Fakultet

Vad händer när det som vi kallar för välfärdssamhället genomgår en omvandling? Hur ser den omvandlingen ut? Vad får civilsamhället eller frivilliga insatser för roll? Har idrotten blivit en viktig spelare i det brottsförebyggande arbetet?

Det här är frågor som forskaren David Ekholm tittar på. Han är säsongens sista gäst i podden Fakultet.

– Barn och ungas deltagande i idrottsföreningar och i civilsamhället är viktigt. Sen kan de politiska förväntningar som finns, ibland inte vara helt i linje med vilka resurser och möjligheter det civila samhället och idrottsföreningar har att möta dem, säger David Ekholm.

Tjejer har bättre betyg än killar och vidareutbildar sig i högre grad – men känner i genomsnitt fortfarande tio procent mindre. Det är ett tydligt exempel på ett av många områden som ryms inom det vi kallar för genusekonomi.

Mimmi Gustafsson är gäst i säsongens tredje avsnitt av podden Fakultet. Hon forskar om genusekonomi och diskriminering och har ett särskilt intresse för hur sociala normer och stereotyper på påverkar ekonomiska utfall på bland annat arbets- och bostadsmarknaden. Har en ensamstående mamma svårare att få hyresbostad än en ensamstående man? Skulle chansen att få ett jobb vara lägre om man i ansökan skriver att man planerar att vara föräldraledig? Det är några av frågorna som Mimmi Gustafsson tittat på i sin forskning.

– Det här är saker som behöver diskuteras mer. Kvinnor tar i högre utsträckning ut föräldraledighet och det kan tänkas att de i också drabbas av diskrimineringen eller missgynnandet, säger hon.

När kommuner och myndigheter inför digitala tjänster är ett mål att förbättra tillgängligheten för medborgarna. Men för boende i utanförskapsområden kan det skapa nya hinder för integration. Det säger Ahmed Kaharevic, som nyligen disputerade med sin avhandling ”Tillgång utan inkludering: Att utöva sociala rättigheter och skyldigheter i utsatta områden i en digital välfärdsstat”, i vårens andra samtal i podden Fakultet.

Tillsammans med sin forskargrupp har han gjort en omfattande enkät i stadsdelen Skäggetorp i Linköping.

– Många av de vi mötte säger att de har stora utmaningar när de ska ta del av digitala offentliga tjänster. Det kan handla om brev från regionen på Kivra eller hur man ska hantera ärenden från Migrationsverket, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Samtidigt såg vi att de flesta har tillgång till mobil, till internet och de flesta använder sociala medier. Så å ena sidan verkar det digitala vara ett problem, å andra sidan verkar det inte vara ett problem, säger Ahmed Kaharevic.

Utöver enkäterna har han gjort djupintervjuer med boende och yrkesverksamma i Skäggetorp och även stadsdelen Navestad i Norrköping.

– Vi kom fram till att vara digitalt inkluderad är mer komplext än att bara ha tillgång till en mobil. Att kunna hantera sociala medier innebär inte att du kan hantera Arbetsförmedlingens digitala tjänster.

Råpunken uppstod under det tidiga 1980-talet. Musiken var snabbare och råare än den första punkvågen. Det var snarare moll än dur och uttrycket mer världspolitiskt orienterat. I vårens första avsnitt av Fakultet samtalar vi med David Andersson, doktorand i historia, som i sitt avhandlingsprojekt ”Råpunk - En historia om ett annorlunda svenskt 1980-tal" analyserar hur ett undergroundfenomen förenade unga punkare världen över.

Råpunkscenen, som genomsyrades av en antikommersiell do it yourself-filosofi (DIY), var oftast centrerat till mindre landsbygdsorter och projektet har sin utgångspunkt i de lokala scenerna i Tranås, Finspång och Linköping.

Avhandlingen tar avstamp i begreppet glokalitet och David Andersson tittar på hur de lokala scenerna interagerade med nationella och internationella nätverk bestående av likasinnade. Han har bland annat fått ta del tre gigantiska brevsamlingar från lokala aktörer.

– Många av de här personerna känner sig alienrade, de är som rymdvarelser nästan i sin egen situation. I punken får de ett sammanhang, en familj och en gemenskap där de kan få utlopp för sin ideologi, musiksmak och kreativitet. Det märks tydligt i breven. En kille skriver exempelvis; ”vad glad att du svarar, här i Sydafrika känner jag att jag kvävs, mer här behöver jag inte tänka på vad säger utan att riskera att få stryk eller bli tagen av polis”. Det är väldigt spännande och det finns ingen annan forskning på detta. Nu vill jag inte spoila för mycket, men jag vill försöka svara på den stora frågan om varför vill vissa ungdomar bli en del av den här kulturen och vad finns det för drivkrafter? säger David Andersson.

I säsong sex kliver Marcus Nyenger in som ny programledare och vi kommer bland annat prata om genusekonomi, hur våra myndigheters digitala tjänster kan skapa ett utanförskap och vi kommer vi djupdyka i råpunk. Ni hör, vilken bredd!

Hela säsongen släpps 4 mars, så ber glöm inte att följa oss. Du hittar Fakultet där poddar finns - exempelvis på Apple Podcaster eller Spotify.