Fotografi av Gustav Tinghög

Gustav Tinghög

Professor

Forskning om hur intuition och analytiskt tänkande påverkar vardagligt beslutsfattande utgör min huvudsakliga arbetsuppgift. Forskning kopplat till prioriteringar och beslutsfattande inom sjukvården ligger mig också varmt om hjärtat.

Hur kan vi förstå individers beslutsfattande?

Psykologiska teorier om två olika tankesystem som ständigt interagerar – det snabba intuitiva "System 1" och det långsamma reflekterande "System 2" –har på senare år fått stor uppmärksamhet. Men hur, när och varför skiljer sig intuitivt beslutsfattande från mer analytiskt beslutsfattande? Det är en del av min forskning. 

Det finns även frågetecken kring vad som skapar individuella skillnader i intuitivt och analytiskt beslutsfattande och om detta leder till sämre eller bättre beslut. Stor del av min forskning syftar till att systematiskt fylla denna kunskapslucka genom att kombinera ekonomiska beslutsexperiment med biologiska markörer och funktionell hjärnavbildning. Fyra olika områden av ekonomiskt beslutsfattande är centrala i min forskning:

  1. Prosocialt beslutsfattande;
  2. Beslutsfattande som involverar risk;
  3. Beslutsfattande över tid;
  4. Omoraliskt beslutsfattande.
Exempel på övergripande forskningsfrågor som undersöks. Blir vi mer eller mindre altruistiska/själviska när vi tar intuitiva beslut? Blir vi mer eller mindre riskbenägna när vi tar intuitiva beslut? Vilka biologiska och psykologiska faktorer kan förklara skillnader i intuitivt beslutsfattande?
Mycket av min tidigare och nuvarande forskning har fokuserat på beslutsfattande och prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Samhällets ekonomiska resurser är begränsade och därför finns det ingen möjlighet att offentligt finansiera alla vårdtjänster som har en positiv effekt. Prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård är därmed ofrånkomlig. Eftersom prioriteringar inom sjukvården (både på klinisk och administrativ nivå) är både tekniskt och moraliska komplexa frågor så använder sig beslutsfattare av mentala tumregler för att underlätta beslutsprocessen. Risken med sådana tumregler är att väsentlig information i vissa situationer går obemärkt förbi och beslut som är både ineffektiva och orättvisa fattas. I min senare forskning har jag bland annat undersökt hur identifierade patienter jämfört med statistiska patienter prioriteras olika.

Min forskning finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse samt Länsförsäkringar.

Aktuella projekt

  • Intuition och reflektion i ekonomiskt beslutsfattande
  • Enhancing Individual, Organizational, and Societal Cooperation (ENCOOPER) 
  • Prioriteringar kopplat till sällsynta sjukdomar

Hitta Gustav även på Researchgate 

Korta texter

Utbildning

  • Filosofie doktor i Hälsoekonomi 2011, Linköpings universitet (avhandlingsprojekt: The art of saying no: the economics and ethics of health care rationing)
  • Master i Nationalekonomi 2004, Lund universitet 

Undervisning

Undervisar på följande kurser som ges på avdelningen Nationalekonomi vid LiU:
  • Health economics and ethics 
  • Behavioral economics 
  • Mikroekonomisk analys 
  • Handledning av kandidat och masteruppsatser 

Forskningsnätverk

  • JEDI Lab (Judgement, Emotion,Decision and Intuition Lab)
  • CSAN (Centrum för social och affektiv neurovetenskap)
  • Prioriteringscentrum

Forskning

Publikationer

2024

Amanda M. Lindkvist, Lina Koppel, Gustav Tinghög (2024) Bounded research ethicality: researchers rate themselves and their field as better than others at following good research practice Scientific Reports, Vol. 14, Artikel 3050 Vidare till DOI
Madalina Vlasceanu, Kimberly C. Doell, Joseph B. Bak-Coleman, Boryana Todorova, Michael M. Berkebile-Weinberg, Samantha J. Grayson, Yash Patel, Danielle Goldwert, Yifei Pei, Alek Chakroff, Ekaterina Pronizius, Karlijn L. van den Broek, Denisa Vlasceanu, Sara Constantino, Michael J. Morais, Philipp Schumann, Steve Rathje, Ke Fang, Salvatore Maria Aglioti, Mark Alfano, Andy J. Alvarado-Yepez, Angélica Andersen, Frederik Anseel, Matthew A. J. Apps, Chillar Asadli, Fonda Jane Awuor, Flavio Azevedo, Piero Basaglia, Jocelyn J. Bélanger, Sebastian Berger, Paul Bertin, Michał Białek, Olga Bialobrzeska, Michelle Blaya-Burgo, Daniëlle N. M. Bleize, Simen Bø, Lea Boecker, Paulo S. Boggio, Sylvie Borau, Björn Bos, Ayoub Bouguettaya, Markus Brauer, Cameron Brick, Tymofii Brik, Roman Briker, Tobias Brosch, Ondrej Buchel, Daniel Buonauro, Radhika Butalia, Héctor Carvacho, Koppel Lina, Daniel Västfjäll, Gustav Tinghög (2024) Addressing climate change with behavioral science: A global intervention tournament in 63 countries Science Advances, Vol. 10 Vidare till DOI
Emil Persson, Gustav Tinghög (2024) Repugnant markets and preferences in public Journal of Behavioral and Experimental Economics, Vol. 108, Artikel 102153 Vidare till DOI

2023

Gustav Tinghög, Kinga Barrafrem, Daniel Västfjäll (2023) The Good, Bad and Ugly of information (un)processing; Homo Economicus, Homo Heuristicus and Homo Ignorans Journal of Economic Psychology, Vol. 94, Artikel 102574 Vidare till DOI
Emil Persson, Gustav Tinghög (2023) The effect of fast and slow decision-making on equity-efficiency tradeoffs and moral repugnance Royal Society Open Science, Vol. 10 Vidare till DOI

Nyheter

Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Schackpjäs och spegel.

Moraliska illusioner kan ändra vårt beteende

Som optiska illusioner kan lura ögat till en förvrängd bild av verkligheten, kan moraliska illusioner lura vårt beslutsfattande att bli mer själviskt. Men resultaten visar också att vid demokratiska beslut är vi mer benägna att rösta altruistiskt.

Patient transporteras på sjukhus.

Studie om allmänhetens attityder till vårdens prioriteringar under pandemin

I en studie undersöks allmänhetens attityder till prioriteringar i vården kopplat till covid-19 och generellt. Kostnadseffektivitet som prioriteringsprincip undersöks närmare, samt vilka aktörer som får mest stöd i att fatta prioriteringsbeslut.

Organisation