19 september 2025

Som journalist längtade Katarina Soldan efter att få gräva djupare, och sökte sig till Linköpings universitet. Sedan hösten 2021 år är hon doktorand och undersöker effekterna av mellankommunal samverkan.

Närbild på Katarina soldan, trädäck i bakgrunden.
Katarina Soldan, doktorand vid Linköpings universitet. 

Det har gått fyra år sedan Katarina Soldan började på Avdelningen för statsvetenskap vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), samt vid Centrum för kommun strategiska studier (CKS). Tidigare jobbade hon som journalist och märkte då att det var de långa jobben hon drogs till – då hon behövde gräva i statistik och grotta ner sig i ett ämne.

– Jag tror att jag tänkte att jag nog borde forska eftersom jag gillade att djupdyka i olika frågor. Men det kom också från ett samhällsintresse och att jag verkligen gillar att skriva, säger hon och berättar också om en stark önskan att doktorera.

Samhällsinriktad forskning

I sin forskning undersöker hon effekterna av mellankommunal samverkan, alltså, att kommuner delar på uppgifter, delegerar uppgifter till andra kommuner, eller till nya politiska organ.

– Det ses som en lösning från både kommunal och statlig nivå på många kommunala problem. Kanske framför allt för mindre kommuner. Jag vill förstå om man uppnår det man har tänkt: Att man ska spara pengar, lyckas med kompetensförsörjningen och så vidare. Jag skriver också om vad det betyder för den lokala demokratin.

Vad tycker du om att vara doktorand?

– Jag älskar verkligen mitt jobb. Det var som jag trodde, vilket ingenting i livet är, men det här var det. Man ska jobba mycket själv i långa projekt och skriva. Det är rätt så fritt och kreativt.

Katarina Soldan sitter på en bänk utomhus längs en asfalterad väg, träd och B-huset syns delvis i bakgrunden.
Katarina Soldan jobbar vid Avdelningen för statsvetenskap på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).
Hon tycker att jobbet som doktorand är spännande, och lyfter att det är få människor som får chansen att ägna sig åt en fråga i fem år.

– Det är en unik möjlighet. Sen ska man vara medveten om att det är ett väldigt speciellt jobb. Just i att man faktiskt driver ett stort projekt i hög grad själv.

Jag tror verkligen att man har stor nytta av att ha andra jobberfarenheter.

Om man funderar på att doktorera är det bra om man också tycker om att skriva, tror Katarina.

– Man ska ha tyckt det varit väldigt roligt att skriva en masteruppsats, för annars kommer man inte tycka att det är kul att skriva en avhandling, säger hon.

Många tänker kanske att doktorera, det gör man direkt efter avslutade studier. Men även om man varit ifrån universitetet ett antal år ska det inte stå i vägen för att söka lediga doktorandtjänster tycker Katarina. Det behöver inte vara en nackdel, tvärt om menar hon.

– Jag tror verkligen att man har stor nytta av att ha andra jobberfarenheter. Eftersom det är ett lite speciellt jobb så kan det vara skönt att ha varit på ett annat jobb där man övat på att driva projekt och möta deadlines. Jag tror att det är en stor fördel att ha några år på nacken, säger Katarina Soldan.

Vill du också bli doktorand på LiU?

Senaste nytt från LiU

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.

Drygt 23 miljoner till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap

Riksbankens Jubileumsfond beviljar drygt 23 miljoner kronor till forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap vid LiU. Det handlar bland annat om vikten av namn, konsekvenserna av uranbrytning, politisk polarisering och robotar.