Sverige är ett av de mest betalkortsberoende länderna i världen, så vad skulle hända om betalsystemet slutade fungera i tio dagar? Det är den centrala frågan i ”Om betalsystemet kraschar”, ett forskningsprojekt med forskare från Högskolan i Skövde, Linköpings universitet, Mittuniversitetet och företaget Combitech. Från LiU har två forskare från Institutionen för datavetenskap deltagit, Björn Johansson, adjungerad professor, och Peter Berggren, adjungerad universitetslektor. Projektet är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Under de fyra år som ”Om betalsystemet kraschar” pågått har länsstyrelser i 15 län spelat ett simuleringsspel, ett slags rollspel. Länsstyrelserna har bjudit in lokala deltagare, till exempel lokala politiker, medier, affärsinnehavare, bensinmacksföreståndare och företag som förser bankomater med pengar.
Det står 500 kunder på ICA Maxi
Vid själva speltillfället sitter deltagna i ett rum och får veta av spelledaren att betalsystemet inte fungerar. De får sedan frågan: ”Vad gör ni nu?”.
– Ofta är det butiksägare och bensinmacksföreståndare som initialt reagerar starkast. För dem är det här ett konkret problem. Om det står 500 kunder på ICA Maxi som inte kan betala, vad gör man? Behöver man sätta in fler väktare? Från kommunen kanske man fokuserar mer på hur man ska kunna hjälpa svagare grupper, säger Björn Johansson.
I spelet finns en simulator, ett datorprogram, som beräknar betalflöden, transporter och annat. Den simulerar också medborgare som vill ha olika saker, som att tanka bilen eller handla mat. Beroende på vad spelarna gör så förändras förutsättningarna.
Så hur reagerar då speldeltagarna?
– Många inser att man tidigt måste informera om att det är ett betalstopp. Att vi inte vet hur länge det kommer att hålla på, men att vi gör allt vi kan för att fixa det. Ni ska inte åka till affären och köpa så mycket mat som möjligt. Ta det lugnt och avvakta, säger Björn Johansson.
Försöker hitta alternativa betalsätt
I pandemins början såg vi att folk hamstrade vissa varor. Ett sätt att förhindra sådant är att begränsa hur mycket pengar man får ta ut från bankomaten.
– De flesta som har butik vill inte stänga den. Det är dåligt för dem och för kunderna. Kanske begränsar man antalet kunder i affären. Anta att man börjar sälja på kredit, då kan man inte hantera lika många kunder i butiken, säger Peter Berggren.
Butiksägare försöker också hitta alternativa betalsätt.
– Det är mycket tal om Swish och andra digitala betalningsmetoder. Då har vi från spelet sida lagt in begränsningar. Kanske kraschar Swish för att det är för många användare samtidigt, berättar Peter Berggren.
En händelse man inte planerat för
Under spelets gång observerar de båda LiU-forskarna vad deltagna gör och hur de samarbetar.
– Vi har skapat ett instrument som bland annat består av ett observationsprotokoll. Vi lyssnar på vad spelarna säger och vilka strategier de utvecklar. Sedan försöker vi kategorisera strategierna utifrån en teoretisk modell där vi undersöker resiliens, säger Björn Johansson.
Resiliens är, förenklat, ett sätt att mäta ett systems förmåga att hantera en störning. Har det den flexibilitet och anpassningsförmåga som krävs för att hantera en situation som det egentligen inte är skapat att hantera?
– En betalstörning i den här skalan är ett typiskt exempel på en händelse man inte planerat för. Det finns ingen organisation på plats för att hantera ett tio dagar långt avbrott i betalsystemet, säger Björn Johansson.
Spelet en produkt av forskningsprojektet
Projektet avslutas med att forskarna presenterar en rapport. I den understryks vikten av tidig informationsspridning och att affärerna bör ha beredskap för andra betalningssätt än betalkort.
– Det är också viktigt att de här typerna av organisationer samtränar så att de har träffat varandra och förstår varandras behov. Det här är aktörer som annars sällan träffar varandra. Det är inte särskilt ofta en mackföreståndare och den lilla Ica-handlaren är med i länsstyrelsens krishanteringsspel, säger Peter Berggren.
Förutom forskningsartiklar och rapporten är själva spelet en produkt av forskningsprojektet. Det är ett pedagogiskt verktyg som har utvecklats och förbättrats med varje speltillfälle.
– Vi har skapat spelet och metodiken. Det får MSB, länsstyrelser och andra såklart använda. Projektet tar slut nu, men spelet finns kvar, säger Björn Johansson.
Forskningsrapporten kommer att presenteras på en workshop den 2 juni som är öppen för alla. Läs med och anmäl dig här.
