06 oktober 2025

I ett kontorsrum på Linköpings universitet sitter Frans Skarman framför sin dator. På skärmen syns vågformer – slingor av siffror som rör sig över ytan. För de flesta är det obegripligt. För Frans är det ett språk, ett sätt att prata direkt med hårdvaran.

Frans Skarman sitter vid skrivbordet med datorskärmar framför sig.
Frans Skarman, tidigare doktorand vid Linköpings universitet. Fotograf: Simon Höckerbo

De senaste sex åren har Frans Skarman, tidigare doktorand vid avdelningen för elektronik och datorteknik (ELDA) på Institutionen för systemteknik (ISY), utvecklat nya verktyg för digital hårdvara. Verktygen kan på olika sätt modernisera hårdvaruutvecklingen – en bransch där vissa delar har stått still i flera decennier.

– På mjukvarusidan har det kommit nya programmeringsspråk nästan varje år de senaste trettio åren. På hårdvarusidan använder man fortfarande språk från 80-talet, säger han.

Tre projekt – tre verktyg

I sin doktorsavhandling ”Improved Tooling for Digital Hardware Development: Spade, Surfer, and more” samlar Frans Skarman tre projekt: Spade, Surfer och Cinnabar. Alla tre är utvecklade som öppen källkod, vilket betyder att vem som helst kan ladda ner, använda och förbättra dem. Egentligen kommer Frans Skarman från mjukvaruvärlden, och har haft med sig inspiration från denna.

Spade – ett nytt språk för hårdvara

Det största projektet heter Spade. Det är ett nytt hårdvarubeskrivande språk utvecklat för att ge fördelar i hårdvaruutvecklingen. Spade gör det möjligt för utvecklare att arbeta på en högre nivå, men ändå behålla kontrollen över detaljerna. Vissa funktioner, som typsystemet är hämta från moderna mjukvaruspråk. Men ofta krävs nya lösningar som är anpassade för hårdvara.

Surfer – översätter ettor och nollor

Det andra projektet är Surfer, är en ny vågformsvisare designad för nya moderna arbetsflöden. Verktyget kan visa och tolka de signaler som finns i hårdvarusystem. Traditionellt visas signalerna som råa bitsträngar. Surfer kan översätta dem till värden och begrepp som är lätta att förstå för utvecklaren.

– Jag ville ha ett system för Spade som översätter råbit signalerna till värden som programmeraren förstår. Det jag specifikt ville ha från den var översättning från bitvektorer till Spade-värden, säger Frans Skarman.

Surfer har fått stort internationellt genomslag och används redan inom många projekt världen över. Det håller på att bli ett standardverktyg för att visa vågformer, även om det fortfarande är ganska okänt i Sverige.

Cinnabar – hårdvara för fordonssimulering

Det tredje projektet heter Cinnabar, vilket också var det första Frans började med. Det är ett verktyg som kan ta kod skriven i programmeringsspråket C++ och göra om dem till hårdvara. Det används till exempel för att översätta fordonsmodeller till hårdvara utan att användaren behöver någon hårdvarukompetens. Den här hårdvaran kan sedan användas för att minska bränsleförbrukningen i hybridbilar.

– I princip så kan någon med fordonserfarenhet och ingen hårdvaruerfarenhet få en modell av fordonet att fungera, förklarar han.

Alla tre projekten bygger på öppen källkod.

Frans Skarman.
I slutet av augusti 2025 disputerade Frans Skarman och avslutade därmed sin forskarutbildning vid Linköpings universitet. Nu arbetar han vid universitetet i München.
– Personligen tycker jag om att bara kunna ladda ner och köra ett projekt, och sedan förbättra saker om det skulle behövas. Att alla kan lägga till sin egen favorit-funktion gör också att open source-projekt ofta känns väldigt genomtänkta. Många små detaljer är det redan någon som tänkt på och åtgärdat.

Han menar att det även handlar om demokratisering. Kommersiella verktyg kan kosta miljonbelopp. Med öppna verktyg kan studenter, hobbyister och små företag också delta, samtidigt som kontrollen över projektens framtid inte styrs av enstaka företag.

– Som när som helst kan säljas, gå i konkurs, eller förbjudas från att exportera till oss, tillägger han.

Intresset för öppen källkod inom hårdvaruutveckling växer. EU satsar nu stora resurser på området, och forskningen vid Linköpings universitet ligger i framkant.

I slutet av augusti disputerade Frans Skarman och avslutade därmed sin forskarutbildning vid Linköpings universitet. Men arbetet fortsätter. Under hösten påbörjade han en postdoktortjänst på universitetet i München. Där ska han bland annat vidareutveckla verktygen och arbeta med nya projekt.

Kontakt

Läs mer om oss

Senaste nytt från LiU

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Två personer sitter och studerar

LiU startar nytt internationellt civilekonomprogram

Linköpings universitet gör om det internationella civilekonomprogrammet. Programmet, som blir det enda i sitt slag i Sverige, startar hösten 2026 med en tydlig internationell profil och med obligatoriska utlandsstudier under utbildningen.

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.