04 november 2021

Restriktionerna under coronapandemin har minskat spridningen också av andra virussjukdomar som förkylning. Men vad händer när restriktionerna nu släpps? Kan vi leva som vanligt och hur sjuka blir vi då? LiU-professor svarar och förklarar.

Händer som tvättas.
Fotograf: Mostphotos
Under coronapandemin har vi levt med restriktioner och distansläge med få kontakter med andra människor. Det har gjort att spridningen av vanliga virus, som förkylning, influensa och vinterkräksjuka också minskat. Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet, svarar på frågor om vad som sker när restriktionerna släpps.

Går det att se någon förändring i hur ”vanliga” virus beter sig efter att restriktionerna har släppts?

– Sättet som virus sprids på ändras inte, men kan blockeras och förhindras genom olika restriktioner. När dessa släpps så kommer virus tillbaka. Ett exempel är de pågående stora RS-virusutbrotten. Det som förvånar är att RS-utbrotten har kommit väldigt tidigt på året, varför vet vi inte i dagsläget. Det återstår att se när vinterkräksjuka och influensa kommer tillbaka.

Under pandemin har människor slutat hälsa med handslag och kramar. Vi har hållit avstånd och använt ansiktsmask – bör vi fortsätta med det?

– Nej det ska vi inte. Coronaviruspandemin är unik och kräver unika och ovanliga restriktioner, men dessa kommer att lyftas helt när antalet sjukdomsfall går ner ytterligare och fler har blivit vaccinerade. SARS-Cov-2 kommer med tiden att bli ett säsongscoronavirus som vi kommer att få leva med. Virus blir ”snällare” med tiden och finns hos oss konstant. Vaccinerna som nu används är oerhört effektiva att ge skydd mot sjukdom och död, men har begränsad effekt mot smittspridning.

– Jag får ofta frågan om SARS-CoV-2 kan utrotas. Svaret är nej, bara virus som endast har människa som art för infektion kan utrotas, till exempel smittkoppor, och vi är på god väg att utrota poliovirus som ger barnförlamning.

– SARS-Cov-2 likt influensa är ett zoonosvirus, vilket betyder att dessa virus på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor.

Finns det någon hälsorisk kopplad till att leva för sterilt?

– Ja, människor har utvecklats under evolutionen med bakterier och dessa behövs för vår överlevnad. Tänk bara alla bakterier i tarmen (mikrobiota) som behövs för vår överlevnad. Dessutom är det rent praktiskt omöjligt att leva helt sterilt, då vi har bakterier runt omkring oss dagligen.

Hjälper det att tvätta händerna och fortsätta använda handsprit för att undvika vanliga virusinfektioner?

– Det beror på vilka virus vi talar om. Effekten av handsprit vid luftburna virusinfektioner som influensa, mässling, vattenkoppor och coronavirus är starkt överdriven. Dessutom är tvål bättre än sprit. När det gäller så kallad fecal-oral smittspridning (smittspridning via förorenad mat eller vatten, typ vinterkräksjuka) har handhygien en förebyggande effekt.

Vad har du för tips till människor som vill undvika att bli smittade av vanliga virus?

– Undvik kontakt med redan smittade personer. Det bästa är vaccination, som tillsammans med antibiotika, är det bästa som hänt mänskligheten ur en hälsoaspekt. Kom ihåg att kanske 90 procent av alla virusinfektioner som människor får ger mycket milda symptom.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Glad ung kvinna jobbar framför dator med böcker bredvid. Har tröja med symbolen av mattecoach online

Mattecoach på nätet – studenter hjälper med matten

Mattecoach på nätet har stöttat nära 70 000 elever i matematik. Tjänsten är ett samarbete mellan KTH, Linköpings universitet och Chalmers. Nu har konceptet spridits internationellt.

Fredrik Garcia i en bänkrad.

Pandemieffekt: Kvinnliga politiker fick mer plats vid digitala möten

När kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin började kvinnliga ledamöter ägna mer talartid åt att prata infrastruktur och ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

Josefina Syssner – professor på besök i den akademiska världen

I tonåren ville Josefina Syssner bli serietecknare. Att plugga på universitet hade hon inte en tanke på. Några decennier senare är hon professor i kulturgeografi med ett särskilt öga för de delar av Sverige som tappar befolkning år efter år.