02 juni 2017

Det som polisfilmer i Hollywood har visat i åratal kan inom kort vara möjligt på riktigt. Att känna igen ansikten med hjälp av övervakningskameror och matcha resultatet mot polisens register. Tekniken finns nu och har demonstrerats på LiU.

Kanske förvånar det en och annan, att det, som i filmerna, inte går att direkt på bilderna från en övervakningskamera i gatuhörnet identifiera och supersnabbt få fram personuppgifter om en brottsling eller terrorist. Men en demonstration som projektet Deep Visual Biometrics gjort på Linköpings universitet visar att det snart kan bli verklighet. 

- Utvecklingen har gått jättesnabbt de senaste åren för system där man utifrån stora mängder data lär sig till exempel hur människor ser ut i ansiktena, säger Jörgen Ahlberg, som är forskningschef vid Visage Technologies vid sidan av sitt arbete vid institutionen för systemteknik (ISY) vid LiU.

Han har arbetat med ansiktsigenkänning under lång tid men då främst inom animering.

- Nu är det i verkligheten och då handlar det om storleken en miljon parametrar för att få fram beskrivningar av olika typer av ansikten. Allt är dessutom beroende av den tekniska kvaliteten på själva bilderna. Idag kan vi säga att våra datorer är ungefär lika bra på att känna igen människor som vi är själva är, och då finns goda möjligheter att med en matchning i ett register kunna verifiera identiteten på en person.

Tekniken kan komma att automatisera flera moment i polisens utredningsarbete. Det kan handla om att hitta och hjälpa till att gripa gärningsmän eller koppla bevismaterial till en person och plats. Möjligheterna finns dessutom, genom att automatiskt identifiera avvikande beteenden – som att någon rör sig upprepade gånger på en offentlig plats utan uppenbart syfte, eller att någon försöker undvika att synas i övervakningskamerorna – kunna arbeta också i förebyggande syfte. Men bara för att man kan göra något är det inte säkert att man ska göra det, och en utredning kring kameraövervakning för brottsbekämpning ska presenteras inom kort och ge svar på de etiska och juridiska frågorna.    

- Ansiktsigenkänning och biometri är bra verktyg, men det handlar om att hitta balansen mellan skydd av människor och graden av intrång i den personliga integriteten. Övervakningen ska inte användas mer än vad som är absolut nödvändigt, säger Björn Hessmo och Tomas Chevalier vid Nationellt forensiskt centrum (NFC). 

- Det vi måste fråga oss är vilka beteenden som ändras om vi får fler kameror och bättre övervakning. Erfarenheten av fartkameror är att vår körning påverkas, vilket är bra. Men vi vill inte att folks beteende ska påverkas hela tiden. En annan nyckelfråga är om andra, utöver polisen, ska få använda möjligheterna till ansiktsigenkänning. Många företag inom till exempel sociala media registrerar och följer oss redan och försöker hitta kommersiella möjligheter med ny teknik. Men det är återigen en fråga för politikerna.

Visual Sweden som står bakom projektet Deep Visual Biometrics är en satsning som gjorts möjlig genom pengar från Vinnova. Det är Region Östergötland, Linköpings och Norrköpings kommun samt Linköpings universitet som tillsammans med många andra företag och myndigheter som FOI står bakom Visual Sweden. Uppdraget är att utgå från behov som finns i samhället och koppla samman forskning och utveckling från olika håll.

- Ett sådant behov är hur vi ska kunna avvärja terroristangrepp. I höstas höll vi en workshop med bland andra Stefan Hector som leder Polisens nationella operativa avdelning och terrorexperten och författaren Erik Lewin. Resultatet blev det här projektet för att kunna identifiera till exempel terrorister i folkmassor ,och nu har vi kunnat demonstrera vad vi fått fram, säger Anders Carlsson på Visual Sweden.

I projektet har forskare från ISY och ITN vid LiU medverkat.

Foto: Björn Stafstedt

Fler artiklar om brott

Våldet flyttar in – när barn tvingas leva med brott

Barn som bevittnar våld i hemmet har svårt att bli hörda trots att det kan lämna samma ärr som att själv bli slagen. I dag är det inte straffbart att utsätta barn för dessa situationer, men en förändring kan vara på gång.

Offer två gånger om

Att bli utsatt för ett brott kan ha långtgående konsekvenser för den drabbade personen på flera plan i livet. Arbetslivet är ett av dem. Elisabeth Lång har studerat diskriminering av brottsoffer på arbetsmarknaden.

"Det är lite rysk roulette över nätdroger"

När en ny nätdrog börjar säljas startar en kamp mot klockan för att rädda liv. För forskare vid LiU och Rättsmedicinalverket är det bråttom att ta reda på hur substanserna påverkar kroppen och hur farliga de är.

Så skapas teknisk bevisning

I och med att tekniken ständigt utvecklas får teknisk bevisning en allt större roll i polisutredningar. Socialantropologen Corinna Kruse forskar om den tekniska bevisningens roll i rättssystemet och hur dess mening skapas.

Mumie uppmärksammas i datavetenskaplig tidskrift

Världsledande teknik från Visualiseringscenter C och Linköpings universitet uppmärksammas i den prestigefyllda datavetenskapliga tidskriften Communications of the ACM.

Smarta savanner hopp för noshörningar

Tjuvskytte av utrotningshotade noshörningar och elefanter måste stoppas innan det är för sent. Tolv svenska företag, Vinnova, LiU, Stimson Center och internationella partners, bygger en ny guldstandard för skydd av utrotningshotade djur.

Mer forskning i fokus

Senaste nytt från LiU

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.