Bättre insatser för barn på flykt

År 2015 sökte fler barn än tidigare skydd i Sverige. Med sig hade de svåra erfarenheter från både krig och flykt. För att förbättra insatserna som riktas mot barnen har ett nytt forskningsprojekt dragit igång.

Erica Mattelin, doktorand. Erica Mattelin, PhD-student. Staffan Gustavsson/redakta

Vid den tidpunkt då många barn flydde till Sverige arbetade Erica Mattelin som psykolog och utredare på Rädda Barnen i Stockholm. Hon fick möta flera av dem.

– Ur detta föddes viljan att kunna förändra för de här barnen och att kunna ge dem en vård som är anpassad för de erfarenheter de bär med sig. Jag upplevde att Sverige inte har ett system som tillräckligt bra klarar evidensbaserad vård för barn med post–traumatiskt stressyndrom, säger Erica Mattelin sittande vid kollegans skrivbord, då hennes eget rum var upptaget. Bredvid sig har hon den tunga väskan som vittnar om pendling mellan huvudstaden och Linköping.

Jag som forskare måste ge tillbaka till barnen. Jag kan inte forska för forskningens skull.

Erica Mattelin, doktorand

Idag arbetar Erica Mattelin som doktorand i projektet ”den långa resan” som drivs av Barnafrid, ett nationellt kunskapscenter vid Linköpings universitet. Projektet tar avstamp i barns berättelser om hur de upplevt flykt och hur de har det i Sverige. Det är berättelser om människohandel, smällande bomber, fysisk misshandel, trakasserier på grund av homosexualitet och förlust av närstående. Väl på plats i Sverige kan det handla om berättelser om otrygghet kring tillfälliga uppehållstillstånd, väntan, minnen och saknad.Erica Mattelin, Barnafrid Foto Emma Busk Winquist

– Genom Rädda barnen såg jag att väldigt många barn inte får vård för våld och sexuella övergrepp. Där spelar forskningen en roll. Hur kan vi bedriva vård på ett kostnadseffektivt sätt så att så många barn som möjligt får tillgång till den?

Vad gör att vissa barn klarar sig bättre?

Det finns lite forskning om barn på flykt med erfarenhet av våld. Den internationella forskning som finns har visat att post–traumatiskt stressyndrom, PTSD, och depressioner är vanliga för barn med de här erfarenheterna.

– Men vi vill också vända på det och fråga oss vad det är som gör att vissa barn ändå mår ganska bra, trots flykt och erfarenheter av våld. Vilka faktorer är det som främjar hälsa? Är det tidig skolgång, syskon eller individfaktorer?

Samtidigt är det svårt att uttala sig om barn med erfarenhet av våld som grupp, menar hon.

– Om man ser på hur debatten i samhället förs så beskrivs barn på flykt som en enhetlig grupp. Men barns upplevelser är väldigt olika – och hur de hanterat det de varit med om.

Socialtjänst och skola ska få ta del av kunskapen

De intervjuer som hittills har gjorts inom projektet indikerar att många barn är polyviktimiserade, det vill säga har varit med om många olika svårigheter. De lider också av PTSD symptom. Men bara ett år in i projektet är det för tidigt att säga om utvecklandet av PTSD beror på skillnaden i upplevelse av våld eller på individuella faktorer.

Om barnens mående påverkas av vilket system de hamnar i, snarare än det de bär med sig, så har samhället något att bita i. 

Erica Mattelin

Barn på flyktOtrygghet kring tillfälliga uppehållstillstånd, väntan, minnen och saknad präglar många barns vardag. Foto bodnarchukNär studien kommer till sitt slut ser Erica Mattelin att resultaten ska spridas till socialtjänst, landsting, sjukhus och skolor.

Ambitionen är också att sprida kunskapen om vad man kommit fram till vidare till barnen.

–När man forskar om barn i svåra situationer har man ett extremt stort ansvar för att det blir något av det. Det måste bli tydligt att erfarenheterna tas tillvara, säger Erica Mattelin och lägger handen över hjärtat.

–Jag som forskare måste ge tillbaka till barnen. Jag kan inte forska för forskningens skull.

Sedan 2015 när fler barn på flykt började ta sig till Sverige har det politiska läget förändrats. Exempelvis har tillfälliga uppehållstillstånd införts och färre får stanna.

–Om barnens mående påverkas av vilket system de hamnar i, snarare än det de bär med sig, så har samhället något att bita i. Förhoppningsvis kommer vår studie att ge några ledtrådar om vilket det är och var resurserna ska läggas.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll