LiU-alumn gör kometkarriär i Kina

Professor Zhihua Zhong Foto: Monica Westman– Tongji har allt sedan starten varit starka inom stadsplanering och samhällsbyggnad och har dragit åt sig de bästa forskarna inom området. Verksamheten har växt i takt med den starka ekonomiska utvecklingen i Kina. Här finns också ett stort engagemang för att ständigt öka kvaliteten på utbildningen och satsa på innovation både inom utbildning och forskning, förklarar Zhihua Zhong framgångarna.

En delegation är på besök, med rektor Helen Dannetun i spetsen och mottagandet är hjärtligt. Rektor Zhihua Zhongs positiva bild av Linköpings universitet har smittat av sig till Zhihua Zhong i samtal med Helen Dannetun. Foto: Monica Westmanmedarbetarna. Intresset för att öka samarbetet är stort, inom design men också inom medicin och teknik.

22-årig doktorand

Efter 15 år i Sverige, varav tio i Linköping, talar Zhihua Zhong även en utmärkt svenska och en bit av hjärtat har han kvar.

Som 22-åring kom Zhihua Zhong till Sverige på stipendium för att ta en doktorsexamen i hållfasthetslära. Studierna startade hos Larsgunnar Nilsson på Tekniska högskolan i Luleå. Forskningen handlade om beräkning och simulering av bilkrockar.

Larsgunnar Nilsson flyttade från Luleå till Linköping och Saab och fick kort därefter en professur i hållfasthetslära vid Linköpings universitet. Sina doktorander från Luleå tog han med sig, bland dem Zhihua Zhong.

– Han var en av de bästa doktorander jag har haft och en skicklig matematiker. Han lämnade ingenting åt slumpen, säger Larsgunnar Nilsson, som numera är professor emeritus.
De två är fortfarande nära vänner.

Första superdatorn

En stor del av sitt doktorandarbete utförde Zhihua Zhong genom att utveckla program för finita element-beräkningar som han körde i en av Sveriges första superdatorer, en Cray-1A, placerad på Saab i Linköping och senare även en Cray XMP. Datorer som idag är museiföremål men som då var det bästa som gick att få för pengar. Larsgunnar Nilssons och Zhihua Zhongs forskning bidrog tidigt till Sveriges världsledande ställning när det gäller krocksäkerhet.

Zhihua Zhong disputerade 1988 och återvände sedan till Hunan för att utveckla en skördemaskin för ris.

– Larsgunnar förstod nog inte varför jag behövde återvända, men det var en sådan kontrast mellan superdatorn jag arbetade med i Linköping och bönderna där hemma på risfälten som fick skörda riset för hand. Jag ville ta fram en billig, pålitlig och hållbar maskin för risskörd, berättar han.

LiU:s yngste docent

Några år senare, 1992, lockade dock en tjänst vid LiU och Zhihua Zhong var i några år verksam som universitetslektor och lärare i hållfasthetslära. Han blev också LiU:s yngste docent.

Är det något han minns speciellt?
– Blåbär och svamp, svarar han snabbt. Att promenera och springa i skogen och ha pick-nick i gräset på sommaren.

Han försöker också hålla igång svenskan:
– Min fru talar också svenska så vi gör det när vi inte vill att vår dotter ska förstå, skämtar han.

Zhihua Zhong och Helen Dannetun utbyter gåvor. Foto: Monica WestmanMen plikten kallade och efter hemkomsten till Kina en andra gång har Zhihua Zhong gjort en kometkarriär. Först som forskare och professor vid Hunan University, där han verkat som rektor 2005 - 2011. 2005 valdes han in i den kinesiska vetenskapsakademien och blev huvudsekreterare för den kinesiska ingenjörsvetenskapsakademin år 2014.
Sedan början av september 2016 är Zhihua Zhong rektor för Tongji University i Shanghai.

– Det är ett fantastiskt universitet med fullt av talanger och en enorm potential att bidra till att utveckla det kinesiska samhället, säger han.

Men han ser också utmaningar: utbildningsprogrammen görs om och moderniseras, ny kurslitteratur ska in, doktorandutbildningen ska stärkas och kvaliteten bli ännu bättre.Fablab i Tongji Foto: Monica Westman

Ökar gärna samarbetet

– Vi vill att studenterna ska få mer praktik i industrin och möjlighet till utbytesstudier utomlands. Vi hoppas på ett ännu större samarbete med Linköpings universitet och flera andra universitet. Vi behöver skapa fler bryggor mellan den tillverkande industrin i Kina och i Sverige, säger han.

Ett avtal om studentutbyte finns mellan LiU och Tongji. Under 2017 deltog 18 LiU-studenter i kortare projektkurser vid skolan för Design och innovation vid Tongji, medan en Tongji-student deltog i LiU:s sommarakademi.

Zhihua Zhong välkomnar fler LiU studenter:

– Det finns många utländska studenter här vid Tongji och det finns kurspaket på engelska inom de flesta av våra områden. Studierna behöver planeras i förväg och de ska veta att studenterna bor trängre här, man delar ofta rum med varandra. Men vi har en liknande och människovänlig kultur.

Helen Dannetun ser gärna att utbytet ökas, åt båda hållen:
– Jag önskar att fler av våra studenter inser vilka möjligheter det ger att studera i Kina. LiU:s sommarakademi borde passa fler från Tongji och vi har ju även en lång rad populära utbildningar på masternivå som går på engelska, säger Helen Dannetun.

– Ja, våra studenter har möjlighet att komma till ett innovativt land med mycket avancerad teknik. Engelska är ett måste för dem, men svenskarna är vänliga och trevliga och det finns många kulturella likheter, intygar rektor Zhihua Zhong.

Tongji University, Shanghai

Väl skyltat på Tongji University Foto: Monica WestmanTongji universitetet har cirka 40 000 studenter vid fyra Campus, likt LiU finns här en satsning på tvärvetenskap. Även villkoren för forskningen liknar dem vid LiU, 40 procent är statliga anslag medan 60 procent kommer från samarbeten med industrin och från andra finansiärer. Vid universitetet finns även en företagspark med runt 2000 företag och Tongji är
även storägare i två företag inom bygg- och anläggningsbranschen där forskare och studenter får nära kontakt med den praktiska verksamheten. Tongji har funnits sedan 1907, blev formellt universitet 1923, och är därmed ett av Kinas äldsta universitet.

Intervjun är även publicerad i LiU Magasin 2018.