År 2019 började en ny grupp droger skörda liv i Europa och Nordamerika – nitazenerna. De är designade för att ge liknande effekter i hjärnan som morfin och heroin och tillhör gruppen nya syntetiska opioider. Men nitazener kan vara flera hundra gånger starkare än heroin.Fotograf: Thor Balkhed
När nitazenerna började användas som droger hade de redan existerat i runt 60 år. De utvecklades nämligen av läkemedelsföretag som ville ta fram nya smärtstillande läkemedel liknande fentanyl. Men nitazener visade sig ha oacceptabla biverkningar som satte stopp för deras potential som läkemedel.
"Mer potenta än fentanyl"
– Det finns nitazener som är mer potenta än fentanyl, som är den kraftigaste opioiden vi använder inom sjukvården. Det handlar om väldigt små doser för att få effekt och framför allt biverkningar. Får man i sig för mycket stängs andningscentrumet i hjärnan av och man dör av andningsstillestånd, säger Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet.
Det finns flera exempel på att nitazener sålts i falska förpackningar, eller blandats i andra substanser, så att de som tar substansen inte vet vad de egentligen får i sig. Risken för dödliga överdoser är mycket stor. Bara under 2024 dog 31 personer i Sverige av nitazener, enligt Rättsmedicinalverket. Hälften var yngre än 35 år.
Under hösten 2024 gick bland annat Polismyndigheten och Rättsmedicinalverket ut med en skarp varning om nitazener. Polisen stängde ner sajter som sålde dem öppet.
Forskning bakom kulisserna
Myndigheternas insatser mot handeln med nitazener föregicks av forskning bakom kulisserna. Det är här Henrik Greens forskargrupp kommer in i bilden. För att rättsvårdande myndigheter som polis och åklagare ska kunna slå till mot en ny psykoaktiv substans måste den klassas som narkotika. Det räcker nämligen att tillverkaren har bytt ut en enda atom jämfört med en narkotikaklassad substans för att molekylen ska räknas som ett nytt preparat som är tillåtet att sälja och inneha.
– Vi jobbade tillsammans med Folkhälsomyndigheten med att klassificera nitazenerna. Det arbetet låg till grund för Rättsmedicinalverkets och Polismyndighetens arbete med att stänga ner hemsidor, så att man fick bort väldigt mycket av distributionen, säger Henrik Green.
Efter insatsen har antalet dödsfall kopplade till nitazener sjunkit.
Att nya nätdroger under en period är lagliga att inneha, och dessutom lätta att få tag på genom webbsidor som säljer dem, gör att en del tror att de är ofarliga.
– Förhoppningsvis bidrar vi till att folk blir medvetna om att de här typerna av droger är ytterst olämpliga. När de kommer har vi ingen koll på hur starka de är eller vilka biverkningar de får. Så det preventiva arbetet känns viktigt – att vara ute i skolor och prata om det här och att samarbeta med myndigheterna så att de kan gå ut till allmänheten med rätt information, säger Henrik Green.
Snabbare process
Hans forskargrupp har utvecklat nya metoder och processer för att så snabbt som möjligt få ut viktig information om nya nätdroger till nationella folkhälsomyndigheter och europeiska narkotikaunionen, EUDA. Forskarna tar reda på hur substansen verkar i kroppen och hur stark effekten är. De kan också få indikationer på vilka substanser som är mest beroendeframkallande. Rapporterna skickar de direkt till myndigheterna. Det snabbar på processen betydligt, jämfört med tidigare när myndigheter behövt vänta på att forskare ska dela sina resultat i vetenskapliga publikationer.
Tillvägagångssättet har haft positiv effekt på arbetet med att utreda och reglera nya substanser. I ett projekt är LiU-forskarna underleverantör till Rättsmedicinalverket som levererar data till Folkhälsomyndigheten. Under de första fem åren ingick data från projektet i ungefär 50 klassificeringsunderlag för narkotika. I hälften av fallen var forskargruppens data det enda tillgängliga vetenskapliga underlaget.
Forskargruppens data kan hjälpa utredare på Folkhälsomyndigheten att prioritera bland nya substanser som dyker upp. På så sätt kan resurser riktas mot substanser som är särskilt angelägna att utreda och reglera, till exempel substanser som har stor spridning i Sverige.
– En stor andel av data från projektet rör opioider, som är extra prioriterade att utreda eftersom de innebär stor risk för ohälsa och dödsfall. En annan grupp är cannabinoiderna, där det dyker upp nya substanser i snabb takt, säger Åsa Bertilsson Pfuhl, som är utredare på Folkhälsomyndigheten.
Potential att göra gott
Flera av de substanser som en del brukar som droger, har alltså från början utvecklats i syfte att bli läkemedel. Det motsatta kan också hända. Henrik Green förklarar att bland de nya psykoaktiva substanserna kan det dyka upp ämnen med potential att användas inom vården:
– Vi håller alltid koll efter substanser som skulle kunna vara potentiella läkemedel. Sådana substanser kan vi jobba vidare med i andra typer av studier för att se om vi kan utveckla dem åt ett annat håll.
Artikeln har också publicerats i LiU magasin 3/2025.