03 juni 2020

Forskaren Judith Lind har undersökt hur personal på fertilitetskliniker ser på de bedömningar som barnlösa par och kvinnor genomgår för att få rätt till assisterad befruktning. I intervjuerna framgår att det som ligger till grund för bedömningen av de potentiella föräldrarna är barnets framtida välfärd samt ett ansvarsfullt användande av skattepengar.

Bebisar på rad
Lyckliga familjer, inte barn, är målet för arbetet på fertilitetskliniker.  Andrey Armyagov

I Sverige kan barnlösa par och ensamstående kvinnor få tillgång till fertilitetsbehandling som bekostas med offentliga medel. Men lagstiftningen skiljer sig åt vad gäller olika par. I de fall som paret även behöver sperma eller ägg från en donator kräver lagstiftningen en särskild bedömning av deras lämplighet som föräldrar.

– Fertilitetsbehandlingar är dyra och offentliga medel är tänkta att möjliggöra behandling för alla oavsett inkomst. Samtidigt visar min studie hur klinikpersonal argumenterar för att tillgången till behandlingarna bör begränsas just för att offentliga medel används. Det är intressant, säger Judith Lind, universitetslektor på Institutionen för Tema vid Linköpings universitet.

Judith Lind har tidigare forskat om bedömning av föräldraförmåga i andra sammanhang, exempelvis adoption. Hennes intresse ligger i hur föräldraideal och föreställningen av barnets bästa kommer till uttryck i bedömningar av potentiella föräldrar.

Den nya studien “Child welfare assessments and the regulation of access to publicly funded fertility treatment” har publicerats i tidskriften Reproductive Biomedicine & Society Online.

Med den här studien hoppas jag kunna bidra till en diskussion kring assisterad befruktning och de prioriteringar som reglerar behandlingen
Judith Lind

Barnets bästa i fokus för bedömning

Inom den bioetiska forskningen förs en diskussion om huruvida det är rimligt att begränsa tillgången till fertilitetsbehandling med hänvisning till det framtida barnets bästa, eller om alla ska anses ha rätt till fertilitetsbehandling. Judith Lind ville undersöka hur klinikpersonalen resonerar kring denna etiska fråga och hur de motiverar och legitimerar att man gör bedömningar av dem som söker fertilitetsbehandling. {stampvalue-asset50388}

Intervjuer gjordes med 64 anställda på fyra, av sex, offentligt finansierade fertilitetskliniker i Sverige. Inför intervjuerna delades de anställda in i nio olika fokusgrupper.

Resultatet visar att det som anses viktigast är barnets framtida välfärd samt ett ansvarsfullt användande av skattepengar. 

Barnets välfärd togs upp i alla fokusgrupper som ett argument för varför en psykosocial bedömning gjordes. De anställda på klinikerna uttryckte att det var deras ansvar att sätta barnets bästa i fokus och därför neka behandling till de par och kvinnor som de ansåg olämpliga som föräldrar. Däremot ifrågasattes till stor del att den psykosociala bedömningen görs enbart när donerade könsceller används. En läkare menar att barnets bästa borde värnas även ”när barnet blir till genom egna könsceller”. 

Användande av samhällets resurser 

Förutom säkerställandet att barnet kommer få det bra när det växer upp, är det ett ansvarsfullt användande av samhällets resurser som styr klinikerna i deras arbete med fertilitetsbehandlingar. Skattebetalarnas pengar, menar man, ska inte användas till något som i slutändan inte blir bra. Exempelvis om man tror att de blivande föräldrarna inte skulle kunna ta hand om eller försörja ett barn. 

Att offentliga resurser används för behandlingen rättfärdigar enligt personalen att det görs en psykosocial bedömning av dem som ska genomgå den. Bedömningen ska göra det möjligt att förhindra behandling som orsakar problem för barnet, och i förlängningen för samhället.

Målet med assisterad befruktning är för de som arbetar med det inte barn, utan funktionsdugliga familjer. Några av de anställda beskrev att jobbet går ut på att skapa ”barn med bra liv” eller ”glada barn och superglada familjer”. 

– Detta argument har inte uppmärksammats i så stor utsträckning i den tidigare forskningen. Med den här studien hoppas jag kunna bidra till en diskussion kring assisterad befruktning och de prioriteringar som reglerar behandlingen, säger Judith Lind. 

Studien ingår i det större forskningsprojektet ”Barnets bästa, vuxnas reproduktiva rättigheter och välfärdsstatens ansvar” som syftar till att undersöka hur svensk lagstiftning och fertilitetskliniker hanterar de etiska dilemman som är förknippade med regleringen av tillgång till assisterad befruktning. 

Studien:
Child welfare assessments and the regulation of access to publicly funded fertility treatment, Judith Lind, Reproductive Biomedicine & Society Online
https://doi.org/10.1016/j.rbms.2020.01.003

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Relaterat innehåll

Pojke sitter vid fönster tillsammans med katt

Barnens rättigheter efter våld behöver stärkas

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan kan brista. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

Barn och förälder tillsammans framför en platta

Barnens skärmtid ökade under pandemin

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

Social kategorisering

5,8 miljoner kronor till forskning om familjehem

Ett forskningsprojekt vid LiU har tilldelats medel från Forte för att undersöka varför det är så svårt att hitta nya familjehem.

Senaste nytt från LiU

Norrköping har fått en digital tvilling

Med hjälp av AI och djupinlärning har LiU-forskare tagit fram en digital tvilling av Norrköping. Modellen, som skapar möjligheter att upptäcka staden på helt nya sätt, tar nu plats i en utställning på Visualiseringscenter C.

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.