20 oktober 2016

Det är sedan länge känt att barn med funktionsnedsättningar i högre grad utsätts för våld från jämnåriga, våld i hemmet, sexuella övergrepp, tvångssterilisering, tvångsaborter och våld som sker under behandling. Trots kritik från FN har Sverige länge saknat en samlad bild av hur dessa barn har det. Två LiU-forskare har nu på uppdrag av Socialdepartementet och Allmänna Barnhuset kartlagt kunskapsläget i en rapport. 
Barn sitter i trappa– Barn med funktionsnedsättningar har samma rättigheter som andra barn, men det verkar inte som att rättigheterna följs. Vår rapport visar vad som kan vara ett första steg för att förbättra situationen, säger Carl Göran Svedin vid Barnafrid på Linköpings universitet, en av de forskare som kartlagt vilken svensk forskning som finns om barn med funktionshinder och i vilken utsträckning barnen utsätts för våld och kränkningar.

Sveriges bristande kunskap om barn med funktionsnedsättningar och det våld och de kränkningar som barnen utsätts för har kritiserats. Både FN:s kommitté för barns rättigheter och FN:s kommitté om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har efterlyst uppgifter och statistik över våld mot barn med funktionsnedsättning. Med anledning av detta har en kunskapssammanställning av den totala utsattheten för våld och kränkningar tagits fram.

Misshandeln sker i hemmet

Rapporten visar bland annat att barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättningar dubbelt så ofta utsätts för mobbing. Studierna visar också att fysisk misshandel i huvudsak sker i hemmet, medan mobbingen sker i skolan eller på nätet. Bland 20-åringar med funktionsnedsättningar angav 15 procent att de blivit slagna, bitna eller sparkade av föräldrarna under uppväxttiden.

– Den ökade stressen hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas tillsammans med det tabu som verkar finnas mellan professionella och föräldrar att tala om detta, säger Carl Göran Svedin.Carl Göran Svedin

Författarna till rapporten konstaterar att det behövs information och vidareutbildning inom de flesta områden där vuxna träffar dessa barn. Det gäller såväl föräldrar och anhöriga som professionella inom skola, vård, omsorg och rättsväsende. Det behöver också föras in mer kunskap på lärosätenas grundutbildningar.

Författarna listar i ett antal punkter förslag som kan leda till förbättringar:

Strategier och förebyggande åtgärder som handlar om våld och övergrepp mot barn behöver innefatta ett funktionshinderperspektiv.
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan för funktionsnedsatta barn behöver moderniseras så att den innehåller en balans av relationskunskap, bejakande av sexualitet samt kunskap om risker och våld.
Kunskap om våld bör vara obligatoriska i grundutbildningar som riktar sig till personer som kommer att arbeta med barn.

Carl Göran Svedin är professor vid Linköpings universitet och centrumchef för Barnafrid. Bakom rapporten står även Linda Jonsson, universitetslektor vid Linköpings universitet och Barnafrid, samt Åsa Landberg, barnpsykolog, Stiftelsen Allmänna Barnhuset.



Rapporten
Om barn med funktionsnedsättning i Sverige och deras utsatthet för våld och kränkningar. Carl Göran Svedin, Linda Jonsson, Åsa Landberg.



Bilder:
överst: iStock Photo
nederst: Linköpings universitet

Fler nyheter om barn

Pojke sitter vid fönster tillsammans med katt

Barnens rättigheter efter våld behöver stärkas

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan kan brista. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

Barn och förälder tillsammans framför en platta

Barnens skärmtid ökade under pandemin

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

Social kategorisering

5,8 miljoner kronor till forskning om familjehem

Ett forskningsprojekt vid LiU har tilldelats medel från Forte för att undersöka varför det är så svårt att hitta nya familjehem.

Forskning