Det finns även frågetecken kring vad som skapar individuella skillnader i intuitivt och analytiskt beslutsfattande och om detta leder till sämre eller bättre beslut. Stor del av min forskning syftar till att systematiskt fylla denna kunskapslucka genom att kombinera ekonomiska beslutsexperiment med biologiska markörer och funktionell hjärnavbildning. Fyra olika områden av ekonomiskt beslutsfattande är centrala i min forskning:
- prosocialt beslutsfattande
- beslutsfattande som involverar risk
- beslutsfattande över tid
- omoraliskt beslutsfattande
Exempel på övergripande forskningsfrågor som undersöks. Blir vi mer eller mindre altruistiska/själviska när vi tar intuitiva beslut? Blir vi mer eller mindre riskbenägna när vi tar intuitiva beslut? Vilka biologiska och psykologiska faktorer kan förklara skillnader i intuitivt beslutsfattande?
Mycket av min tidigare och nuvarande forskning har fokuserat på beslutsfattande och prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Samhällets ekonomiska resurser är begränsade och därför finns det ingen möjlighet att offentligt finansiera alla vårdtjänster som har en positiv effekt. Prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård är därmed ofrånkomlig. Eftersom prioriteringar inom sjukvården (både på klinisk och administrativ nivå) är både tekniskt och moraliska komplexa frågor så använder sig beslutsfattare av mentala tumregler för att underlätta beslutsprocessen. Risken med sådana tumregler är att väsentlig information i vissa situationer går obemärkt förbi och beslut som är både ineffektiva och orättvisa fattas. I min senare forskning har jag bland annat undersökt hur identifierade patienter jämfört med statistiska patienter prioriteras olika.
Min forskning finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse samt Länsförsäkringar.
Mycket av min tidigare och nuvarande forskning har fokuserat på beslutsfattande och prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Samhällets ekonomiska resurser är begränsade och därför finns det ingen möjlighet att offentligt finansiera alla vårdtjänster som har en positiv effekt. Prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård är därmed ofrånkomlig. Eftersom prioriteringar inom sjukvården (både på klinisk och administrativ nivå) är både tekniskt och moraliska komplexa frågor så använder sig beslutsfattare av mentala tumregler för att underlätta beslutsprocessen. Risken med sådana tumregler är att väsentlig information i vissa situationer går obemärkt förbi och beslut som är både ineffektiva och orättvisa fattas. I min senare forskning har jag bland annat undersökt hur identifierade patienter jämfört med statistiska patienter prioriteras olika.
Min forskning finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse samt Länsförsäkringar.
Aktuella projekt
- Intuition och reflektion i ekonomiskt beslutsfattande
- Enhancing Individual, Organizational, and Societal Cooperation (ENCOOPER)
- Prioriteringar kopplat till sällsynta sjukdomar
Gustav berättar om sin forskning
