Inte barn, utan ”superglada familjer” målet med assisterad befruktning

Forskaren Judith Lind har undersökt hur personal på fertilitetskliniker ser på de bedömningar som barnlösa par och kvinnor genomgår för att få rätt till assisterad befruktning. I intervjuerna framgår att det som ligger till grund för bedömningen av de potentiella föräldrarna är barnets framtida välfärd samt ett ansvarsfullt användande av skattepengar.

Bebisar på rad Lyckliga familjer, inte barn, är målet för arbetet på fertilitetskliniker.  Andrey Armyagov

I Sverige kan barnlösa par och ensamstående kvinnor få tillgång till fertilitetsbehandling som bekostas med offentliga medel. Men lagstiftningen skiljer sig åt vad gäller olika par. I de fall som paret även behöver sperma eller ägg från en donator kräver lagstiftningen en särskild bedömning av deras lämplighet som föräldrar.

– Fertilitetsbehandlingar är dyra och offentliga medel är tänkta att möjliggöra behandling för alla oavsett inkomst. Samtidigt visar min studie hur klinikpersonal argumenterar för att tillgången till behandlingarna bör begränsas just för att offentliga medel används. Det är intressant, säger Judith Lind, universitetslektor på Institutionen för Tema vid Linköpings universitet.

Judith Lind har tidigare forskat om bedömning av föräldraförmåga i andra sammanhang, exempelvis adoption. Hennes intresse ligger i hur föräldraideal och föreställningen av barnets bästa kommer till uttryck i bedömningar av potentiella föräldrar.

Den nya studien “Child welfare assessments and the regulation of access to publicly funded fertility treatment” har publicerats i tidskriften Reproductive Biomedicine & Society Online.

Med den här studien hoppas jag kunna bidra till en diskussion kring assisterad befruktning och de prioriteringar som reglerar behandlingen
Judith Lind

Barnets bästa i fokus för bedömning

Inom den bioetiska forskningen förs en diskussion om huruvida det är rimligt att begränsa tillgången till fertilitetsbehandling med hänvisning till det framtida barnets bästa, eller om alla ska anses ha rätt till fertilitetsbehandling. Judith Lind ville undersöka hur klinikpersonalen resonerar kring denna etiska fråga och hur de motiverar och legitimerar att man gör bedömningar av dem som söker fertilitetsbehandling. {stampvalue-asset50388}

Intervjuer gjordes med 64 anställda på fyra, av sex, offentligt finansierade fertilitetskliniker i Sverige. Inför intervjuerna delades de anställda in i nio olika fokusgrupper.

Resultatet visar att det som anses viktigast är barnets framtida välfärd samt ett ansvarsfullt användande av skattepengar. 

Barnets välfärd togs upp i alla fokusgrupper som ett argument för varför en psykosocial bedömning gjordes. De anställda på klinikerna uttryckte att det var deras ansvar att sätta barnets bästa i fokus och därför neka behandling till de par och kvinnor som de ansåg olämpliga som föräldrar. Däremot ifrågasattes till stor del att den psykosociala bedömningen görs enbart när donerade könsceller används. En läkare menar att barnets bästa borde värnas även ”när barnet blir till genom egna könsceller”. 

Användande av samhällets resurser 

Förutom säkerställandet att barnet kommer få det bra när det växer upp, är det ett ansvarsfullt användande av samhällets resurser som styr klinikerna i deras arbete med fertilitetsbehandlingar. Skattebetalarnas pengar, menar man, ska inte användas till något som i slutändan inte blir bra. Exempelvis om man tror att de blivande föräldrarna inte skulle kunna ta hand om eller försörja ett barn. 

Att offentliga resurser används för behandlingen rättfärdigar enligt personalen att det görs en psykosocial bedömning av dem som ska genomgå den. Bedömningen ska göra det möjligt att förhindra behandling som orsakar problem för barnet, och i förlängningen för samhället.

Målet med assisterad befruktning är för de som arbetar med det inte barn, utan funktionsdugliga familjer. Några av de anställda beskrev att jobbet går ut på att skapa ”barn med bra liv” eller ”glada barn och superglada familjer”. 

– Detta argument har inte uppmärksammats i så stor utsträckning i den tidigare forskningen. Med den här studien hoppas jag kunna bidra till en diskussion kring assisterad befruktning och de prioriteringar som reglerar behandlingen, säger Judith Lind. 

Studien ingår i det större forskningsprojektet ”Barnets bästa, vuxnas reproduktiva rättigheter och välfärdsstatens ansvar” som syftar till att undersöka hur svensk lagstiftning och fertilitetskliniker hanterar de etiska dilemman som är förknippade med regleringen av tillgång till assisterad befruktning. 

Studien:
Child welfare assessments and the regulation of access to publicly funded fertility treatment, Judith Lind, Reproductive Biomedicine & Society Online
https://doi.org/10.1016/j.rbms.2020.01.003

 

KontaktVisa/dölj innehåll

Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll