Foto: Göran BillesonDe flesta hushåll har säkringar för upp till 16 A och i de allra flesta fall räcker det bra. Effektuttaget åker dock berg- och dalbana över dygnet, topparna finns på morgonen och när vi kommer hem från jobbet på kvällen. Att ladda elbilen direkt när man kommer hem är därför ingen bra idé, då är elen dessutom som dyrast. Elbilen kan också bli droppen som gör att hushållet måste säkras upp till 20 eller 25 A. Om många hushåll i ett område behöver säkra upp räcker inte transformatorstationen till och det leder till höga kostnader. Spidning av effektuttaget
Men även detta problem har en lösning: om vi istället sprider ut effektuttaget över dygnet och laddar när det är billigt, det vill säga på natten, finns det enligt forskarnas beräkningar utrymme för hushållen att ladda upp till en miljon elbilar.
– För att beräkna hushållens effektuttag har vi använt data över förbrukningen av hushållsel från Tekniska verken i Linköping. Vi har också hämtat väderdata från SMHI för att beräkna uppvärmningsbehovet, berättar Christofer Sundström, forskare vid Avdelningen för fordonssystem, Linköpings universitet.
Forskningen har ingått i ett större flerårigt projekt kring plugin-hybridbilar och smarta ”post carbon cities” som LiU drivit tillsammans med VTI och som finansierats av Energimyndigheten.
Hushållen har dessutom möjlighet att minska sitt totala effektuttag genom att styra över en del av den nuvarande elförbrukningen till natten.
– Har hushållet en normalt stor ackumulatortank i värmesystemet räcker det med att ha koll på vädret sex timmar framåt för att det ska vara möjligt att med automatik styra så att effektuttaget blir så jämnt fördelat över dygnet som möjligt, säger Christofer Sundström.
Därmed minskas också det maximala effektuttaget. Med en stor ackumulatortank, 1000 liter, och väderdata för 24 timmar framåt, blir vinsterna ännu större, det maximala effektuttaget kan då minskas med så mycket som 25 procent.
– Några enkla åtgärder går ju att genomföra redan i dag, till exempel genom att sätta en timer på billaddaren så att den inte sätter igång förrän efter klockan ett på natten, tipsar han.
Kommunernas satsning på infrastruktur
Foto: Monica WestmanSom en annan del i projektet har Malin Henriksson, forskare på VTI, studerat i vilken mån kommunerna arbetar för att få fram laddinfrastruktur, i första hand laddstolpar. Inte alls, visade det sig. I de två kommuner, Norrköpings och Linköpings kommun, som Malin Henriksson valt ut för studien, ansåg varken tjänstemän eller politiker att det var en prioriterad kommunal uppgift idag.
I projektet specialstuderas två områden där kommunerna uttryckligen lagt ett miljöperspektiv på byggplanerna, Vallastaden i Linköping och Inre hamnen i Norrköping.
I Vallastaden hade projektet kommit så långt att hela frågan lämnats till byggherrarna och eventuellt till de personer som så småningom ska hantera en tänkt bilpool.
I Norrköping hade projektet i Inre hamnen inte kommit lika långt, men det saknades politiska beslut för tjänstemännen att arbeta emot just i fråga om elbilar. Intresset fanns, men den kommunala strategin handlade om att satsa på gång, cykel och kollektivtrafik.
– Då valde vi att även intervjua politikerna hur de ser på kommunens roll och idag pågår det faktiskt ett arbete i Norrköpings kommun att skriva fram ett inriktningsdokument för elbilar, säger Malin Henriksson.
Men hon är noga med att påpeka att detta inte är någon enkel fråga. Att bygga laddstolpar vid köpcentrum med flera platser ser nog bra ut, men har inte så stor effekt.
– Det är störst behov av laddinfrastruktur i hemmen och det är inte i första hand i flerbostadshus som folk har råd med elbilar. Det gäller nog att tänka efter noga hur och var man börjar investera i laddstolpar för att få så stor effekt som möjligt, säger hon.
De stora vinsterna kommer först då vi är beredda att införa smart styrning av hushållens effektuttag. Dit är det en bit kvar, även om själva tekniken att styra finns och fungerar.
Forskningsprojektet Plug-in hybrid
Ett forskningsprojekt där forskare vid LiU och VTI arbetat nära tillsammans. Det handlar om beteenden hos förare av elhybridbilar samt om beslutsprocesser och smart energianvändning i ”Smart Post Carbon Cities”. Forskningen har pågått under närmare tre år och har finansierats av Energimyndigheten.
