15 december 2022

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan brister ibland. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende. En modell för detta har tagits fram och utvärderats.

Pojke sitter vid fönster tillsammans med katt Foto mrs

Barn som tillsammans med en förälder flyr från våld i hemmet har många gånger själva upplevt våldet genom att se, höra eller på annat sätt bli utsatt för våldet. Flera undersökningar har visat att ungefär ett av tio barn i Sverige upplevt våld i hemmet någon gång.

– Det måste till mer kunskap i samhället där barnets bästa är i fokus. Domstolar, socialsekreterare och vårdpersonal måste utgå från kunskap om våld för att se till att barnet är i fokus, säger Natalie Söderlind, utredare vid Barnafrid vid Linköpings universitet, ett nationellt kunskapscentrum om våld och andra övergrepp mot barn.

Under perioden 31 juli 2018 till den 1 augusti 2019 har 6 200 barn bott minst en natt på ett skyddat boende, enligt en beräkning som gjorts av Socialstyrelsen.

Det EU-finansierade projektet ”Efter våldet” handlar om att stärka rättigheterna för barn som upplevt våld i hemmet, under och efter deras tid i skyddat boende. Under två års tid har det nationella kunskapscentrumet Barnafrid, Rädda Barnen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Marie Cederschiölds högskola och Göteborgs kyrkliga stadsmission deltagit i projektet.

De har tagit fram en modell, Pusslet, för att säkerställa ett barnrättsperspektiv i syfte att öka barns rätt till skydd, delaktighet och stöd under vistelse i skyddat boende. Modellen har pilottestats på sex skyddade boenden i Sverige under två års tid.Natalie Söderlind, utredare Barnafrid.Natalie Söderlind. Foto Sofia Lindgren

– Vi har sett att det råder stora svårigheter i upprätthållandet av umgänge med den andre föräldern utanför det skyddade boendet. Barnets skolgång blir ofta lidande och handläggningen gällande vård drar många gånger ut på tiden. Vi har också sett en brist på kontinuerligt stöd efter tiden i skyddat boende och svårigheter i att finna permanenta boendelösningar, säger Natalie Söderlind.

Hon menar att samverkan mellan kommuner, socialtjänst, skola och det skyddade boendet behöver stärkas.

– Med den här modellen hoppas vi att barn som tvingas fly tillsammans med sin förälder till ett skyddat boende får rätt insatser, känner sig delaktiga och blir lyssnade till, säger Natalie Söderlind.

Projektet har finansierats av Europeiska unionen.

Mer om projektet

Senaste nytt från LiU

En man sitter på en stol och läser en tidning.

Modiga Magnus har inget skägg

Med hårdrocken som ständig följeslagare går professor Magnus Dahlstedt sin egen väg i akademin. Han vurmar för att forskning ska delas, förstås och användas – kunskap har inget värde om den inte når ut.

Kvinna som sover med huvudet på en kudde

Nya insikter hjälpte personer återhämta sig från svår trötthet

För personer som återhämtat sig från diagnoser där långvarig trötthet är utmärkande verkar en ny förståelse för symtomen ha varit central för tillfrisknandet. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Gatuskylt som pekar mot sjukhus framför en hög byggnad.

Patientbeslut, hjärnstimulering och mindre antibiotika får stöd

För första gången har Linköpings universitets Jubileumsstiftelse utlyst medel till forskningsprojekt. Temat för utlysningen är ”Framtida kliv för bättre hälsa” och tre forskare får stöd för tvärvetenskapliga projekt inom medicin.