17 december 2021

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

Barn och förälder tillsammans framför en platta
Fotograf: SanyaSM

Under covid-19 har många barn spenderat mer tid hemma, vilket kan innebära mer skärmtid. Forskare vid Linköpings universitet ville undersöka vad barn i åldern 4–6 år har gjort framför skärmen under pandemin – och om föräldrarna deltagit.

– Vi fastnar ofta i en diskussion om skärmtid och timmar. Men, vad betyder det egentligen? Ja, det kan vara oroväckande, men egentligen handlar det om vad de gör när de är framför skärmen. Vilket det ju också gör för oss vuxna, säger Anette Sundqvist, biträdande professor vid baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet. Hon studerar hur barns utveckling påverkas av digitala medier.

Föräldrarnas närvaro på nätet bidrar till inlärning

I den nyligen publicerade studien deltog 240 föräldrar till barn i åldern 4–6 år om barnens skärmvanor. Dessa föräldrar bedömde att barnens tid framför digitala medier ökade under pandemiåret 2020. Vad gällde spelande rapporterade föräldrarna att barnen i genomsnitt spelade 3,5 timmar i veckan, vilket är tre gånger mer än innan pandemin. Spelande var också den aktivitet där föräldrarna angav att deras engagemang var lägst. Två av tre föräldrar deltog inte i barnens spelade. Foto av Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi.Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Foto Anna Bäcklin Lindén

– Våra tidigare studier har visat att digitala medier kan påverka små barns beteende, språk och minne på ett negativt sätt, men att detta kan vägas upp av att föräldrarna deltar i barnens aktivitet framför skärmen. Denna studie pekar på att barn spelar digitala spel i ensamhet, ofta utan föräldrars aktiva deltagande. Det kan tyda på att denna digitala aktivitet inte stöttar barnets inlärning på samma sätt som en aktivitet där föräldrarna är aktivt engagerade, säger Anette Sundqvist.

Den aktivitet på skärmen som ökade mest för barnen under pandemin var videosamtal. Samtalen stod för en ökning av 77%, vilket i genomsnitt innebar en timmes samtalstid i veckan.

Ja, det kan vara oroväckande, men egentligen handlar det om vad de gör framför skärmen. 
Annette Sundqvist om barns digitala vanor

Även barnens tv-tittande ökade under pandemin, med nära 40 procent. Barnen spenderade i genomsnitt nästan 11 timmar i veckan framför tv:n. Men här var föräldrarnas engagemang stort, tre föräldrar av fem deltog ofta eller alltid i barnens tv-tittande genom att förklara vad som hände i programmet eller påpekade när tv-karaktärernas beteende inte var bra.

Föräldrarnas surfande kan hämma inlärning

Anette Sundqvist har också i en tidigare studie, publicerad i mars i år, visat hur brist på uppmärksamhet från föräldrarna påverkar barnens inlärning. I det här fallet studerade hon hur det påverkar barnen att föräldrarna håller på med sin telefon när de samspelar med sina barn.

–Föräldrarna signalerar att de inte är uppmärksamma på barnen eller intresserade av vad de gör. Dessutom bidrar surfandet till att föräldrarna inte alltid finns tillgängliga för att sätta ord på vad barnet försöker lära sig om världen, eller för att tolka och bekräfta dess känslor. Det kan påverka barnets språkliga utveckling och beteende, säger Annette Sundqvist.

Studier:

Digital media content and co-viewing amongst Swedish 4- to 6-year-olds during COVID-19 pandemic, Annette Sundqvist, Mikael Heimann. Acta Paediatrica. Publicerad online 1 september 2021 https://doi.org/10.1111/apa.16090

Growing Up in a Digital World: Digital Media and the Association With the Childs Language Development at Two Years of Age. Anette Sundqvist, Felix-Sebastian Koch, Ulrika Birberg Thornberg, Rachel Barr, Mikael Heimann. Frontiers in Psychology, Vol. 1. Publicerad online 18 mars 2021. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.569920

Kontakt samt forskargrupper

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.