En ny nätdrog börjar säljas på svenska webbsidor i juni år 2017. Två veckor senare får Rättsmedicinalverket in det första dödsfallet där spår av en hittills okänd substans finns i blodet. Nu börjar ett intensivt detektivarbete. Det gäller att så fort som möjligt ta reda på vad den okända substansen är för något och hur den verkar. Myndigheterna misstänker att det rör sig om ännu en ny psykoaktiv substans, det som populärt kallas nätdroger, "designer drugs" eller "legal highs". De liknar narkotikaklassade substanser, men eftersom lagstiftningen baseras på den exakta kemiska strukturen hos substanser är de nya varianterna ännu inte olagliga att sälja.
– De här nya psykoaktiva substanserna har inte genomgått någon säkerhetstestning över huvud taget. Man har ändrat den kemiska strukturen lite jämfört med en narkotikaklassad substans, men den kan vara flera gånger starkare än den ursprungliga substansen och vi vet inget om biverkningar och giftighet, eller toxicitet. Det är lite rysk roulette över det hela, säger Henrik Green, docent vid Institutionen för medicin och hälsa vid LiU och forskare på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsgenetik och rättskemi.
Det första dödsfallet följs av fler, där samma nya substans finns i blodet. Forskarna gör noggranna kemiska analyser av den misstänkta nätdrogen. Det är bildligt talat en kamp mot tiden. Bara under sommaren dör mer än 20 personer i misstänkta överdoser med substansen i blodet. Nätdrogen visar sig vara cyklopropylfentanyl och närbesläktad med fentanyl. Fentanyl är ett narkotikaklassat läkemedel som används för att behandla svår smärta hos exempelvis cancersjuka, men som också säljs illegalt och har orsakat många dödsfall. Det liknar heroin och morfin, men är upp till 50 gånger starkare än heroin.
I oktober 2017 klassar regeringen cyklopropylfentanyl som hälsofarlig vara. I december klassas substansen som narkotika. Försäljarna passar på att rea ut den livsfarliga substansen lagom tills den blir olaglig.
– Jag hoppas att forskningen ska ge oss en bättre förståelse för hur farliga de här substanserna är. Min förhoppning är att det ska bidra till att vi blir bättre på att fastställa dödsorsaken när någon dör av nätdroger och att vi tidigare kan hitta personer som är på väg in i missbruk, så att andra aktörer i samhället kan agera i tid. En stor fördel är att vi får direkt användning för den forskning vi gör. Informationen som vi får fram kan ligga som underlag för beslut om narkotikaklassning, säger Henrik Green.
Farliga nedbrytningsprodukter?
Inne i kroppen omvandlas den intagna substansen av levern till olika nedbrytningsprodukter, eller metaboliter. I urin och blod kan forskarna ofta hitta dels den ursprungliga substansen och dels flera metaboliter, som är kemiskt mycket lika ursprungssubstansen och varandra. Under sin doktorandtid forskade Henrik Green på hur läkemedel metaboliseras i kroppen. Därifrån var steget inte långt till att börja jobba med nätdroger på Rättsmedicinalverket, där han i dag leder en forskargrupp tillsammans med Robert Kronstrand, som är adjungerad professor vid LiU. I sin forskning om nätdroger gör de bland annat kopplingar till hur läkemedel ibland kan ha toxiska effekter i kroppen.Levern har flera viktiga funktioner i kroppen. Foto yodiyim
Inom läkemedelsindustrin har det på senare år uppmärksammats att när läkemedelkandidater stoppas sent i utvecklingsprocessen på grund av biverkningar är problemet ofta att substansen bildar något som kallas reaktiva metaboliter, som kan skada exempelvis levern och njurarna. Henrik Green och hans kollegor misstänkte att det även kan gälla en del nätdroger.
– Personerna som tar fram de nya nätdrogerna lägger till små kemiska grupper, även sådana som man inom läkemedelsindustrin normalt inte skulle använda i en substans eftersom man vet att de ökar risken för reaktiva metaboliter och hög toxicitet, säger Henrik Green.
Forskarna letade i fallrapporter efter biverkningar av nätdroger som kan orsakas av reaktiva metaboliter. Det kan röra sig om symtom som kräkningar, magbesvär, leverskador, njurskador eller att hjärtat slår onormalt snabbt. När forskarna testade drygt tio olika nätdroger som innehåller sådana kemiska grupper visade det sig att nästan alla gav upphov till reaktiva metaboliter. Kanske är det möjligt att hitta grupper av substanser med liknande kemisk struktur som beter sig på samma sätt och bildar metaboliter som kan vara hälsofarliga.
– Förhoppningen är att vi ska kunna förstå snabbare om en substans är väldigt toxisk och kanske på sikt också kunna klassificera nya substanser snabbare utifrån kemiska analyser av reaktiva metaboliter, säger Henrik Green.
Forensisk forskning med direkt användning
Den gränsöverskridande forskningen om nätdroger samlar flera seniora forskare och ingår i LiU:s strategiområde för Forensiska vetenskaper. Det är ett samarbete mellan LiU och Rättsmedicinalverket som samlar forskning som på olika sätt vidareutvecklar och fördjupar vetenskapen som kommer till nytta inom rättsväsendet.
Ett annat exempel är samarbetsprojektet Psychomics, där forskare vid Linköpings universitets medicinska och tekniska fakultet arbetar för att snabbare få fram substanser som kan användas i analysarbetet (se artikel här nedanför). Projektet görs tillsammans med det norska företaget Chiron AS, som skapar och validerar metaboliterna och nya psykoaktiva substanser så att de sedan kan användas för jämförelser med prover som kommer in till forensiska laboratorier över hela världen.
