11 juni 2020

Barn i samhällets vård mår sämre än andra barn och presterar sämre i skolan. Men de har förtroende för skolpersonal och presterar bättre efter individuell kartläggning i skolan. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Flicka som räknar på fingrarna. Fotograf: HappyKids
Efter två års individuell träningsplan presterade barn från familjehem bättre i skolan, exempelvis vad gäller matematisk problemlösningsförmåga.

Varje år omhändertas mer än tiotusentals barn och ungdomar av samhället, då de av olika anledningar inte kan bo hemma. År 2018 bodde 39 000 barn och ungdomar i exempelvis fosterfamiljer eller på olika typer av boenden. Tidigare forskning visar att dessa barn är en riskgrupp vad gäller sämre hälsa, övergrepp och att utveckla drogberoende. De har också sämre utsikter på arbetsmarknaden och i skolan.

Rikard Tordöns erfarenhet som psykolog fick honom att själv vilja bidra med forskning om barn i statens och kommunernas vård.

–När jag arbetade som psykolog i familjehemsvården upptäckte jag att den styrs av värderingar och politiska beslut, inte av kunskap. Jag saknade forskning om vad som faktiskt fungerar. Min avhandling visar att insatser i skolan kan göra att barnen presterar bättre. Sådana fungerande insatser måste implementeras, säger Rikard Tordön, psykolog och nyligen disputerad vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet. Han har tidigare också varit nationell samordnare för Skolfam, en arbetsmodell som syftar till att höja skolresultat för familjehemsplacerade barn.

Mer utsatta och lägre förtroende för vuxna

Rikard Tordöns avhandling består av fyra studier, publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter.

Den första studien bekräftar att övergrepp och psykisk ohälsa är vanligare hos gymnasieungdomar i samhällsvård. Det framkommer också att samhällsvårdade barn, i jämförelse med icke samhällsvårdade barn, oftare tiger om övergreppen, i synnerhet för polis och socialtjänst.

Det går att hjälpa de här barnen att klara skolan bättre, och skolan har en skyddande effekt på lång sikt. Nu måste vi systematiskt börja mäta hur bra vi är på att hjälpa våra utsatta barn, så att vi upptäcker vad som fungerar – och vad som inte gör det.
Rikard Tordön

Över lag har elever i samhällsvård mindre tillit till de vuxna som finns i deras (familje) hem, i jämförelse med icke samhällsvårdade barn. Det visar avhandlingens andra studie. Ett av fem barn i samhällsvård uppgav att det är svårt att vända sig till sina familjehemsföräldrar. Däremot hyser barnen förtroende för lärare, skolsköterska och professionella inom sjukvården.

– Att barn i samhällets vård har förtroende för professionella är positivt. Då har vi hittat en kanal för att nå de här barnen, säger Rikard Tordön.

Skolresultaten påverkas, men går att vända

Resultaten från studie tre visar att intelligensen hos barn i familjehem är påverkad av deras otrygga situation. En kartläggning av 856 barn i grundskolan visar att barn i familjehem har lägre värde på tester som gäller exempelvis språkliga och matematiska färdigheter. De har problem med bland annat textavkodning, läsförståelse och matematisk problemlösning. Det som förvånade Rikard Tordön var dock inte att intelligensen var påverkad, utan hur mycket. Barn i samhällets vård hade ett medelvärde på 91 poäng, i jämförelse med 100 poäng hos barn som bor hos sina föräldrar.

Positivt är dock att detta går att vända. 475 av barnen i den tidigare studien deltog i en andra kartläggning, efter att ha fått individuell vägledning enligt en modell som kallas Skolfam. Efter två års individuell träningsplan presterade barnen bättre exempelvis vad gäller matematisk problemlösningsförmåga och läsförståelse, så kallad högre exekutiv förmåga. Lägre exekutiv förmåga och känslomässigt påverkade förmågor hade dock inte förändrats, som textavkodning eller impulskontroll. Intelligensen ökade också från medel 91 till 95 poäng efter de två första åren av insatsen.

– Det går att hjälpa de här barnen att klara skolan bättre, och skolan har en skyddande effekt på lång sikt. Nu måste vi systematiskt börja mäta hur bra vi är på att hjälpa våra utsatta barn, så att vi upptäcker vad som fungerar – och vad som inte gör det.

Avhandling:

Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care, Rikard Tordön, Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för barnafrid (2020).

Kontakt

Barn i samhällsvård behöver skolan

Möt Rikard Tordön som skrivit sin avhandling om barn och unga i samhällets vård.

Relaterat innehåll

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Farliga barn eller barn i fara?

Ska samhället skydda sig från barn som begår brott, eller behöver barnen själva skyddas? Frågan är central i dagens debatt, men är långt ifrån ny. Under historien har samhällets svar växlat mellan straff, vård, uppfostran och stöd.

En grupp kvinnor som står bredvid varandra.

Fler familjehem behövs – få vill ta uppdraget

Behovet av familjehem ökar, samtidigt vill få ta emot ett utsatt barn. Brist på tid och plats uppges som vanliga skäl. I ett nytt projekt ska forskarna även ta reda på vad som får nuvarande familjehem att vilja fortsätta och ta emot fler barn.

Natt i Norrköping.

Att bygga relationer i skuggan av gängvåld

Socialtjänsten i Norrköping satsar på att skapa tillit och trygghet – som ett svar på en utveckling av tilltagande misstro, rädsla och oro. En studie från LiU visar hur Norrköpings kommun arbetar för att motverka brott och oprovocerat våld.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man med gröna handskar som håller upp ett litet plaströr.

Organ-på-chip visar hur cancer samspelar med sin omgivning

På ett organ-på-chip kan forskare nu utforska hur tumörer växer och påverkas av sin omgivning. Chippet, en liten platta med cancerceller, nerver och blodkärl, har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med italienska kollegor.

En man som står bredvid en maskin i en fabrik.

Samma matematik kan styra robotar och skapa köttbullar

Vad har robotar som staplar lådor och framtidens köttbullar gemensamt? Mer än man kan tro. I sin doktorsavhandling visar Anan Ashrabi Ananno hur matematiska modeller kan användas för att lösa komplexa problem inom helt olika områden.

En man och en kvinna som sitter bredvid varandra.

Kärlek i samklang

Kan ljuv musik uppstå i en studentkör? Ja, i dubbel bemärkelse om man frågar Antonia Jalava och Martin Clason som träffades genom ett studenkörsutbyte mellan Linköping och Åbo i Finland.