Rätt stöd skapar bättre förutsättningar för barn i samhällsvård

Den 5 juni disputerade Rikard Tordön, Barnafrid, med sin avhandling om hälsa, upplevt stöd och skolprestation bland barn i samhällsvård. Hans slutsatser är att barn som befinner sig i någon form av samhällsvård mår sämre, är mer våldsutsatta och har sämre förutsättningar att lyckas i skolan än sina jämnåriga skolkamrater. Men med rätt stöd går det att påverka barnens utveckling i positiv riktning.

Rikard Tordön - disputation Rikard Tordön psykolog och medicine doktor, Barnafrid vid Linköpings universitet. Foto: Ulrik Svedin

Barn och unga i samhällsvård löper som grupp större risk att få sämre hälsa och skolresultat, bli utsatta för övergrepp och att hamna i drogberoende och kriminalitet. De har också sämre utsikter när det gäller jobb och ekonomi. Tidigare forskning är ofta gjord på mindre grupper och man vet ganska lite om vilka effekter olika stöd egentligen ger.

Syftet med avhandlingen var att utforska hälsa, upplevt stöd, och övergrepp hos barn och unga i samhällsvård, samt att bedöma hur förutsättningarna för lyckade skolresultat förändras genom Skolfam – en modell som används i tjugotvå svenska kommuner för att stärka skolresultat för barn i familjehem.

Tester

Avhandlingens frågor om hälsa och upplevt stöd bygger på enkäter, riktade till många tusen barn och unga i högstadiet och gymnasiet. Där har svar från de som bor i familjehem eller på behandlingshem jämförts med övriga elevers svar. De frågor som handlar om förutsättningar för skolprestationer har undersökts genom en sammanställning av nästan 900 tester i läsning, räkning, intelligens, samt psykosociala styrkor och svårigheter. Testerna av barn i familjehem har gjorts av specialpedagoger och psykologer i de olika Skolfam-team som finns i Sverige.

Slutsatsen är att barn i Skolfam faktiskt ökar sina förmågor i såväl läsförståelse som matematik och intelligens efter de två första åren av insatsen. Däremot syns ingen förbättring i mindre komplexa funktioner som ren textavkodning, läshastighet eller känslomässigt påverkade funktioner som kamratproblem eller symptom på psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa och otrygghet

Forskningsresultaten visar också att det är mer än dubbelt så vanligt att ungdomar i samhällsvård har sökt vård för psykisk ohälsa jämfört med övriga. En betydligt högre andel av de samhällsvårdade har varit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld.

  • Det visade sig också att barn i samhällsvård är mindre bekväma med att vända sig till vuxna hemma eller kompisar om de får problem. Men de har ungefär liknande förtroende för professionella, till exempel lärare, skolsköterskor eller ungdomsmottagningar, som andra unga. Mer än var fjärde kände sig inte riktigt trygg i skolan och var femte var inte riktigt trygg hemma, berättar Rikard Tordön.

Rätt stöd ger bättre förutsättningar

Den viktiga nya kunskapen är att många viktiga pusselbitar för en bra utveckling går att påverka med rätt stöd.

  • Det finns också behov av att utveckla metoder för att på bred front stärka skyddsfaktorerna, och minska riskerna för ohälsa som barn i samhällsvård lever med. För att göra det behövs mer exakta svar på hur kedjorna hänger ihop, från sådant som händer innan eller under samhällsvård, till hur det tar sig uttryck i relationer, psykisk hälsa och skola både under och efter barn- och ungdomsåren, menar Rikard Tordön.

Avhandlingens fulla titel är Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care och kommer försvaras online av Rikard Tordön, Barnafrid, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings Universitet den 5 juni 2020. Du hittar avhandlingen på LiU E-Press

KontaktVisa/dölj innehåll

PublikationVisa/dölj innehåll

Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll