04 februari 2022

Superdatorerna på Linköpings universitet är ett välanvänt verktyg för Björn Alling, forskare och universitetslektor i teoretisk fysik. Det har han stor nytta av i sitt uppdrag som ny föreståndare på Nationellt superdatorcentrum, NSC.

Björn Alling
Superdatorerna kan hjälpa forskare att ta ett kvalitativt steg framåt i sin forskning och Björn Alling hoppas att fler forskare tar chansen att nyttja NSC:s resurser. Fotograf: Charlotte Perhammar

— Jag är stolt över att ha blivit tillfrågad om att ta den här rollen. Jag har en lång och positiv erfarenhet av att använda NSC:s resurser, att då få chansen att bidra som föreståndare och göra min del att hjälpa NSC att bli ännu bättre känns väldigt roligt, säger han.

Gillar det spontana

Frågan fick han i höstas, i en tid då personalen på universitetet nyligen fått återgå till arbetsplatsen efter pandemins restriktionslättnader. Det var bra tajming då Björn Alling ser sig som en lagspelare. Kreativa möten är det som ger bästa lösningarna, berättar han. Sedan mitten på januari är det dock återigen hemarbete som gäller. Men som ny chef måste han ändå till jobbet emellanåt. Då är det skönt med tio minuters cykelväg.

— Att jobba hemma har både för- och nackdelar, men i det stora hela är det dåligt för mig. Jag trivs i en social miljö där man kan komma förbi och störa grannen och spontandiskutera. På samma sätt som de kan störa mig.

Däremot tror han att det kan vara mer effektivt att jobba hemma, men det riskerar att påverka utvecklingsarbetet, säger han:

— Min ovetenskapliga känsla och erfarenhet är att det blir färre nya idéer och forskningsprojekt. Om det här inte går över så riskerar mycket att bli enkelspårigt. Nytänkande och upptäckter görs när flera personer kopplas ihop, möts i ett fikarum exempelvis. Att hitta lösningar är väldigt viktigt för oss som forskare.

NSC:s styrka

I en bransch där tekniken går fort framåt och nya innovationer tas fram i en revolutionerande fart blir det extra viktigt att jobba i en kreativ miljö. NSC är Sveriges viktigaste centrum för kraftfulla beräkningsresurser för akademiska universitetsforskare och annan offentlig forskning i landet. Drygt 35 anställda på NSC jobbar med att bygga upp och serva superdatorresurserna som finns i hallarna ett hundratal meter från NSC:s lokaler.  Foto Charlotte Perhammar

Som forskare i teoretisk fysik och materialfysik har superdatorerna varit Björn Allings huvudsakliga forskningsinstrument. Bland annat har han studerat magnetiska material, främst stål, för att se hur materialets egenskaper ändrar sig vid höga temperaturer. Att beräkna hur ett material förändras och påverkas av andra ämnen kräver avancerade beräkningar. 

— Utan superdatorernas resurser hade vi varit chanslösa, säger Björn Alling.
Han är även enhetschef på avdelningen för teoretisk fysik vid institutionen för fysik, kemi och biologi. Uppdraget har han kvar parallellt med sin ledarroll på NSC. Som enhetschef har han fått nyttiga erfarenheter av att leda forskargrupper vilket han tror kan bli en styrka i sitt nya uppdrag.

NSC:s utmaningar

Björn Alling ser flera möjligheter som kan sätta NSC ännu mer på kartan, både nationellt och internationellt. Bland annat via forskningen inom artificiell intelligens, AI och maskininlärning som redan är ett av Linköpings universitets styrkeområden. Under 2021 invigdes ”Berzelius”, Sveriges snabbaste superdator (döpt efter den framstående östgötske vetenskapsmannen Jacob Berzelius), som byggts upp på NSC. Den blev möjlig genom en donation på 300 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

— Det är helt klart den starkaste AI-relaterade beräkningsresursen i Sverige, säger Björn Alling.

Alla superdatorcentrum i Sverige borde samverka mer.

Ett av Björn Allings mål är att fler forskare i Sverige får upp ögonen för att nyttja NSC:s resurser till sin forskning. Än så länge är det forskare inom hans eget område, teoretisk fysik och materialvetenskap, som är de största användarna.

Men det finns stora möjligheter att även få in forskning från den humaniora sidan, tror Björn Alling. Han märker redan nu att forskare som tidigare inte använt superdatorer visar intresse. Ett exempel är språkvetenskap som handlar om att förstå hur språken är uppbyggda och få en artificiell intelligens att prata.

—Det har kommit väldigt långt på några år, men nästan bara på engelska. Det som sker nu är att forskare runtom i Sverige försöker skapa kommunicerande artificiell intelligens på svenska som ska kunna hjälpa personer att utföra olika tjänster som att ta emot samtal, e-post, handlägga ärenden, skriva protokoll med mera.

