Skolan kan vara nyckeln till att förbättra för barn i samhällets vård

11 juni 2020

Therese Ekstrand Amaya

Barn i samhällets vård mår sämre än andra barn och presterar sämre i skolan. Men de har förtroende för skolpersonal och presterar bättre efter individuell kartläggning i skolan. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Flicka som räknar på fingrarna. — Efter två års individuell träningsplan presterade barn från familjehem bättre i skolan, exempelvis vad gäller matematisk problemlösningsförmåga. Fotograf: HappyKids

Varje år omhändertas mer än tiotusentals barn och ungdomar av samhället, då de av olika anledningar inte kan bo hemma. År 2018 bodde 39 000 barn och ungdomar i exempelvis fosterfamiljer eller på olika typer av boenden. Tidigare forskning visar att dessa barn är en riskgrupp vad gäller sämre hälsa, övergrepp och att utveckla drogberoende. De har också sämre utsikter på arbetsmarknaden och i skolan.

Rikard Tordöns erfarenhet som psykolog fick honom att själv vilja bidra med forskning om barn i statens och kommunernas vård.

–När jag arbetade som psykolog i familjehemsvården upptäckte jag att den styrs av värderingar och politiska beslut, inte av kunskap. Jag saknade forskning om vad som faktiskt fungerar. Min avhandling visar att insatser i skolan kan göra att barnen presterar bättre. Sådana fungerande insatser måste implementeras, säger Rikard Tordön, psykolog och nyligen disputerad vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet. Han har tidigare också varit nationell samordnare för Skolfam, en arbetsmodell som syftar till att höja skolresultat för familjehemsplacerade barn.

Mer utsatta och lägre förtroende för vuxna

Rikard Tordöns avhandling består av fyra studier, publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter.

Den första studien bekräftar att övergrepp och psykisk ohälsa är vanligare hos gymnasieungdomar i samhällsvård. Det framkommer också att samhällsvårdade barn, i jämförelse med icke samhällsvårdade barn, oftare tiger om övergreppen, i synnerhet för polis och socialtjänst.

Det går att hjälpa de här barnen att klara skolan bättre, och skolan har en skyddande effekt på lång sikt. Nu måste vi systematiskt börja mäta hur bra vi är på att hjälpa våra utsatta barn, så att vi upptäcker vad som fungerar – och vad som inte gör det.

Över lag har elever i samhällsvård mindre tillit till de vuxna som finns i deras (familje) hem, i jämförelse med icke samhällsvårdade barn. Det visar avhandlingens andra studie. Ett av fem barn i samhällsvård uppgav att det är svårt att vända sig till sina familjehemsföräldrar. Däremot hyser barnen förtroende för lärare, skolsköterska och professionella inom sjukvården.

– Att barn i samhällets vård har förtroende för professionella är positivt. Då har vi hittat en kanal för att nå de här barnen, säger Rikard Tordön.

Skolresultaten påverkas, men går att vända

Resultaten från studie tre visar att intelligensen hos barn i familjehem är påverkad av deras otrygga situation. En kartläggning av 856 barn i grundskolan visar att barn i familjehem har lägre värde på tester som gäller exempelvis språkliga och matematiska färdigheter. De har problem med bland annat textavkodning, läsförståelse och matematisk problemlösning. Det som förvånade Rikard Tordön var dock inte att intelligensen var påverkad, utan hur mycket. Barn i samhällets vård hade ett medelvärde på 91 poäng, i jämförelse med 100 poäng hos barn som bor hos sina föräldrar.

Positivt är dock att detta går att vända. 475 av barnen i den tidigare studien deltog i en andra kartläggning, efter att ha fått individuell vägledning enligt en modell som kallas Skolfam. Efter två års individuell träningsplan presterade barnen bättre exempelvis vad gäller matematisk problemlösningsförmåga och läsförståelse, så kallad högre exekutiv förmåga. Lägre exekutiv förmåga och känslomässigt påverkade förmågor hade dock inte förändrats, som textavkodning eller impulskontroll. Intelligensen ökade också från medel 91 till 95 poäng efter de två första åren av insatsen.

– Det går att hjälpa de här barnen att klara skolan bättre, och skolan har en skyddande effekt på lång sikt. Nu måste vi systematiskt börja mäta hur bra vi är på att hjälpa våra utsatta barn, så att vi upptäcker vad som fungerar – och vad som inte gör det.

Avhandling:

Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care, Rikard Tordön, Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för barnafrid (2020).

Kontakt

Barn i samhällsvård behöver skolan

Möt Rikard Tordön som skrivit sin avhandling om barn och unga i samhällets vård.

Relaterat innehåll

Pojke sitter vid fönster tillsammans med katt

Barnens rättigheter efter våld behöver stärkas

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan kan brista. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

Barn och förälder tillsammans framför en platta

Barnens skärmtid ökade under pandemin

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

5,8 miljoner kronor till forskning om familjehem

Ett forskningsprojekt vid LiU har tilldelats medel från Forte för att undersöka varför det är så svårt att hitta nya familjehem.

Relaterat innehåll

Glad flicka som hoppar så att håret flyger

Barnafrid

Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Det är ett regeringsuppdrag som tilldelades Linköpings universitet under 2015.

Senaste nytt från LiU

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.