– Högt blodtryck är den största påverkbara riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur är den största enskilda dödsorsaken globalt, säger Pontus Henriksson, biträdande professor i näringsfysiologi, som lett studien tillsammans med Karin Rådholm, biträdande professor i allmänmedicin, båda vid Linköpings universitet.
I dag är insatser för att förebygga och behandla högt blodtryck, som också kallas hypertension, främst fokuserat på vuxna individer. Men en ny svensk studie stärker bilden att blodtryckets påverkan på hälsan kan börja redan tidigt i livet.
I studien, som publiceras i tidskriften JAMA Cardiology, har forskarna använt avancerad datortomografi, så kallad DT-kranskärl, för att undersöka kranskärlen som förser hjärtat med blod. DT-kranskärlsmätningarna gjordes på runt 15 000 män när de var i åldrarna 50 till 64 år i den stora nationella befolkningsstudien SCAPIS. Metoden ger högupplösta bilder av hur stora åderförfettningsplack som finns i blodkärlen, och vad de innehåller, vilket påverkar hur riskfyllda de är.
Drygt 10 200 av dessa män hade mönstrat för värnplikt när de var ungefär 18 år gamla. Vid den tiden var det obligatoriskt i Sverige för män att mönstra, vilket innebär att data är representativa för svenska män i den åldern. Forskarna undersökte om det fanns samband mellan det blodtryck männen haft i 18-årsåldern och hur deras kranskärl mådde nära 40 år senare.
Tydligt ökad risk
Blodtrycket är den kraft som uppstår när blodet pressas mot kärlväggarna. När hjärtat pumpar ut blod är tycket högre, och kallas systoliskt eller övertryck. När hjärtat slappnar av och fylls med blod inför nästa hjärtslag, är trycket lägre och kallas diastoliskt eller undertryck. Blodtrycket anges med båda talen och mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. Ett blodtryck under 140/90 mmHg räknas som normalt enligt svenska riktlinjer.
– Det viktigaste vi ser är att de som hade ett övertryck på 140 eller ett undertryck på 90 eller mer löpte en tydligt ökad risk för åderförfettning i kranskärlen senare i livet. Men det fanns en riskökning redan vid blodtryck på 120/80 mmHg, säger Karin Rådholm, som även är specialistläkare i allmänmedicin på Vårdcentralen Kärna i Region Östergötland.
Nyligen har vissa internationella rekommendationer sänkt gränsvärdet för vad som räknas som förhöjt blodtryck till 120/80 mmHg. Sänkta gränsvärden innebär att fler än tidigare är i riskzonen.
Åderförfettning börjar tidigt
I den aktuella studien fann forskarna att ju högre blodtryck vid mönstringstillfället, desto högre risk för åderförfettning i medelåldern med en förhöjd risk redan vid ett blodtryck på 120/80 mmHg. I analyserna har forskarna tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Studien visar att utveckling av åderförfettning börjar tidigt. Vården måste behandla högt blodtryck hos unga mer aktivt. Problemet är att högt blodtryck sällan ger symtom. Det är inget som känns, så om man inte mäter sitt tryck kan man ha högt blodtryck utan att veta om det, säger Karin Rådholm.
Riskfaktorer vanligare bland unga i dag
Några av de faktorer som ökar risken för högt blodtryck, som övervikt och dålig kondition, är vanligare bland ungdomar i dag än när studiedeltagarna var unga för 40 år sen.
– På bara en till två generationer har andelen unga med obesitas ökat rejält medan konditionen har gått ner. Så de här resultaten är i högsta grad relevanta för de som är unga i dag, säger Pontus Henriksson.
Eftersom endast män ingår i studien, går det inte att dra slutsatser om kvinnors sjukdomsrisk.
Studien har finansierats med stöd av bland andra Hjärt-Lungfonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Vinnova och Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Flera andra forskare från Linköpings universitet deltog också i arbetet med studien: Ángel Herraiz-Adillo, Hampus Eriksson, Carl Johan Östgren och Oskar Lundgren.
Artikeln: Blood Pressure in Adolescence and Atherosclerosis in Middle Age: A Population-Based Cohort Study, Ángel Herraiz-Adillo, Hampus Eriksson, Viktor H. Ahlqvist et al, (2025), JAMA Cardiology, publicerad online den 19 november 2025, doi: https://doi.org/10.1001/jamacardio.2025.4271
