− Vi har sammanställt data om bland annat hushållens inkomster, bostadsort, antal bilar och körsträckor. Med information från till exempel bilprovningen kan vi följa hur mycket bilarna har körts, säger Carl Berry, nationalekonom på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som är en strategisk samverkanspartner till Linköpings universitet.
Förmånsbilar
En del av avhandlingen handlar om förmånsbilar, som innebär tjänstebil i stället för lön och som beskattas förmånligare än vanlig inkomst.
− Vanligaste förmånsbilen är en SUV, en så kallad stadsjeep, även om vi ser att elbilar har blivit vanligare förmånsbilar på senare år. Större bilar betyder oftast en högre bränsleförbrukning.
Fler bilar
Forskning visar också att förmånsbilarna oftast finns i storstadsregioner där vägnätet är väl utvecklat och en stor bil kanske inte är motiverad. Förmånsbilarna kan på så vis bidra till trängseln på vägnätet. Här finns en rad olika faktorer kopplade till samhällsnytta och kostnader. Andra studier, av forskarna Maria Börjesson och Christopher Roberts, har visat att bilinnehavet ökar med den gynnsamma förmånsbilsbeskattningen:
− Bilarnas energiåtgång på grund av storlek, vikt och prestanda ökar. Dessutom stiger konsumtionen eftersom konsumenterna köper både fler och dyrare bilar.
Det är fler män än kvinnor
som har förmånsbilar
Det är fler män än kvinnor som har förmånsbilar. Bilen kan visserligen underlätta arbetet och fungera som morot för en anställd att ta mer avancerade uppgifter, noterar Carl Berry.
− Dock visar forskningen att det mesta av resandet med tjänstebilar görs i privata ärenden. Vi har fortfarande flera saker att studera djupare när det gäller förmånsbilar.
Inkomst och beteenden
Bränslepriserna blev högaktuella under 2022 när de steg kraftigt. Den händelsen ligger utanför den här studien som sträcker sig mellan 2000−2018. Tidigare höjningar visar dock på en trend i beteendet hos svenskarna i stort.
− Det är tydligt att grupper som höginkomsttagare och låginkomsttagare inte anpassar sina körsträckor lika mycket till bränslepriset. Medan medelinkomsttagarna anpassar sig mer – och kör mindre.
Samma utfall blev det när de studerade inkomstbortfall.
− Alltså, medelinkomsttagare som fick minskad inkomst var de som mest ändrade sina vanor och använde bilen mindre än de andra grupperna.
Har du någon egen tanke kring varför?
− Vi har inte undersökt varför. Men höginkomsttagare kanske anser att de har råd, eller är mindre känsliga för svängningar i ekonomin. Låginkomst-gruppen kanske har ett större behov av att ta bilen till jobbet på obekväma arbetstider. Det kan också finnas felkällor. Vi ser ju bara vem som står skriven på bilen, inte vem som betalar. Det finns sannolikt flera olika förklaringar.
Antal bilar
Carl Berry har även studerat hur svenskarnas bilinnehav och användning av bilen påverkas av inkomst och bränslepriser. Det visar sig att bilen används mer vid en inkomstökning.
− Förenklat så leder en tioprocentig ökning av inkomsten till att körsträckorna ökar med en procent, och bilinnehavet med två procent. Och åt andra hållet: Med en tioprocentig ökning av dieselpriset så minskar körsträckorna med fem procent och bilinnehavet med ungefär två procent, säger Carl Berry.
I december 2024 presenterade Carl Berry sin avhandling vid Linköpings universitet. Nu kommer han att fortsätta sin forskning på VTI.
