Hur får man barn att inte bara kunna läsa – utan också vilja läsa? Den frågan står i centrum för Anna Martín Bylunds nya forskningsprojekt, som nu beviljats medel från Skolforskningsinstitutet (Skolfi). Genom att utgå från elevernas egna perspektiv ska projektet bidra till en mer nyanserad förståelse av barns läsning och läsutveckling.
Från pekpinnar till drivkrafter
Projektets syfte är att utveckla läsundervisning i fritidshem som kan komplettera skolans arbete och skapa förutsättningar för att elever ska vilja läsa och utveckla en egen läsidentitet.
- Vi ska undersöka hur planering, genomförande och uppföljning av läsundervisning kan utvecklas i fritidshem, som ett komplement till skolans undervisning och med utgångspunkt i elevers egna perspektiv, behov och preferenser kring läsningens vad, var, när, hur, med vem och varför, säger Anna Martín Bylund.
Fröet till projektet
Idén växte fram ur en pilotstudie där en utvecklingschef i den samverkande kommunen uttryckte dilemmat: ”Vi vet hur vi ska lära eleverna att läsa – men inte hur vi ska lära dem att vilja läsa.”
Resultaten från PIRLS 2021 se faktaruta nedan) visar att svenska 10-åringar presterar över genomsnittet i EU/OECD när det gäller läsförmåga – men att deras inställning till läsning är mindre positiv. Kommunen identifierade fritidshemmen som en outnyttjad resurs med potential att stärka barns läsintresse, något som passade väl ihop med Anna Martín Bylunds tidigare forskning om barns kroppsliga och emotionella upplevelser av läsning.
Utmaningen: att vidga synen på läsning
– Många barn kategoriserar sig själva, redan i början på mellanstadiet, som ”läsare” eller ”ickeläsare”, ofta på ett ganska oreflekterat sätt. Vi tror det delvis bottnar i en likriktad syn: läsning är omspunnet av normer som verkar lägga krokben för många. Vi vill ”bråka lite” med den bilden och förstå hur olika miljöer, tider och sociala sammanhang påverkar barns relation till läsning, säger Anna Martín Bylund.
En central utmaning är de ofta vuxenstyrda föreställningarna om vad läsning är och hur den bör gå till. Genom fritidshemmens barncentrerade pedagogik finns möjlighet att utforska andra sätt och eventuellt skapa nya vägar till läsning, på elevernas egna villkor.
Eleverna i centrum
Forskningen genomförs i nära samarbete med kommunens fritidshem i tre steg:
- Planering, genomförande och utvärdering av läsundervisning tillsammans med elever.
- Vidareutveckling av undervisningsdesignen i samtliga fritidshem.
- Analys och konceptualisering av elevers läsvilja och läsidentitet.
Eleverna deltar genom enkäter, intervjuer och så kallade ”knat-och-prat”-promenader, där de samtalar om sina upplevelser av läsning i sin vardagsmiljö.
Mot en nyanserad bild av läsning
– Jag hoppas att projektet kan bidra till att fler elever blir nyfikna på sin egen förmåga att bli berörda av litteratur och att fler känner att de både kan och vill identifiera sig som läsare. Men jag hoppas också att vi vuxna blir mer öppna i vår syn på elevers läsning och på vad läsning kan vara, säger Anna Martín Bylund.
Mellan stora ord som ”läslust” och ”läskris” finns ett mellanrum som rymmer många olika sätt att läsa – och det är just där, menar hon, som nyfikenheten och utvecklingen kan ta fart.
Pirls
Pirls (Progress in International Reading Literacy Study) är en internationellt jämförande studie som undersöker elevernas läsförmåga och attityder till läsning. Studien undersöker också elevernas skolmiljö, undervisning och läsning i hemmet. Det handlar om ungas kunskapsutveckling och möjlighet att nu och i framtiden kunna ta del av och påverka det samhälle de lever i. (Källa: Skolverkets webbplats).
