20 november 2025

Forskare vid Linköpings universitet får dela på 12 miljoner kronor för nya projekt som ska förbättra behandling och livskvalitet för cancerpatienter. Bland dem Henrik Green som forskar om hur genetiska skillnader mellan patienter kan påverka hur man reagerar på cancerbehandling.

Fotograf: Emma Busk Winquist

Cancerfonden delar under 2025 ut över en miljard kronor till svensk cancerforskning, vilket är det största beloppet någonsin, uppger Cancerfonden i ett pressmeddelande.

Ett av de projekt som får anslag leds av professor Henrik Green, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV), som forskar om hur genetiska skillnader mellan patienter kan påverka hur man reagerar på cancerbehandling. Syftet är att kunna förutse vilka patienter som riskerar att få allvarliga biverkningar av cytostatika, så att behandlingen kan göras mer träffsäker och skonsam.

– Alla reagerar olika på cancerbehandling. En del klarar cytostatika utan problem, medan andra får livshotande biverkningar redan efter första kuren. Målet är att kunna anpassa doser och behandling utifrån varje individs genetiska profil, säger Henrik Green.

Individanpassad behandling

Greens forskargrupp ska sekvensera patienters DNA och använda AI för att bygga modeller som kan identifiera vilka patienter som löper störst risk för biverkningar. Genom att kombinera genetisk information med laboratoriestudier hoppas de kunna skapa modeller som används direkt i kliniken. För ändamålet erhåller de nu 3 miljoner kronor från Cancerfonden.

– Det här projektet är ett tydligt exempel på hur forskning kan göra vården mer individanpassad. Lyckas man förutsäga vilka patienter som riskerar svåra biverkningar kan fler få rätt behandling från början – med bättre resultat och livskvalitet, säger professor Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

12 miljoner till BKV:s forskning

Utöver Henrik Green får tre forskare vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper anslag från Cancerfonden för sina forskningsprojekt:

  • Judit Arvelund får finansiering för projektet Virus-based immunotherapy for the treatment of lymphomas – Characterizing tissue-specific resistance mechanisms.
  • Anna Fahlgren tilldelas medel för projektet The role of shear stress in promoting secondary metastases of bone-metastatic breast cancer to the lung and liver.
  • Johanna Ungerstedt får stöd för projektet Indepth molecular characterization of genotype, phenotype and microenvironment in Chronic Myelomonocytic Leukemia to delineate disease onset mechanisms and the role of chronic inflammation.

Forskare som får anslag från Cancerfonden

Relaterat innehåll

Man i labbrock håller upp provrör innehållandes två gröna tabletter.

Från labb till lagstiftning - kampen mot nya nätdroger

En ny drog på marknaden – varje vecka. Så har utvecklingen sett ut i Europa de senaste åren när det gäller tillgången på nätdroger. Henrik Green använder forskning för att hjälpa myndigheter att snabbare få stopp på de farligaste nätdrogerna.

Henrik Green.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

Forskare (Emma Björk, sittandes, Anna Fahlgren, står) i labb.

Boostat nanomaterial ska fästa höftprotesen

Cellbiologen Anna Fahlgren har slagit sig ihop med materialforskaren Emma Björk. Tillsammans ska de använda nanomaterial som kan bidra till en bättre läkprocess och snabbare återhämtning för patienten.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Drönare flyger över ett landskap

LiU startar nytt program – teknik möter natur och samhällsnytta

Hösten 2026 lanserar Linköpings universitet ett nytt kandidatprogram i naturgeografi. Utbildningen kombinerar naturvetenskaplig förståelse med tekniska färdigheter inom GIS och fjärranalys – och är utformad i nära samarbete med branschen.

Läkare mäter blodtrycket på en ung man.

Högt blodtryck i tonåren tyst risk för åderförfettning

Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en LiU-studie. Fynden pekar på att högt blodtryck tidigt i livet spelar en viktig roll i utveckling av sjukdom i hjärtats kranskärl.

Amal Kanzari fotograferad snett nedifrån.

Unga forskare får miljonstipendier

Nio unga forskare får dela på närmare 18 miljoner kronor från Catharina Högbom och Michael Cocozzas stiftelse för forsknings- och kulturändamål. Pengarna ska finansiera forskning vid Linköpings universitet.