Lokal politik och demokrati

Projektet är en fortsättning på projektet Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige. Syftet är att fortsätta studera geografisk polarisering i ett nationellt och lokalt perspektiv och att ytterligare bättre förstå förändringar över tid.

Projektet innefattar bland annat en ny, stor enkätundersökning som riktas till samma personer som deltog i det tidigare projektet. Detta i syfte att undersöka förändringar i politiska beteenden, deltagande, värderingar, tillit och trygghet, men även att få större kunskap om vilka som väljer att flytta från städer till landsbygd och vice versa. Projektet innefattar även en undersökning av vilka politiska frågor som avhandlas i kommunfullmäktige för att se om dessa skiljer sig mellan stad och land.  

Tidsperiod: 2025–2027
Ansvarig forskare vid CKS: Richard Öhrvall, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Länsförsäkringars forskningsstiftelse

Pandemier utgör ett globalt hot och de sociala och ekonomiska konsekvenserna av COVID-19 pandemin är omfattande. Vaccinering är det överlägset mest effektiva sättet att förebygga och bekämpa pandemier men det förutsätter att en tillräckligt stor andel av befolkningen vaccineras. En vaccinationsprocess som når ut till alla grupper i samhället är därmed av avgörande betydelse för pandemibekämpning.

I projektet ämnar vi undersöka hur väl olika vaccinationsprogram når ut i områden med olika grad av utsatthet, samt hur vaccinmotstånd sprids mellan individer inom och mellan olika sociala sammanhang som arbetsplatser och familjer. Detta gör vi genom att kombinera registerdata med information från svenska vaccinationsregistret. Genom avancerade statistiska modeller kan vi dels undersöka kausala effekter, dels predicera hur vaccinationsgraden för olika grupper förändras av olika politiska initiativ och samhällsförändringar. Projektet engagerar forskare från Institutet för analytisk sociologi (IAS) och CKS, båda vid Linköpings universitet.

Tidsperiod: 2022–2026,
Ansvarig forskare vid CKS: Richard Öhrvall, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Vetenskapsrådet

Kommunal samverkan blir allt vanligare. Beslutsfattare på alla nivåer ser det som ett ändamålsenligt verktyg för att möta de tunga utmaningar som urbanisering och förändrad demografi leder till. Tilltron är stark till att samverkan ger stordriftsfördelar, ökar servicekvaliteten och underlättar rekrytering. Från att knappt ha funnits under 1970- och 1980-talen, har antalet formaliserade samarbeten i form av kommunalförbund och gemensamma nämnder formligen exploderat i Sverige. Ytterligare lagändringar, som syftar till att underlätta och uppmuntra avtalssamverkan, gjordes 2018.

Mot denna bakgrund syftar projektet till att ta fram empiriskt grundad kunskap om effekterna av mellankommunal samverkan. Projektet avslutades och slutredovisades formellt till finansiären 2024, men forskning om dessa frågor lever vidare vid CKS genom Katarina Soldans avhandlingsprojekt.

Tidsperiod: 2021–2024
Forskare: Gissur Ó Erlingsson, projektledare, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet; Bo Persson och Katarina Soldan, Linköpings universitet.
Finansiering: Formas

Under de senaste två decennierna har insikten ökat om att korruption även förekommer i lågkorrupta, mogna demokratier. Här handlar korruption sällan om mutor, utan snarare om att tillskansa sig orättfärdiga fördelar genom till exempel nepotism och vänskapskorruption. I internationell forskning har mer detaljerade mätningar på subnationell nivå visat att det finns betydande variation gällande korruption både på regional och lokal nivå. Även om korruptionen i mogna demokratier på många sätt skiljer sig från korruption som finns i utvecklingsländer, kan den också här ha negativ inverkan på tillväxt, företagande och människors välfärd. Det är därför högmotiverat att studera korruption även i länder som t.ex. Sverige.

I detta sammanhang tycks Sverige vara en paradox gällande korruption. Sverige rankas konsekvent som ett av världens minst korrupta länder. Detta till trots är det uppenbart att korruption förekommer även här. Det har under de senaste 20 åren varit flertalet korruptionsskandaler inom svensk offentlig sektor. Det är också anmärkningsvärt att svenska folket, i jämförelse med invånarna i våra nordiska grannländer, tror att korruption förekommer inom det egna landet i större utsträckning. Sverige är också spännande att studera ur perspektivet att kommunerna är särskilt riskutsatta för korruption i Sverige.

Det övergripande syftet med projektet är, mot denna bakgrund, att nå ökad kunskap om eventuell förekomst och effekter av korruption i Sverige. Viktiga mål är också att förstå korruptionens utbredning samt att göra en detaljerad analys av korruptionsrisker inom specifika riskområden.

Tidsperiod: 2018–2026.
Forskare: Gissur Ó Erlingsson och Susanne Wallman Lundåsen, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet och Emanuel Wittberg, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet.

Goda förutsättningar för ansvarsutkrävande är en förutsättning för en väl fungerande representativ demokrati. Detta gäller förstås även för den lokala nivån. För att medborgarna ska kunna skaffa sig en bild av hur en kommun eller en region fungerar och de politiska beslut som fattas där, behöver de ha tillgång till information hur den lokala och regionala politiken fortgår under en given mandatperiod.

I föreliggande projekt intresserar vi oss för hur mycket information som invånarna i en kommun kan få tillgång till genom olika lokala informationskanaler. Vi studerar också vilken sorts information som tillgängliggörs av kommunerna själva. Frågan är viktig då medierna utgör en viktig del av demokratin, både som granskare och som informationskälla. Men ett förändrat medielandskap har medfört att utbudet av informationskällor har förändrats till att till stor del verka på digitala plattformar, särskilt för yngre generationer. Tidigare studier har till stor del granskat traditionella medier som dagspress, radio och tv för att studera lokala medielandskap och deras roll i den lokala mediala rapporteringen. Men i den här studien ingår således fler och andra typer av informationskällor för att inkludera den digitala sfären. På vilket sätt bidrar de här olika mediekällorna till att de lokala invånarna får tillgång till information om den verksamhet och de politiska beslut som fattas i kommunerna och regionerna? Det är den centrala frågan i det här forskningsprojektet.

Tidsperiod: 2021–2026.
Forskare: Johan Wänström, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.

Människors förmåga att känna tillit till varandra pekas i forskningen ut som en viktig resurs för såväl individer som samhällen. Studier har visat på att samhällen där många uppger att man kan lita på andra ofta kännetecknas av att vara välfungerande: i genomsnitt har man lägre brottslighet, högre tillväxt, bättre folkhälsa och mindre korruption. I viss forskning har det förts fram att graden av tillit människor emellan kan ge förklaringen till många av samhällsvetenskapernas centrala frågor som varför vissa samhällen fungerar bra och andra dåligt. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en hög grad av generell tillit men det finns även vissa variationer mellan kommuner i Sverige och även mellan bostadsområden inom kommunerna i hur pass mycket människor litar varandra. Projektet undersöker betydelsen av faktorer i grannskapet och kommunen för mellanmänsklig tillit.

Tidsperiod: 2019–2026.
Forskare: Susanne Wallman Lundåsen, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.