maskindata i Väderstad Portal – allt för att stödja lantbrukare i en värld med klimatutmaningar, lönsamhetskrav och behov av precisionsjordbruk.

RISE

Anna Rydberg från RISE presenterar Agrifood TEF – en europeisk satsning som hjälper företag att snabbare utveckla, testa och validera AI- och robotiklösningar i jordbruket. Hon beskriver hur små och medelstora bolag kan få tillgång till avancerade testmiljöer, säkerhetsanalyser, GPS-robusthetstester och stöd i regelefterlevnad, från digitaliserade fält på Ultuna till autonoma fordonsanläggningar. Föreläsningen visar hur Agrifood TEF kan minska kostnader, förbättra utvecklingstider och öka chansen att ta en innovativ jordbruksrobot till marknaden – med EU-finansiering och praktiskt stöd hela vägen.

Combitech/ Cyberly

Göran Wiréen från Combitech tar oss in i den kanske minst synliga – men allt viktigare – sidan av det digitala lantbruket: cybersäkerheten. Med exempel från verkliga attacker mot bland annat vattenförsörjning, handel och fjäderfäproduktion visar han hur snabbt ökande digitalisering i jordbruket också öppnar dörrar för nya sårbarheter. Föreläsningen går igenom hur svaga länkar uppstår i uppkopplade system, varför enkla saker som standardlösenord och IoT-prylar kan bli stora risker, och hur man stegvis kan bygga motståndskraft: öka medvetenheten, förebygga, motverka och kunna återhämta sig när något faktiskt händer. En praktisk och ögonöppnande genomgång för alla som bygger eller använder digital teknik i lantbruket.

Tillväxtverket

Per-Olof Remmare och Sigrid Sandberg från Tillväxtverket presenterar ett flerårigt nationellt arbete för att stärka digital mognad hos små företag i Sveriges landsbygder. Genom rådgivning, coachning och samarbetsprojekt – finansierade via EU:s landsbygdsprogram – har över 1 300 företag fått stöd i att utveckla sin affär med digitala verktyg. Föreläsningen visar vilka hinder som finns, hur digitalt arbetssätt kan öka tillgängligheten och vilka effekter satsningen haft inom bland annat gröna näringar. Det är en bred inblick i lärdomar, statistik och framgångsfaktorer bakom en av de största satsningarna på digitalisering av mikroföretag i Sverige.

Kontakt

Relaterat innehåll

Drönare som flyger över ett fält i solnedgång.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Ett nationellt kunskapsnav med uppdraget att lyfta digitaliseringens möjligheter för svenskt jordbruk. En viktig del i arbetet är att förädla, paketera och förmedla kunskap till näringen.

Bilden visar ett system för satellitbaserad utportionering av flytande gödsel.

Agtech Sweden

Agtech Sweden syftar till att etablera en innovationsmiljö för morgondagens lantbruk, med fokus på sensorer, digitalteknik, AI och sakernas internet.

Senaste nytt från LiU

Spetsforskning inom IT och mobil kommunikation växer

Effektiv 6G, avancerad robotik och samspelet mellan människa och maskin är några teman för de 25 nya forskningsprojekt som beviljats medel inom satsningen ELLIIT. Projekten delar på totalt 255 miljoner kronor över fem år.

En lastbil som kör på en motorväg bredvid ett grönskande fält.

Tunga transporter på grön vätgas dyrare i Norden

Grön vätgas gjord med sol- och vindkraft skulle vara billigare att producera på sydligare breddgrader jämfört med i Norden. Det visar en studie från LiU.

Kunderna behöver trygghet när företagen tar in AI-teknik

Som kunder kan vi bli både nöjda och mer intresserade när ett företag erbjuder digitala, innovativa tjänster, till exempel en AI-baserad lösning. Samtidigt kan detta få oss att avvisa sådana tjänster.