Det här är angelägna ämnen som rör demokratins kvalitet i varje svensk kommun. Den svenska demokratimodellen befinner sig under starkt omvandlingstryck som till stor del måste hanteras lokalt.
Sedan 1990-talet har de politiska partierna tappat mängder med medlemmar samtidigt som uppdragen ökat i komplexitet. Det har både gjort det svårare att hitta uppdragsvilliga kandidater och svårare att rusta sina kandidater inför de komplexa uppdragen. Svårigheterna förstärks av att folkvalda i allt större utsträckning utsätts för hat och hot.
De lokala partisystemen har fragmenterats. Nya partier har vuxit i styrka och utmanat de etablerade. Detta medför förändringar i parlamentariska styrkeförhållanden, vilket förändrar koalitionslogik samt, förutsättningarna för oppositionen. Ändrad syn på självstyrelse och ändamålsenlig kommunstorlek, liksom ändrade relationer mellan kommuner, regioner och stat påverkar också förutsättningarna för lokal politik och demokrati. Inom kunskapsfältet intresserar vi oss för hur dessa förändringar påverkat förutsättningarna för politisk styrning, ansvarsutkrävande, rättssäkerhet och lokal demokrati liksom hur olika dessa utmaningar slår i växande storstadsregioner kontra krympande glesbygd.
Lokalpolitikens förutsättningar
Demokratifrågor omfattar allt från partiernas förmåga att attrahera partimedlemmar till förtroendevaldas villkor att fullgöra sina uppdrag, samt i vilken utsträckning makt och uppdrag koncentreras till allt färre personer. Vi ställer också frågor om delaktighet och inflytande vid sidan om den representativa demokratins kanaler. Vi intresserar oss också för om kommunalt beslutsfattande upplevs som opartiskt och rättssäkert, samt i vilken utsträckning kommunernas sociala kitt håller samman – hur ser tilliten ut mellan människor, hur ser medborgarnas tillit till kommunerna ut, finns spänningar mellan centralorter och deras periferier och hur kan detta variera mellan kommuner?
Förtroende och ansvarsutkrävande
Svenskarnas förtroende är lägre för institutioner och politiker på kommunnivån jämfört med riksnivån. Sverige avviker därmed ur ett internationellt perspektiv. Fall av oegentligheter och välfärdsbrottslighet avslöjas regelmässigt i kommunsektorn, vilket gjort det angeläget att analysera förutsättningar för opartiskhet och rättssäkerhet. De avslöjande skandalerna och affärerna är relaterade till förutsättningar för ansvarsutkrävande i kommunpolitiken. Hur media fyller sin roll som granskare av kommunpolitik är centralt i sammanhanget. Ökad förekomst av mellankommunal samverkan, allt fler kommunala bolag och nätverksstyrning utmanar också den kommunala demokratin. I kunskapsfältet intresserar vi oss för hur ansvarsutkrävande säkerställs under dessa villkor.