Vill sprida kunskap

Björn Alling hoppas även att de som redan är användare av superdatorerna får hjälp att tänka nytt och modernisera sin forskning. Foto Charlotte Perhammar

— Men det är också vår uppgift att visa forskare vilka möjligheter de har om de tar sig över den barriären, som faktiskt finns att gå från sin lap top till att använda våra resurser, så att de kan ta ett kvalitativt steg fram i sin forskning. Inom samhällsvetenskap och medicin är man redan medveten om det här och det finns starka center för datadriven livsvetenskap, life-science, som vi samarbetar med.

Björn Alling skulle också gärna se att NSC:s verksamhet kopplas mer till den forskning- och undervisningsverksamhet som sker på LiU som angränsar mycket till NSC:s verksamhet. På så vis kan studenterna få upp ögonen för branschen, att det finns gott om jobb i industrin och stora forskningsmöjligheter med superdatoranvändning.

— Eller också kanske de ser en möjlighet att börja jobba här. Det är en grupp med extremt intresserade människor som redan befinner sig här. NSC-medarbetare kanske kan ha vissa moment i flera olika kurser.

En het bransch

Rekrytering av kompetent personal är en annan utmaning. Behovet är stort generellt och ökar också i takt med den tekniska utvecklingen. Bokstäverna AI står i bokhylla, robothand lyfter bokstaven i.I takt med den tekniska utvecklingen ökar behovet av kompetent personal.
Foto style-photography

—Det här är ett så oerhört hett område. Vi servar Sveriges akademiska forskare men privata företag och privata industrin skriker efter den här kompetensen. De bygger själva upp, om inte superdatorcentrum, så sina egna beräkningsresurser eller köper in tjänster från Amazon, Google och liknande. Och inte minst artificiell intelligens, de sliter den kompetensen från utbildningarna. Vi har en fördel av att vi har en väldigt bra arbetsplats där man kan utvecklas och lära sig ihop med de bästa, men med en enorm frihet jämfört med privata företag. 

Ytterligare en pusselbit som NSC påverkas av är hur den framtida finansieringen ska se ut. I dag får NSC ungefär en tredjedel via den nationella satsningen SNIC från Vetenskapsrådet. Men i skrivande stund pågår en förnyelseprocess som ska vara klar under året.

Björn Alling har även siktet inställt på att lyfta NSC som kompetenscentrum utomlands och ser stora möjligheter att få anslag från EU.

—Alla superdatorcentrum i Sverige borde samverka mer för att bättre sätta Sverige på kartan i Europa, säger Björn Alling.

Mer om Björn Alling

Fotograf: Charlotte Perhammar

Den 15 november tog Björn Alling över uppdraget som föreståndare på Nationellt superdatorcentrum.

Ålder: 41 år.

Aktuell: Ny föreståndare på NSC, Nationellt superdatorcentrum, sedan 15 november 2021. Är även enhetschef och universitetslektor på avdelningen teoretisk fysik.

Familj: Sambo och två barn.

Bor: I Ryd och har tidigare bott i Skäggetorp i drygt 20 år.

Vanligaste frågan: Hur är det att bo där? Det är bra områden, nära till universitetet, stan och Tornby med bra mataffärer.

Det behövs en motbild mot alla negativa skriverier.

Bakgrund: Universitetslektor i teoretisk fysik vid institutionen IFM. Började som doktorand 2005 efter att ha gått grundutbildningen Y-programmet på LiU och har även varit doktorand i Schweiz samt gästforskare i Düsseldorf i Tyskland. Har forskat inom teoretisk fysik och materialvetenskap.

På fritiden: Schackspel och är även fritidspolitiker i kommunfullmäktige. ”För mig går det hand i hand att ha ett samhällsengagemang, förskolan är den fråga som engagerar mest.”

Kopplar av med: TV-serier, just nu Big Bang Theory. Läser böcker – på papper – gärna deckare som ger spänning, avkoppling och underhållning.

 

Mer om Nationellt Superdatorcentrum

Sveriges snabbaste superdator

Superdatorn Berzelius vid Linköpings universitet invigdes våren 2021. Vid den digitala invigningen deltog flera företrädare, däribland LiU:s rektor Jan-Ingvar Jönsson och Marcus Wallenberg från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Senaste nytt från LiU

Gravida kvinnor i ett rum.

Vikten spelar stor roll för gravidas hälsa oavsett födelseland

Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.

Materialforskning för en hållbar framtid i tio nya projekt

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Cheerleaders på rad.

Cheerleaders vittnar om psykologiska övergrepp

Av aktiva och tidigare aktiva inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet.