21 januari 2016

I och med att tekniken ständigt utvecklas får teknisk bevisning en allt större roll i polisutredningar. I en sin bok visar forskaren Corinna Kruse på vilket sätt den tekniska bevisningen är en del av rättssystemet och hur olika yrkesgruppers syn i en brottsutredning ger den tekniska bevisningen mening.

teknisk bevisningDNA-analys har använts i brottsutredningar i ett tiotal år och har blivit ett betydelsefullt verktyg inom kriminaltekniken. Idag används så kallad teknisk bevisning, som exempelvis DNA eller sko- och fingeravtryck, i de flesta brottsutredningar.

– Men ett skoavtryck på en brottsplats betyder ingenting, om det inte sätts in i ett sammanhang. Ett skoavtryck inne i en villa där ett inbrott begåtts, kan vara värt att lägga vikt vid - i Sverige. I USA går man ofta med skor på inne, därför är det inte lika uppseendeväckande, säger Corinna Kruse, universitetslektor i socialantropologi vid Linköpings universitet.
 
2012 gav Corinna Kruse ut den populärvetenskapliga boken Teknisk bevisning – hur går det till? I den efterföljande boken "The Social Life of Forensic Evidence", utgiven på California University Press, går hon djupare in på hur man kan förstå teknisk bevisning och hur den tas fram av rättssystemet för att användas i en rättegång. Utgångspunkten är att teknisk bevisning, som till exempel DNA eller ett skoavtryck, inte kan existera utan en kontext och att just detta är viktigt att vara medveten om.

Från brottsplats till rättssal

I arbetet med boken har Corinna Kruse följt rättegångar, observerat det dagliga arbetet på Åklagarmyndigheten och Nationellt forensiskt centrum (tidigare SKL) samt deltagit i brottsplatsutredningar. Hon har träffat poliser, kriminaltekniker, forensiker och domare. Boken visar hur komplext samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna är och hur förståelsen för vad en annan yrkesgrupp behöver för information kring den tekniska bevisningen, ibland brister.

Det kan handla om att kriminaltekniker tycker bevis förstörs när polis vistas på brottsplatsen, när det utifrån polisens synvinkel handlar om att de måste ta hand om vittnen och drabbade på plats. Eller att forensiker inte anser att beställningsformulär fylls i korrekt, vilket i bästa fall är slöseri med tid, i värsta fall en källa till missförstånd. Begås något större fel längs vägen i den juridiska kedjan kan det till och med leda till utebliven dom.
De olika yrkesgrupperna har också sin egen tolkning av den tekniska bevisningen. Vilket de ska ha, menar Corinna Kruse. Utmaningen är att överlämna den kunskap man har till någon annan.

Funkar samarbetet kring teknisk bevisning mellan de olika yrkesgrupperna?

– Det är svårt att veta. Men mitt intryck är att det funkar och domstolar använder ju sig av teknisk bevisning, så ja, det verkar fungera för det mesta, säger Corinna Kruse.

Ett fingeravtryck är ett stycke kunskap

fingeravtryck

Ordet kunskap är centralt i Corinna Kruses forskning. Hon betraktar inte ett fingeravtryck på en brottsplats som ett ting, utan som en form av kunskap. Kunskap som ska förflyttas mellan en rad händer, och få nya innebörder längs vägen. På brottsscenen, i labbet och i rättssalen.
 
– Jag är ju antropolog, inte kriminolog. Det gör att jag betraktar teknisk bevisning utifrån antropologens perspektiv. För mig har tingen en biografi, säger Corinna Kruse.

Teknisk bevisning besitter alltså ingen inneboende sanning som går att upptäcka. Istället skapas bevisningens betydelse av en viss juridisk, samhällelig och teknisk praxis.

Tidigare forskning på området har undersökt hur teknisk bevisning och dess trovärdighet förhandlas fram i en rättegång. Däremot har fokus inte tidigare riktats mot hela den tekniska bevisningens ”biografi”, från brottsplatsen fram till rättegången.

– Det perspektivet vill jag bidra med. Jag hoppas boken ska vara intressant för de som jobbar inom rättsväsendet.

Men hon tror också att boken kan tilltala den allmänhet som är kriminaltekniskt intresserad och att boken kan ge en motvikt till alla amerikanska tv-serier där teknisk bevisning beskrivs alltför enkelt.

– Jag vill visa att verkligheten är betydligt mer komplicerad än i CSI.

Boken:

The Social Life of Forensic Evidence av Corinna Kruse, California University Press, 2015

Kontakt

Fler artiklar om brott

barn som bevittnar våld

Våldet flyttar in – när barn tvingas leva med brott

Barn som bevittnar våld i hemmet har svårt att bli hörda trots att det kan lämna samma ärr som att själv bli slagen. I dag är det inte straffbart att utsätta barn för dessa situationer, men en förändring kan vara på gång.

Offer två gånger om

Att bli utsatt för ett brott kan ha långtgående konsekvenser för den drabbade personen på flera plan i livet. Arbetslivet är ett av dem. Elisabeth Lång har studerat diskriminering av brottsoffer på arbetsmarknaden.

x

"Det är lite rysk roulette över nätdroger"

När en ny nätdrog börjar säljas startar en kamp mot klockan för att rädda liv. För forskare vid LiU och Rättsmedicinalverket är det bråttom att ta reda på hur substanserna påverkar kroppen och hur farliga de är.

Att identifiera terrorister i folkmassor

Det som polisfilmer i Hollywood har visat i åratal kan inom kort vara möjligt på riktigt. Att känna igen ansikten med hjälp av övervakningskameror och matcha resultatet mot polisens register. Tekniken finns och har demonstrerats på LiU.

silhuett av ung person

Social insatsgrupp hjälper ungdomar bryta sin kriminalitet

Snabbt stöd är avgörande för att stötta unga kriminella som vill bryta med sin livsstil och göra en omstart. I Linköping har den sociala insatsgruppen (SIG) hittat ett nytt arbetssätt som snabbar upp arbetet.

Visualiserad mumie, Geberlein-mannen

Mumie uppmärksammas i datavetenskaplig tidskrift

Världsledande teknik från Visualiseringscenter C och Linköpings universitet uppmärksammas i den prestigefyllda datavetenskapliga tidskriften Communications of the ACM.

Noshörningar

Smarta savanner hopp för noshörningar

Tjuvskytte av utrotningshotade noshörningar och elefanter måste stoppas innan det är för sent. Tolv svenska företag, Vinnova, LiU, Stimson Center och internationella partners, bygger en ny guldstandard för skydd av utrotningshotade djur.

Mer forskning i fokus

Forskningsområde

Senaste nytt från LiU

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.